Sydöstra Krim har i juni i år drabbats av en ovanligt tidig värmebölja. Runt +37 dag efter dag istället för +30. Dock ej så igår då ett störtregn bröt ut när jag befann mig ute i vingårdarna tillsammans med chaufför och en rejält bensinstinkande, gammal Lada. De här ryska jeeparna (nåja) har känsla men ingen vidare väghållning. Således kanade vi fram i leran, än slang Ladan hit, än slank den dit och, plötsligt, allt under chaufförens vilda rattande – ”en rattens Tyson”, minns jag for genom mitt huvud i denna prekära stund -, slank den inte ner i diket, däremot snurrade den runt och allt detta skedde utan att den ivrigt styrandes mannen ändrade en min eller sitt agerande, vilket innebar att vi rätt som det var styrde hemåt som vore vi en häst med krubblängtan. Efter en stund, då vägens lerinslag avtagit och därmed också chaufförens sluggande vid ratten, sa han: ”Gissa om jag har lust att tända en cigg, men det gör jag inte för då exploderar nog bilen”. Åt detta gapskrattade vi, pinsamt nog, båda två.