Domaine de Chevalier 1986

Blir det mer Sémillon än så här? Smaken är underbar, och lång, med sin fylliga och honungslena balans mellan ålder och fortsatt spänstig syra och livskraft. Imponerande samspel mellan eken och frukten. Inga ålderskrämpor här inte och Domaine de Chevalier visar än en gång att det är ett av världens vita toppviner. Faktum är att 86:an aldrig varit så bra som nu. Bra Sémillon behöver tid.

Men så var det det här med våra engelska vänner. De hängde upp sig på doften. ”Mouldy, musty” och andra besvärande omdömen slank ur deras av okunnighet fyllda munnar och sinnen. Inget ont i det. De fattade noll och jag kunde hälla i mig pavan själv (nåja, i viss kamp med min just då irriterande hustru) medan engländarna njöt en enkel Viognier – Muscat – blandning med slagkraftig frukt på näsan och utan besvärande eftersmak.

Dock, låt oss stanna upp vid den här mögliga unkenheten De Okunniga och De Föraktvärda talar om. Ligger det något i det, tro? Visst gör det det och det är skälet till att man kunde önska att topproducenter som Domaine de Chevalier hade modet att buteljera sina viner med glaskork och rekommendera att vi konsumenter lagrar pavorna på stående fot. På så vis kommer inte vinet i kontakt med plastringen i glaskorken och allt är frid och fröjd.

Eller så måste de lacka sina flaskor och se till att korken sitter fast i lacken så den inte trillar ner om den med tiden skulle torka ihop i den här lackade buteljen, som också ska lagras stående.

Problemet är dessvärre, som analytiskt lagda läsare redan förstått, att naturkorken över tid sätter smak på vinet (en påverkan som inte helt sällan bedöms som Brettanomyces eller, i förekommande fall, gammal ek). Inget nytt i sig, men den, alltså smaken av naturkorken, blir, där har engländarna rätt, synnerligen påfallande i gamla Bordeaux-viner. Faktiskt både röda och vita, även om det är enklast att sätta fingret på problemet när det gäller de vita (där f ö Brettanomyces inverkan rent vetenskapligt och därmed bevisligen är mindre).

Hursomhelst, ni som har gamla, vita Bordeauxer ska inte behöva utsätta er för den här unkna korkigheten och jag som i grunden är en mycket god människa, både lite religiöst och filantropiskt lagd när jag tänker närmare på saken, hjälper er gärna ur den besvärande knipa ni, kanske intet ont anande, befinner er i. Således, har ni lite vit Domaine de Chevalier, Laville Haut-Brion, Haut-Brion och andra likartade problemviner ställer jag gärna upp. Det är t o m så att jag både kan tänka mig att betala i alla fall en femtiolapp per panna och att hämta dem från era källare.

4 reaktion på “Domaine de Chevalier 1986

  1. Detta fick mig att tänka på en sak som jag funderat på för ett tag sedan; viner med skruvkapsyl borde väl gå alldeles utmärkt att lagra stående, eller?

  2. Detta fick mig att tänka på en sak som jag funderat på för ett tag sedan; viner med skruvkapsyl borde väl gå alldeles utmärkt att lagra stående, eller?

  3. Under förutsättning att vinet i sig är av god kvalitet och att buteljen är väl försluten, alltså fått en skruvkapsyl av hög kvalitet, bör det gå alldeles utmärkt att lagra ”kapsylviner” under lång tid. Jag skriver ”bör” för jag har aldrig provat kapsylviner som är äldre än cirka tio år (så långt, allt väl dock). Talar vi om enklare viner förslutna med skruvkapsyl ska de, förstås, aldrig lagras längre än vinet i sig tillåter, men så länge man lagrar dem finns det inget skäl – annat än i ryggmärgen sittande tradition samt ev dryga investeringar i vinskåp och vinkällare för liggande flaskor – att lagra dem liggande.

  4. Under förutsättning att vinet i sig är av god kvalitet och att buteljen är väl försluten, alltså fått en skruvkapsyl av hög kvalitet, bör det gå alldeles utmärkt att lagra ”kapsylviner” under lång tid. Jag skriver ”bör” för jag har aldrig provat kapsylviner som är äldre än cirka tio år (så långt, allt väl dock). Talar vi om enklare viner förslutna med skruvkapsyl ska de, förstås, aldrig lagras längre än vinet i sig tillåter, men så länge man lagrar dem finns det inget skäl – annat än i ryggmärgen sittande tradition samt ev dryga investeringar i vinskåp och vinkällare för liggande flaskor – att lagra dem liggande.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *