Skräpvinssäljaren & Fredagsfyllan

bild– Är det sant att det finns viner som är så billiga att det blir rent omoraliskt?

– Nej, det går att räkna fram ett vins pris på många sätt.

– Måste man ha ett högt skördeuttag för att hålla ett lågt pris?

– Nej, priset sätter du själv.

– Måste man pressa alla omkostnader till det oanständigas gräns för att kunna hålla ett riktigt lågt pris?

– Nej, omkostnader går att räkna på många sätt.

– Innehåller volymviner rent generellt mer ochratoxin än viner som odlas vid lägre uttag på grund av den hårddrivna formen av högintensivt jordbruk som krävs för lägsta möjliga pris?

– Nej.

– Måste man använda mer gödning, vatten och bekämpningsmedel om man odlar högintensivt?

– Nej.

– Hur klarar man att få så mycket doft och smak i ett vin för så lite pengar som ert?

–  Visst smakar det mycket för pengen?! Tricket är att använda stora volymer av druvor som saknar karaktär och är enkla att odla, jäsa dem med jäst som hjälper till att bygga aromer på svavel och annat så konsumenten uppfattar en fin doft av någonting. Grape till exempel. Eller päron. Kanske tillsätta en skvätt mer smakrik druva. Och så lite socker i botten förstås så vinet inte uppfattas som surt och ogint! Möjligen lite arabiskt gummi också så det blir lite fylligare och rundare. Och, oss emellan, om vi går utanför vad det urbota korkade regelverket tillåter, lite purple red i rödtjutet så det tunna vinet ser fylligare ut och ja, kanske en liten aromskvätt på det…

– Men vänta nu, är det inte olagligt att tillsätta aromer och färgämnen???

– Jo, väldigt förbjudet, överallt, nästan inget är tillåtet att tillsätta fast många tror det, man måste därför vara försiktig för en del är allergiska mot smak- och färgämnen och det är ju som sagt i högsta grad olagligt att tillsätta. Å andra sidan tror dom alltid att det är svavlet dom reagerar på, hehe. Och ingen kollar saken så… Och alla vill väl ha ett så bra vin som möjligt?!

– Absolut! Det är bara snobbar som säger annat! Innehåller ert vin svavel?

– Jo, för tusan, vi vill inte ha bajsdoft i vårt vin.

– Bra! Fast luktar det inte svavel om man har i väldigt mycket svavel och kan inte svavel reagera så det luktar både blomkål och bajs?

– Nej.

– Vad bra och det smakar inte, beskt eller så?

– Nej.

– Jag har provat vin för 149 kronor boxen och finvin på flaska för hundratals kronor. Det billiga vinet var minsann minst lika gott. Stämmer det?

– Absolut! Det är inte dyrt att göra vin, jordbruk är billigt och lätt! Dyrt vin är rena bluffen! En konspiration mot den hederliga fredagsfyllan! Snobbrubbish! Överklasspjafs! Talibanfasoner! Kärringsnack! Slipsvindrickarfloskler! Vinspottarfästrunt! Vinglassnurrarkluddprat! Munskänkeri! Enfald!

– Ja, jag tror jag förstår och det säger jag också det ni säger och dom där som sitter och smackar och gurglar och gör sig märkvärdiga och talar om jordmån och boké och annat är samhällsmissfoster och ena riktiga mobbare som försöker sätta sig på den lilla människan, på verklighetens folk, och ta fredagen ifrån oss! Som om det skulle finnas något omoraliskt i att handla ohemult billigt vin!?

– Now we’re talking! Precis så är det! Dessutom är både PET och box jättebra för miljön. Snacket om mikroplast i havet är en konspiration iscensatt av Kungliga Sjökrigsskolan, Greenpeace och Al Gore!

– Ja, och det finns jättebilliga ekoviner så varför ska man köpa dom som är dyrare? Va?! Säg det!

– That’s my man! Här, ta ett glas, nej, ta en box Zinderella Amarona American Zinfandel Appassimento XXL! Direkt från Apulien men i en jänkarutstyrd låda. Endast 139 kronor i beställningssortimentet så det snart kommer in i ordinarie fyllesegmentet, känt från TV och tidningsannonser samt köpt vad som ser ut som redaktionell text, annars skulle ju ingen seriöst skriva om det här vinet!

– Mmmm, sött, gott, mjukt, mycket färg, det kan jag dricka mig full på mer än en gång i veckan!

– Precis! Ett vin inte bara för fredagskvällen!

David Cross & Robert Fripp!

 

Vinbonden & proselyten

IMG_2027– Använder ni jäst?

– Nej.

– Är det sant att det vissa år i vingården inte finns jäst som kan jäsa vinet på ett positivt vis och att det däremot finns jäst och bakterier som kan skicka den flyktiga syran i taket?

– Nej.

– Är det sant att det är jäst som impregnerat jästlokalen och utrustningen som jäser vinet om ingen jäst tillsätts?

– Nej.

– Filtrerar ni?

– Nej.

– Tillsätter ni svavel?

– Nej.

– Men det är ju svavel i ert vin, runt 60 mg/l?

– Det är en konspiration. Och svavlet finns där därför att det produceras på naturlig väg via den energi druvan och musten får av den ruttnande dyngan vi grävt ner i gallblåsor och placerat på strategiska platser där öster står i förbindelse kosmos.

– Men det där låter lätt flummigt? Fungerar det verkligen?

– Jag kan inte säga varför men vi ser en förändring sedan vi grävde ner gallblåsorna.

– Ja dåså, då tror jag också på det.

– Du kan ju läsa Steiner också.

– Men enligt er fungerar det ju?

– Ja.

– Ja dåså.

– Besprutar ni vingården?

– Nej.

– Aldrig?

– Nej, men om vi gör det använder vi dekokter.

– Fast kopparsulfatet i påsarna på lagret då?

– Jaså, ja, vi använder pyttelite koppar ibland.

– Och svavelblandningen som stod vid sidan om kopparsulfatet?

– Det ja, det använder vi ibland, när vi måste. Inte som andra, som sprutar ut massvis av livsfarligt gift som finns kvar i marken för evigt och som du får i dig om du dricker giftvin.

– Det låter ju inte bra. Hur klarar jag mig från att drabbas av slika doningar och drycker?

– Så snart du ser en kille med skägg, tatueringar och lustig hatt ska du tro på honom. Det är så vår tids vise män ser ut. Följ hans tips och vägar.

– Inga kvinnor?

– Nej.

– Varför?

– Haha, lustig hatt kan dom nog ha och tatuerade kan dom vara men skägg, haha, åh nej, klart det inte går. Förresten hörs det på namnet ”vise män” vad det handlar om. Dessutom brukar kvinnor i mindre utsträckning dras med mindervärdeskomplex eftersom dom fått lära sig att dom ändå inget är från början.

– Bortsett från att alla andra använder ohemula mängder gift och huvudvärksalstrande svavel och radioaktiv jäst, vad skiljer dom vinerna från era?

– Åh, dom använder 360 tillsatser och vem vill ha i sig det?!

– Nej, verkligen inte, vad tillsätter dom?

– Tja, titta på den här listan över labanalyser i Italien! Ser du? Acetaldehyd, va? Låter väl giftigt? Tillsats. Bentonit, herreminje!, vad säger du om det? Tillsats.

– Fast acetaldehyd är väl snarast en defekt i vissa viner?

– Ja, och sådan skit tillsätter dom, du kan ju tänka dig!

– Ja, verkligen, hu, det vill man ju inte dricka sådana viner. Och bentonit… fast är inte det lera, varför tillsätter man lera?

– För att det är ett giftigt vin.

– Ja, hu, sådan tur att ni finns. Vad har ni för uttag per hektar?

– Lågt. Mycket lågt. Vi ligger runt 10 hl/ha.

– Oj! Hur många flaskor gör ni?

– Runt 50 000.

– Hur många hektar har ni?

– Tio.

–  Okej, vad bra. Tack så väldigt mycket för er tid. Nu ska jag skriva en text om det här som visar att jag ligger rätt i tiden och är märkvärdigare än vad vissa tror och att jag är värd en framskjuten plats i vinvärlden. Det är inte lätt att ligga mitt i strömfåran och vara nån i det här jantelandet.

The Libertines.

Millésime Bio: Mässan för ekoviner

Den vakne HR:en minns att er utsände i de omutbara vindomarnas gurglande och spottande domstolar satt ordförande för hela tävlingen Challenge Millésime Bio i år. I samband med mässan Millésime Bio 2016 presenterades vinerna och producenterna som förärats en medalj. Noterbart var möjligen att det inte sällan var så att en producent fick mer än en utmärkelse, snarare två eller rent av tre eller fler. Kanske tänker då någon att det beror väl på att vissa, större producenter anmäler så många viner de bara kan. Förvisso är det svårt att få mer än en medalj om man bara skickar in ett vin till tävlingen. Men det här att en producent får flera utmärkelser vittnar snarast om att det är en riktigt bra producent. Inte sällan står vinerna på olika bord och bedöms av olika jurygrupper. Nog av. Vidare till Millésime Bio – sannolikt världens största mässa för ekologiska viner: är den bra och hur är vinerna?IMG_2096Millésime Bio har både vuxit och rejält ändrat karaktär sedan starten 1993. Samtidigt är mässan i grunden precis som vid starten och jämfört med majoriteten vinutställningar i världen är den lite speciell. Till att börja lyser alla fänsy montrar med sin frånvaro. Här får du ett bord med en vit duk. Lika för alla. Såg en producent – italienare så klart! – i kostym och ett ytterst litet fåtal kavajklädda människor. I övrigt var klädseln genomgående… avslappnad… och bestod i allt från Robin Hood-mundering exklusive robinhatten via Hawaii-skjorta och extrem skepparkrans till brunt i brunt och beige med en jätteläppbuske hela vägen upp i näsan. Nu kanske en och annan vaken HR reagerar och funderar över om den där beskrivningen omslöt alla kön och det gjorde den inte men om man bortser från hårbeklädnaden var det inte så där jättestor skillnad på det ena eller det andra.IMG_2121

Den avslappnade klädseln går igen i mässans stämning. Det är trevligt att lulla runt här. Visst, det drar kring några svenska och danska testosteronstinna och osäkra män med jagad blick och en sådan där överlägsen attityd som bara den har som är orolig inombords. Men de är undantag och utställarna är genomgående koola. Och vinerna spännande att prova. Här finns massvis med bra grejer, inte minst sådant som inte nödvändigtvis hunnit bli så pass känt att priserna skenat iväg. Ännu.IMG_2103

Den som besöker Millésime Bio med sikte på Systembolaget i Sverige har däremot kanske inte så mycket för det. SB efterfrågar vanligtvis alltför stora volymer till alltför låga priser för att de här utställarna ska kunna vara med och slåss med det fåtal stora producenter som kan tillfredsställa sådana förfrågningar.IMG_2116

Kanske är det största problemet med de där offertförfrågningar inriktade på stora volymer och lågt pris att de riskerar ge ekologiska viner dåligt rykte. Varför, måste konsumenten och vinkritikern fråga sig, är inte de ekologiska vinerna bättre? Svaret är därför att de bästa vinerna inte efterfrågas – inte ens i sin prisklass för då skulle mindre volymer köpas in så de små kvalitetsodlarna kunde vara med.IMG_2122

Sist men inte minst: Såg häromdagen än en gång en ”expert” som menade att ekologisk odling förbjuder all besprutning utom, i den här versionen, lite koppar. Kom igen. Det är tillåtet att bespruta ekologiska och biodynamiska och alla andra odlingar och man använder allt som oftast kemiska preparat som kopparsulfat och svavel. Däremot är det förbjudet med bekämpningsmedel som penetrerar växten. Det är många som i sin iver över att skilja på goda och onda och på svart och vitt mister förmågan att se gråskalorna och att onda ofta har något gott i sig och goda inte sällan något ont. För egen del menar er utsände i de hållbarhetsodlande böndernas illustra värld att det är befriande de få gånger någon säger att de odlar som de gör därför att det ger det tveklöst bästa resultatet. I alla fall var det så på den tiden då er nyss nämnde själv valde att odla ekologiskt: målet var bästa kvalitet. Inte att säga vad okunniga proselyter tror är rätt sak att tycka just nu.

Original. Kopia. Nils Lofgren.

TWWD 2016 & Suede

Åren 2013-2015 arrangerade mig närstående importören Terrific Wines ”Terrific Women Winemaker’s Day” (TWWD) i samband med den internationella kvinnodagen i mars. Kort sagt domineras importörens portfölj av kvinnliga vinmakare och det var ett tema gott som något att samlas kring, ”kvinnliga vinmakare”, under en dag fylld av intressanta föredrag och provningar ledda av de tillresta vinmakarna.bildSamtidigt, konstaterade arrangören, skulle evenemanget bara anordnas under tre år. Därefter skulle möjligen dagen som sådan fortsätta men med ett annat tema. Det fanns två skäl till detta, menade man: 1. Kopie-evenemang skulle uppstå inom loppet av tre år (visade sig vara ett riktigt antagande). 2. I grunden är det idag en aning förolämpande och framförallt kvart över tolv att separat lyfta fram ”kvinnliga vinmakare” när det egentligen handlar om bra eller dåliga vinmakare och sådana finns det av alla kön och i ett land som Frankrike utbildas sedan flera år fler kvinnliga än manliga önologer.Ästad Gård vingård

Om en dryg vecka är det dags för årets TWWD och nu står i enlighet med ursprungsplanen TWWD för Terrific Wines’ Wine Day och temat 2016 är ”Rhône – druvor”. I likhet med ifjol genomförs evenemanget på två platser, dels Ästad Vingård utanför Varberg (lördag 6 februari), dels Hotell Sheraton i Stockholm (måndag 8 februari). Till Ästad är alla med åldern inne välkomna (läs mer här), i Stockholm riktar sig arrangemanget till folk i branschen.Casa Marin vingård

Programmen påminner om varandra men en viss skillnad är det då några vinmakare bara kommer till det ena eller andra stället och vissa ändrar temat för sitt föredrag när de kommer till Stockholm. Det sista gäller er utsände bland de föreläsande vinmakarnas pratglada skara. På Ästad talar jag om ”Syrah around the world” fast på svenska så det blir nog mest om syrah jorden runt och hursomhelst kommer vi prova några exempel på hur olika resultat man kan få fram med den här druvan beroende på var man odlar och efter vilken filosofi vinmakaren arbetar. I Stockholm handlar mitt föredrag om både syrah och carignan och vi kommer där förhoppningsvis prova några unika viner som jag själv inte testat på åratal och därför inte ens vet om de är fortsatt okej, det gäller till exempel ett prov strålande carignan jag drog av en tank det sista jag gjorde innan jag lämnade Domaine Rabiega (den tanken blendades sedan bort i en allmän blend av allt vin från 2005).IMG_0816

Nu ska inte den som börjar oroa sig för att det här bara är en eventuellt drickbar carignan-show med ja ni vet vem veta att det i övrigt kommer finnas på plats ett gäng duktiga vinmakare som kommer tala om allt från mikrolägen i Châteauneuf-du-Pape via syrah i Österike (endast i Stockholm) till ekologisk odling och de senaste trenderna i Provence. Bland annat. Dessutom kommer det finnas viner att prova en masse och för den som är groupielagd skriver vinmakarna mer än gärna autografer och poserar på bild.

(Bilderna ovan: 1. Vindagen på Ästad avslutas med en finfin ”Winemaker’s dinner”  (vi ser ett av Dorli Muhrs viner på bilden, Dorli håller föredrag i Stockholm i år), 2. Vingården Ästad Vingård (den som besöker TWWD Ästad får tillfälle att även se vingården där och den moderna vinkällaren), 3. En av Marilus vingårdar på Casa Marin i Lo Abarca, Chile (Marilu var med på länk TWWD2015), 4. Clos Dière-flaskor från 2003 och 2004, de sista som gjordes av er utsände i de svarta etiketternas mystiska värld där det mystiska blir än mer mystiskt då det svarta förses med ett litet hjärta (unik carignan-tank samt gamla Clos Dière finns med på provningen i Stockholm, max 15 platser; fler platser på Ästad där vi fokuserar på syrah från hela världen och inte bara svarta etiketter).)

Nytt från Suede. Gammalt från Suede.

Mikroplast i havet, PET & BiB

I sig finns det inget skäl att skapa sig galen över att det förekommer BiB och PET i vinets värld. Fast kanske kommer det att ändra sig nu sedan 13 ledande experter från fyra universitet i SvD idag lagt ytterligare bränsle på den debatt som försöker eliminera plasterna ur våra liv så långt det är möjligt. Låt vara att experterna främst tar sikte på kosmetika som innehåller mikroplast.SvD loggaKritiken mot BiB och PET brukar mest handla om att boxen bidrar till ökat missbruk och att det finns viner som är så billiga att någon mer än konsumenten måste betala, vilket gör att produkterna i fråga är tämligen omoraliska och sådana viner återfinns inte sällan i box och plastflaska. Samtidigt hävdar många, inte minst Systembolaget, att PET och BiB är miljökloka val eftersom transporterna bokstavligen talat blir lättare.bildAtt hav och sjöar långsamt fylls med mikroplast är de flesta överens om sedan många år. Orsaken är all plast som hamnar i naturen. Det går till på flera sätt. Mest uppenbart är plastpåsen som hamnar i en dikeskant i Indien eller kanske den tomma petflaskan som kastas i Östersjön. Men det kan också handla om fleece som tvättas; fleecen kan vara gjord av återvunna petflaskor och en mer eller mindre ansenlig mängd plastpartiklar följer med sköljvattnet och som partiklarna är så små undgår de ofta reningsverken.KemikalieinspektionenKemikalieinspektionen har nyligen kommit med rådet till regeringen att införa ett svenskt förbud mot kroppvårdsprodukter som innehåller mikroplast och på andra håll i världen funderar man i samma banor. Det torde vara svårt om än inte omöjligt att förbjuda onödiga plastpåsar och plastflaskor i vår vardag men dels kunde det vara på sin plats med en rejäl miljöavgift på BiB och PET, dels bör konsumenten upplysas om att BiB med sina påsar och PET med sin plast på intet vis är självklart kloka miljöval. Snarare tvärtom.

Sist men inte minst: Idag är det Vinets Dag, en dag då man enligt Svenska Vinakademien ska slopa boxen och dricka något extra bra. Gör det!

Pet Shop Boys.

Hustrun vintipsar!

Hustrun fick syn på Marie Menger-Krugs vin Motzenbäcker Marie. Ett vin precis så som Marie ville ha det. Blenden på riesling och weissburgunder. Sättet att odla och vinifiera på. Doften. Smaken. Till och med etiketten är precis som Marie ville ha det. Och det har resulterat i ett tämligen inställsamt vitvin med ganska stor och frisk doft och en ren, behaglig smak med en upplevd liten sötma.IMG_0477Hustrun gick i spinn. ”Det ska jag ha!” skrek hon och såg till att införskaffa ett gäng. Er utsände i de seriösa vindrickarnas allvarliga korridorer skruvade vid detta utrop på sig och kände ett obehag växa från tårna och uppåt. Inte blev det bättre av att Hustrun gick på i ullstrumporna. ”Det här är precis ett sådant vin jag letat efter, ett vin att ha hemma i kylen, ett vin för varje tillfälle, men sådant förstår du dig inte riktigt på eftersom du i likhet med andra allvarliga vindissekerare inte kan njuta av vin!” sa Hustrun så övertygande att er utsände i de utsatta och hånade vinälskarnas sorgliga skara fann för gott att ligga lågt. I förbifarten undslapp sig Hustrun också ett ”Om det här vinet finns bara gott att säga och storyn är alldeles för vacker för att ni”… (ni?! här klumpades ni vet vem ihop med en massa andra förmodat trista och navelskådande företrädesvis män med en stor oförmåga att njuta av livet)…”ska bevärdiga er med att erkänna att så är fallet”.bild

”Men,” försökte vi då, ”det är ju spännande att druvorna kommer från ett fält med träfigurer som talar med kosmos, klart vi kan tala om det här!”. ”Gör dig inte dummare än du är, du hånar träfigurerna men du kan inte håna det strikt genomförda ekologiska jordbruket, grisarna som plöjer marken och den biologiska mångfalden som är fulländad i Maries vingårdar”. Eftersom vi nu hånar träfigurerna fanns inte så mycket att tillägga och vi for hemåt med vinerna och i hopp om att de inte alls skulle fungera som någon slags universallösning.IMG_0544

Efter att Hustrun med framgång, stor framgång, serverat Marie till så vitt skilda rätter som choucroute – eller kanske ska det heta sauerkraut till det här vinet – och pasta med chorizo, tomat, parmesan och broccoli och till och med serverat det som aperitif till sina vänner – inte mina vänner, de får moscatel som stått öppen i 25 år och sådant – måste er utsände i de lättillgängliga vinernas lättsvalda värld fylld av klunkar och välbehagligt smackande medge att Motzenbäcker Marie är ett oerhört allround vin och att det är… gott… och etiketten är inte mesig och gullig den är vacker, oerhört vacker. Skit också.

Motzenbäcker Marie, nr 75997, 139 sek. Passande musik.

Test: Moscatel öppen sedan 25 år!

På den gamla goda tiden var Gourmet, möjligen med Allt om Mat vid sin sida, störst och bäst på vin i Sverige. På den tiden drevs vinavdelningen av legendariska radarparet Jan Samuelsson – Oz Clarke. Glädjande är att magasinet enligt uppgift nu försöker bli som i fornstora dagar. Kanske kommer då också ”Winemaker of the year” dyka upp igen.IMG_0541”Winemaker of the year” var en titel som Gourmet förärade vinmakare som till del kunde anses som redan välförtjänta och till del som viktiga för vinets framtid. När till exempel Miguel Torres Jr fick priset i slutet på 1980-talet var det framsynt och flera år innan Decanter kom på att utse samma person till årets vinpersonlighet. Som en katt bland hermelinerna utsågs er utsände i de behängda vinmakarnas illustra skara till ”Winemaker of the year” 1990. Även om det känns bra att få berätta det där om vem som blivit årets vinmakare och i vilket sällskap det skett är huvudsyftet med det här inlägget ett annat och för att komma dit måste vi fortsätta prata om 1990 och ni vet vem.IMG_0540Den fina utmärkelsen delades ut i samband med en makalös middag på Erik Videgårds dåvarande stjärnkrog Coq Blanc. Det åts kalvdans från en namngiven kalv och bland middagsgästerna återfanns tungviktare som Michael Broadbent som som den gentleman han är talade vänligt och uppmuntrande till den prisbehängde ynglingen vid bordet. För att understryka att det här inte var något billigt hittepå-pris fick årets vinmakare ett diplom och en finfin karaff och nu börjar vi närma oss pudelns kärna ity den sistnämnda fylldes vid hemkomsten till Frankrike med billig Moscatel de Sitges och där har vinet blivit kvar under alla år då karaffen flyttats runt bland hus och hyllor och piedestaler och den stora frågan som slog oss häromdagen var: hur smakar det där vinet efter 25 år på karaff? Självklart var vi tvungna att testa detta. Resultatet är minst sagt sensationellt!IMG_0543Färgen är brun, för att inte säga maderiserad, doften är… fantastisk! Stor, fin, komplex doft med lätt oxidativt inslag, massvis av allehanda nötter, honung, torkade fikon, muskat och karamell, smaken är som doften, mycket sött, bra balans, lång, förvånansvärt ren eftersmak (vinet jag hällde i karaffen måste varit bättre än jag trodde) med tydlig nötighet och behaglig karamellton som lever kvar i en lång, ren evighet!IMG_0541

Rädslan för att karaffen ska ha fällt ut en massa bly under åren gör att jag trots det positiva provningsresultatet inte kommer dricka vinet själv. Har däremot besök av ett par skräpvinsdrickare om någon vecka. De ska få det här i deras värld relativt hälsosamma vinet.

Sensation!

 

Svett, svett & svett

Antingen vet ni eller så vet ni inte hur det är när man lämnar plånboken hemma och som tur är stöter på en kompis på flygplatsen och får låna så pass att bilen kan lösas ut från parkeringen vid hemkomsten och då upptäcker ni att planet med den tajtaBlood Sweat And Tears mellanlandningen i München är försenat men det ordnar sig i München för ni springer i hänsynslös fart genom Münchens terminaler mot gaterna ut ur Schengen på H och kommer precis i sista stund, då, visar det sig, medan ni pustar och frustar och inser att ni nu har för lite ombyte i packningen efter den svettalstrande rusningen genom terminalerna, att planet till Sofia är försenat. Väl på planet sätter snöstormen in och där sitter ni fortfarande. Två timmar efter planerad avgång. Och mannen snett till vänster framför i det lilla Embraer-planet stinker värre svett än den som tjurrusat genom Münchens alla terminaler. Ni vet? En sådan dag är det idag.

Blood, Sweat & Tears.

Våra fantastiska journalister & Aretha Franklin

Med rätta upprörs nu de flesta av det häpnadsväckande svineriet i Kommunals ledning. Förra året fanns anledning att uppröras över sättet personer på ledande befattningar inom SCA missbrukade sitt förtroende och blåste aktieägare och andra på pengar. Detta är två bland flera skandaler, fall av maktmissbruk och missförhållanden som avslöjats av duktiga journalister under det senaste året. Det kan vara bra att minnas för den somAftonbladet logga slentrianmässigt drar all media över en kam och talar om hyenor och förespeglar att media som Aftonbladet och SvD skulle ingå i någon form av konspiration mot den lilla människan. Noterbart är för övrigt att det är AB som står LO nära som avslöjar svineriet i Kommunal medan näringslivet närstående SvD avslöjar übermensch-beteendet i SCA. Hatten av och må den som på samma vis som den nyaSvD logga regeringen i Polen ropar på inskränkningar i yttrandefriheten och som försöker misstänkliggöra de för demokratin livsviktiga medierna ta sig en funderar till – skulle nämnda person efter att ha försökt tänka en gång till fortsatt mena att media i största allmänhet är av ondo må den emigrera till låt säga Saudi-Arabien eller Nordkorea, två länder med ordning och reda i traditionell anda.

Aretha Franklin.