Påstod för snart ett år sedan i samband med en föreläsning på Gustibus Sommelierskola i Malmö, att ”terroir-avtrycket” i ekologiskt och biodynamiskt odlade viner är större än i konventionellt odlade viner (under förutsättning att vi talar om kvalitetsviner och att inga överdrivna vattenmängder använts). Någon undrade vad det finns för vetenskapliga belägg för detta. Med byxorna nere vid knäna tvingades jag erkänna, att nej några sådana känner jag egentligen inte till, ”å andra sidan”, sa jag och tog tag i byxorna och började baxa dem tillbaka upp ovanför knäna igen, ”finns det inte heller några vetenskapliga bevis för motsatsen och”, tillade jag som den gode Popper-lärljunge jag anser mig vara i stunder av förhävelse, ”till dess motsatsen bevisats är min utsaga sann”.
Ska jag i korthet framlägga några argument för min hypotes är det det självklara att en vinstock och en druva som inte behandlats med penetrerande medel inte heller innehåller främmande ämnen. Tilläggas kan också det uppenbara i att en välmående jord lever ett liv, vilket inte är fallet med mark som, vilket sker vid högintensivt vinbruk, ligger i träda och vid upprepade tillfällen besprutas med herbicider och ständigt drabbas av giftigt nedfall från de övriga systemiska produkter som appliceras under året och, slutligen, att vi vet att besprutningsrester från systemiska preparat följer med in i jäsningstanken, men vi vet fortfarande inte exakt vad de har för effekt på de aromer som utvecklas, eller i det här fallet inte utvecklas, under vinifieringen.
Här följer en artikel om terroir, tidigare publicerad i Systembolagets kundtidning ”Bolaget”. OBS! en bit ner i artikeln står att man i Nya världen bäst förstår att använda sig av ”terroir”-tanken idag. Med detta menar jag självklart inte att Nya världen skulle vara bättre på terroir än den gamla världen. Vad jag avser är att man under de senaste tio åren satsat enormt mycket på begreppet ”terroir” och att inrätta appellationer i Nya världen – två ting som man tidigare inte sällan hånade – samtidigt som man i Europa, bland annat genom nya EU-lagar, börjat luckra upp vissa terroir-anknutna regler och genom en hälsosam debatt börjat diskutera såväl teroir-begreppet som framförallt de egna appellationsreglerna.