Någon på Paasilinnas förlag borde sagt som det var, när han dök upp med manuset till ”Tuomiopäivän aurinko nousee” eller, på svenska, ”Domedagen gryr”: ”Det här, käre Arto, är ett utmärkt synopsis till en ny roman. Krydda den med upptåg och galenskap och ge den ett minimum av djup så kan det bli en riktigt bra Paasilinna.” Nu gjorde ingen det så boken kom ut i sitt undermåliga skick och nu har vi läst denna Paasilinna-fadäs åt er, kära HR:are, så ni slipper göra det. Vi studsar vidare tillsammans med M.A.Numminen.
Dela “Arto Paasilinna: Domedagen gryr & M.A. Numminen” på Twitter
Tråkigt att hör. En god Paasilinna skröna kan förgylla dagen.
https://www.youtube.com/watch?v=IUJRZYbLlUk
Enig, och därför borde någon vänlig själ ha stoppat den här halvfärdiga boken. Tack för mer Numminen!
Jag håller med, den här håller inte alls samma klass som annat jag läst av honom. Jag lyckas helt enkelt inte ta mig igenom den.