Stötta vinbonden när det behövs

I år har Chablis drabbats av hagel, frost och sedan hagel igen. Den senaste omgången, i förra veckan, ödelade stora delar av odlingarna. Resultatet är kraftigt minskad skörd i år och problem långt framöver för de enskilda odlarna – kanske rent av konkurs. Här får du veta vad du kan göra för att hjälpa till.13263903_1188395381172668_4179268117698270059_nUnder de 18 år jag ansvarade för en eller flera gårdar som vore de mina egna, drabbades vi bara av rejält hagel en gång, 2002. Dessförinnan hade vi förvisso fått vår beskärda del av de ilskna iskulorna, men aldrig under växtsäsongen. Vår vinverksamhet 2002 bestod av tre grenar: Prestigegården Domaine Rabiega/Clos Dière, betydligt större Château d’Esclans och vinhandelshuset Rabiega Negociant. Den stora volymen låg i vinhandelshuset, med export till drygt dussinet länder. Allt detta tillhörde en stor, stark koncern, Vin&Sprit AB, så tryggheten fanns där, men utan den eller utan volymen i Rabiega Negociant, hade lilla Rabiega/Clos Dière kunnat gå i konkurs i samband med det där haglet. Resultatet var nämligen att vi inte kunde göra Clos Dière det året – allt fick klassas ner till en mindre mängd av andra-vinet Domaine Rabiega och som sådant säljas till lägre priser. Effekten i kassan var påtaglig. Dessutom hade vi att hantera ett antal hagelskadade stockar de kommande åren.

Clotilde Davenne

Clotilde Davenne

När nu halvsmå/halvstora producenter, som Clotilde Davenne i Chablis, drabbas, har de inte den där stora koncernen i ryggen. Inte heller har de ett lönsamt vinhandelshus att falla tillbaka på. De är i händerna på sina banker och i viss mån på oss konsumenter och vinvänner. Det vi kan göra är att om ett eller två år komma ihåg varför de höjer sina priser.Clotilde juni 2014

Dessvärre tycker de flesta att det räcker med att fälla en tår när en vinbonde drabbas av frost och att gilla ett upprop på Facebook om att de är beredda att betala en krona mer för mjölken så mjölkbonden får en drägligare tillvaro. När det väl kommer till kritan, och det står en billigare produkt vid sidan om i butikens hylla eller då vinkritikern tyckt att vinet numer bara är prisvärt inte fynd, är inte motivationen att bidra lika stor.clotilde3

Vad det gäller just Clotilde Davenne drabbades hon, i likhet med många andra i Chablis och andra delar av Bourgogne, svårt även 2013. En följd av det har vi i Sverige sett i en prishöjning på nästan 25 procent för hennes Bourgogne Blanc. Att vi just nu kan njuta av hennes bästa version av vinet någonsin, årgången 2014, har hjälpt föga. Istället för att stötta den här lilla, kämpande vinbonden har många tidigare köpare vänt henne ryggen med påföljd av vinet nu bara finns i hälften så många butiker som tidigare och så gott som helt försvunnit från så kallade ”standardbutiker”. Förra veckans hagel kan innebära att vinet om några år försvinner helt från de svenska hyllorna.13263903_1188395381172668_4179268117698270059_n

Nu finns det inget skäl för oss konsumenter att springa och köpa undermåliga produkter för att stötta ledsna vinbönder, däremot har alla vi stora vinvänner ett ansvar att följa de bästa producenterna också i motgång. Vi vet att sådana som Clotilde aldrig släpper ut skräp på marknaden, kort sagt är hon lojal med sina fans, frågan är hur lojala vi är med henne och andra beundransvärda vinbönder?

Osäkrad vinfrossa

Häromdagen gick säkringen på Twoson-kollegan och det ledde till en vinfrossa av hyggliga mått. Då er utsände i de yviga och väl tilltagna frossornas prunkande trädgårdar med sina dignande fat av frukter och legender kände ett djupt ansvar mot alla HR:are att ställa upp då nöden kallade och delta i den här frossan så att någon kunde sprida informationen om den för att säkerställa att den inte går någon avundsjuk näsa förbi, ställde den nyss nämnde sig än en gång till HR:arnas tjänst, bet ihop och genomförde, med viss bravur, övningen. (Allt på magnum såvida inte annat anges.)IMG_1344

Frossan inleddes med halvchansningen 1959 Moët & Chandon, ett fantastiskt vinår i största allmänhet och den här vintage-varianten från M&C var precis lika bra som husets vintageviner plägade vara på den här tiden, kort sagt en stor upplevelse med sina urläckra mognadstoner, de där som bara riktigt gammal champagne kan få, understödda av en imponerande syra och mousse, en livlig krabat som alla bubbelälskare borde få njuta en gång i livet.IMG_1355

Öppningen ställde krav på det kommande vinet, som lämpligt nog var en Dom Perignon från samma hus som ovan och det likaledes utmärkta året 1988. Tyvärr var den flaskan lite lätt störd av korken – inte defekt, störd – men även utan detta för den griniga näsan irriterande inslaget hade det här i grunden utmärkta vinet inte någon chans mot sitt äldre syskon. Således snabbt till en 1989 Clos des Goisses, som, som sig borde, uppvisade en rejäl syraskjuts och bra spets i doften, bra. Den inledande magnumskumpa-delen av frossan avslutades med en 1983 Salon Blanc de Blancs ”Le Mesnil”, som aldrig varit er utsändes bland de hajpade bubblens högljudda och följajohniga berg- och dalbana vinkopp, säkert bra för den som gillar den kraftfulla och aningen klumpiga husstilen.IMG_1360

För att inte rusa iväg blev det också en 75 cl-butelj av Pol Rogers gamla prestigebubbel (nedlagd 1988) ”PR” från 1986, mycket bra, mycket god, tur Winston Churchill finns kvar… samt en 75 cl-butelj Dom Perignon från 1969, ett vin som uppvisade fin mognad och fortsatt full form, utan att nå 59:ans ovan nivå (men det är mest ett uttryck för hur överjävlig 59:an var ska ni som aldrig kommer få dricka den veta).IMG_1366Så två stilla 75:or, en 1990 Corton-Charlemagne ”Bonneau du Martray” – ett seriöst och kraftfullt vin från den breda årgången 90 och med tanke på det fin balans, gott idag – och en 1985 Montrachet ”Marquis de Laguiche”, som jag vill minnas släpptes i Sverige på den tiden er utsände i de monopolitiska vinprovningarnas seriösa allrum presenterade nyhetssläppen för landets vinskribenter då den nyss nämnde under något år var en av två ansvariga för de då tämligen nya ”journalistprovningarna” i Sverige, det var ett väldigt hallå då, det var ju Marquis de Laguiche, men så himla bra är det inte, ganska klumpigt och överblåst, dessutom trött redan nu.IMG_1363

Äntligen lite DRC! Detta mänsklighetens livsluft, dess räddande elixir och det som visar varför människan behöver kultur och skönhet för att överleva som ras. Nu ställdes en Romanée-st-Vivant mot en La Tache. Båda från 1982 och 75 cl. Inledningsvis skrek RsV så mycket elegant och tydlig pinot att La Tachen kom av sig lite, men när den väl fått ordning på stämbanden var det inget snack om saken. Bäst fick på tafsen av bättre än bäst. Hatten av för det där vinodlandet och –makeriet de ägnar sig åt på DRC!IMG_1365

Finns det då alls något vin som kan följa upp det nyss nämnda? Det gjorde det faktiskt! En 1953 Château Mouton Rothschild var i ett så bländande och urgott skick att det för en stund blev knäpptyst runt bordet (och då ska ni veta att vi var många pratglada egon som satt där och spände oss); endast njutningsfullt sörplande och pinsamt hulkande från dem som inte kunde hålla tårarna tillbaka hördes. Satan i gatan! Ett råd: tacka inte nej om någon vill bjuda dig på ett glas 53 Mouton (men kräv magnum).IMG_1366

Efter det nyss nämnda gick det inte att gå vidare så vi gick tillbaka till Gå och tryckte i oss en magnifik 1983 Chateau Montelena (75 cl) i bästa form och hög mumsfaktor och med många år framför sig om man kan avhålla sig från att dricka eventuella flaskor i vinkällaren; denna följdes av en 1970 ”Martha’s Vineyard” från Heitz Cellars (75 cl), ett vin som aldrig varit min grej och inte heller var det nu, men alla som gillar skadade viner satt där och ojade sig i vanlig ordning ity det var inget fel på vinets form, bara vinet.IMG_1368

Äntligen port! 75:or så klart. Först en utmärkt Fonseca Vintage Port från året som vägrar växa upp, 1963. Överflödigt nämna att inte heller den här flaskan var mogen, men ack så god. Och imponerande. En stackars 1970 Graham’s Vintage Port som skulle matcha 63:an blev lite tunn i sammanhanget och fick därmed också lite väl påtaglig sötma, vilket å andra sidan inte är detsamma som att det inte var en njutning.IMG_1370

På tal om sötma. Kommen så här långt fick Twoson-kollegan plötsligt för sig att låta Barsac utmana Sauternes, som om det inte var samma sak, men jag håller på Twoson-kollegan, det är inte alls samma sak, och som vanligt vann Barsac den här kvällen också. Medan 1971 Château d’Yquem i vanlig ordning spelade med sina obalanserade och imponerande muskler dansade en fjäderlätt och elegant Château Climens som en prima ballerina hängandes uppochner i gommen, upplyst av Bacchus gudomliga spotlight.IMG_1344Sängdags och vad är väl en bättre sängfösare än en 1996 Pol Roger ”Sir Winston Churchill”, ett vin med skrämmande hög wow-faktor.

Nya tongångar från Rioja

Medan det är en del av konceptet att ett uttalat vinvarumärke alltid ska smaka likadant, är en av flera tjusningar med de mer årgångsdrivna produkterna att de, på gott och ont, sällan smakar likadant mellan åren. Bra producenter saluför inga dåliga viner/år. Däremot kan det vara stor skillnad på det ena och det andra, och det gör att vi som konsumenter/fans kan bli mer eller mindre glada av det nya. IMG_1239Har precis varit i Rioja och testat av de nya årgångarna som kommer släppas av Rioja Bordón och Viña Soledad om ett par månader. Hur står sig det nya jämfört med de årgångar som det senaste halvåret charmat oss så till den milda grad här i Sverige att de tagit slut snabbare än tänkt? Ja, det den förvetne kan göra är att läsa vidare ity i de kommande styckena kommer flera stora avslöjanden.IMG_12301.Viña Soledad, nr 75639,149 sek, går från 2005 till 2006. Jo, det stämmer, än en gång släpps det här kultiga vitvinet först då det fyllt tio år. 100 procent viura och två år på fat gjorda på ek från Ohio och Missouri. Oemotståndligt knäppt. 2006 gör oss inte besvikna och det är, hör och häpna, en aning ungt! Lite kantigt saknar det ännu den där självklara elegansen som den utgående 05:an skämt bort oss med. Å andra sidan är det bara att lägga undan vinet något halvår så kommer allt att sitta på sin plats. Någon skillnad i övrigt? Ja, 2006 har lite mer kraft och även om Bodegas Franco-Españolas är ytterst försiktig med att byta ut ekfaten mellan åren, känns här en aningen tydligare ton av ny ek än i 05:an. Eller, hallå! Köp 05:an nu och 06:an då den kommer om några månader och känn efter själv. Varför ska er utsände i de årgångsbytande, vita riojornas moget och ändå ofärdigt doftande korridorer med honungsdrypande frukt och gula äpplen och plommon i stora klassar på väggarna, nödvändigtvis vara den som ska göra allt jobbet?IMG_1231

2.Rioja Bordón Reserva, nr 2726, 95 sek, går från 2009 till 2011. Jupp, här hoppar de två år, de lekfulla upptågsmakarna på Bodegas Franco-Españolas. Och det finns inga skäl att beklaga detta. Årgången 2011 är ett snyggt steg upp från den i sig ärliga, ursprungstypiska och goda 09:an. Allt det där fina i 09:an är kvar men nu kompletterat med en mer synlig ryggrad och en mer framträdande frukt. Bara att tacka och ta emot!IMG_1233

3.Rioja Bordón Gran reserva, nr 86815,155 sek, går från 2006 till 2007. Som sig bör ett snäpp upp både i kvalitet och pris jämfört med reservan ovan. Här kan vi inte rapportera en lika tydlig förändring som i fallet med småsyskonet. Sammanfattningsvis är 07:an väldigt lik 06:an men, så klart, det ligger i sakens natur, och det vore själva hin håle om det inte var så, ett år yngre, vilket känns i doft och smak. Ett vin både för den som vill lägga undan ett decennium eller två eller hinka på direkten då det släpps någon gång i augusti-september (håll ögongluggarna öppna).

Tongångar från svenskt tonbruk.

Köksskolan: Dessert-recept!

Er utsände bland de storslagna matkreatörernas onktuösa köksenvironger fyllda av kreativitet, vällust och fartfylld framåtanda och en och annan tatuering och könspiercing, har hittat en ny dessert! En dessert värd att ställas vid sidan om chokladpuddingen. Voilà! Carambar dessert – seg och uthållig som en fjälljägare på amfetamin.IMG_1178

Gör så här:

1.Gå till närmaste matvarubutik.

2.Fråga efter Caramabar dessert. Har de den inte, beställ hem. Har de den, köp.

3.Tillred à la minute: När det är dessertdags, öppna påsen, plocka ut carambarerna, skala dem och placera tre-fyra stycken på en för ändamålet anpassad assiette. Garnera med röd paprika. Klart!

Los chichos!

 

Hustrun, Hästdottern & déjà vu

-Vad bra att du är här i Sverige och kan följa med och hjälpa mig på tävlingen i morgon, pappa.

-Inga problem. Mamma sa att vi behöver åka 10.30.

-Pappa, jag börjar tävla 10.30.

-Börjar tävla 10.30… Hur långt har vi till tävlingen?

-Det är lugnt, det är lördag så det tar nog bara någon timme eller två.

-Men då måste vi ju gå upp mitt i natten om vi ska hinna lasta hästen och allt.

-Inte alls! Om du broddar och vi skyndar oss räcker det om vi går upp senast sex.IMG_0977

Déjà vu.

Min roman blir barnbok!

Eftersom boken inte sålt tillräckligt bra, har författaren Dan Brown bestämt sig för att göra om Da Vinci-koden till en ungdomsbok. Ett fantastiskt koncept. Lite grann som att först sälja sin musik på vinyl, sedan CD och till slut elektroniskt. Vi författare har länge försökt kränga våra alster i olika bok-former – inbundna, häftade, elektroniska… – och det är bara att inse hur rätt på det Brown är!DidotSom ett direkt resultat av Browns smartness har er utsände i de slipade soppapåspikkockarnas recyklerade och lätt igenkänningsbara grytor bestämt sig för att ge ut den kommande romanen ”Kronos väv” också som ungdoms- och barnbok. På så vis kommer det finnas en version för vuxna, en för ungdomar och en för barn.Didot

Nu har det visat sig att en eller annan korrekturläsare haft svårt att förhålla sig till den antropofagi som i detalj skildras i ”Kronos väv” – köp boken när den kommer ut och läs själv – och kort sagt har de mer äckelmagade tyckt att hälften kunde vara nog. Rent av har, än en gång, paralleller dragits till Tarantino, som, vill vi bestämt påminna om, är en lysande filmmakare och som debuterade efter ja ni vet vem, och då vet ni vem som var först med den typen av estetiserande underhållningsvåld – dessutom med bestämt syfte. Vill här inskjuta att ”Kronos väv” inte är en våldsam roman på något vis, men den innehåller något enstaka kapitel som äckelmagade kan reagera på, det gör den.Didot

Emellertid har de äckelmagades gnäll och gny gett förlaget kalla fötter, då det menar att boken inte är lämplig för barn, som om det har med saken att göra. Dock har er ovan utsände bestämt sig för att tillmötesgå förlaget såtillvida att ungdomsversionen av ”Kronos väv” kommer att ges ut som tecknad serie medan barnboken kommer ha illustrationer av Ilon Wikland.

Antropofagmusik.

Judgement of Paris 40 år!

Idag bjuder flera amerikanska ambassader, bland annat den i Stockholm, in till jubileumsparty. Det som firas är att det är 40 år sedan den smått legendariska provningen ”Judgement of Paris”, provningen då jänkar-dryckjom för första gången gav sina franska kusiner på moppo. I samband med festligheterna i Stockholm får det fina folket tillfälle att se den inte alls tokiga filmen ”Bottle shock”, som, genomförd med de bästa av Hollywood-manér, handlar om begivenheterna då, för 40 år sedan. En film som alla, även den mindre vinintresserade, med fördel kan se.image3En del har kanske mer sådär en passant funderat över det genialiska i att sno titeln ”Judgement of Paris” från de gamla grekiska sagorna och mer närvarande över om det nog inte trots allt var något fuffens med den där provningen. Tja, till att börja med är sällan vinprovare hälften så bra som de själva tror, och om de får prova mer mogna och/eller välutvecklade saker jämsides med mer strama och eleganta varianter springer majoriteten på det lättillgängliga – det är för övrigt det som förklarar att väl mogna år alltid hyllas i sin ungdom, som nu 2015 (vilket, märk väl, inte alltid är fel). Det som hände 1976 var att utmärkta viner från USA med en mer tillgänglig sida ställdes mot purunga, mer svårspelade godingar från bland annat Bordeaux.MontelenaJuryn bestod av allt från provare som kunde det här med elegans, grundkvalitet och potential, sådana som trodde att de kunde det och sådana som varken kunde eller hade lust att kunna. Inte så konstigt att USA vann, i så väl röda som vita klassen. En del jury-medlemmar försökte ändra sina betyg i efterhand och flera menade att allt inte gått rätt till. Dumheter. Det är så det blir det när man vill vara något man inte är.Chateau Montelena fatIdag, då vinvärlden krympt och mognat, är det inte så konstigt att det som skedde 1976 i Paris skedde, och det är inte konstigt att jänkare och andra emellanåt vinner över de fantastiska referenserna från Frankrike. Avseende de internationella domarpanelerna vill er utsände i de inte alltid helt pålitliga bedömarnas grumliga synvinklar säga, att, utifrån 30 års vana av internationellt jury-arbete (senast här, som ordförande för Challenge Millésime Bio), har bedömarna alltid varit och är fortsatt av varierande kaliber och det händer lite då och då att halta viner vinner medaljer och det är nu inte så konstigt för var gång det sker är medaljören närmare den ordinära marknaden och dess förväntningar och i så måtto är de medaljerna mer konsumentupplysande än de mer elitistiska och navelskådande. Nog av.image1Judgement of Paris 1976, 40 år sedan i år. Vann på den vita sidan gjorde Chateau Montelena Chardonnay 1973. För er som är nyfikna på det här vinet så finns det i Sverige – i en yngre upplaga, sagt till er som är tappade bakom en vagn – och inte nog med det, här finns även den röda varianten av Montelena. Båda gjorda i samma med dagens mått mätt strama stil som då – Chateau Montelena är en av får producenter som aldrig fallit in i powerskolan. Vinerna:

Chateau Montelena Chardonnay 2013, nr 71649, 379 sek.

Chateau Montelena Cabernet Sauvignon 2013, nr 71926, 379 sek (enligt SB ”Nyanserad, mycket fruktig smak med fatkaraktäre, isnlag av svarta vinbär, kakao, plommon, mynta och vanilj. Serveras vid 18C till rätter av lamm-, nöt- eller viltkött.”).

Historiens bästa Eurovision-låt!

I Eurovision-finalens efterdyningars högfrekventa ljudvågor, fyllda av grämelse och rop om politik, kompisröstning och att fel låt vann, har nu en enhällig jury utsett tidernas bästa Eurovision-bidrag. Kort sagt är det en låt som har allt. Lysande scenshow, käck scenklädsel, poetisk koreografi, en stark melodi med lokal förankring och ett tydligt politiskt budskap. Kära HR:are: här har ni historiens bästa Eurovision-låt!

Vintips

Här följer en radda vintips. Det de har gemensamt är att jag varit med och plockat ut vinerna eller producenterna åt importören, och att de köpts in som så kallade TSE, tillfälliga listningar, av Systembolaget. Med andra ord finns de bara i butik, eller att beställa till din butik, under en begränsad tid.Casa Marin vingård

Vitt

Châtetau de la Ragotière ”Vallet” 2012, nr 92141, 149 sek (det finns i skrivande stund några flaskor kvar av det här vinet att beställa hem (finns bl a i Varberg just nu), gör det, det är ett bra tillfälle att testa ”cru” Vallet från Muscadet, aromatiskt och friskt, inslag av mineral, melon, citrus och mycket mer, som all muscadet skaldjursvin men ”Vallet” klarar en hel del annat också)

Casa Marin Estero Sauvignon Gris 2014, nr 99053, 159 sek (missa inte det här unika vinet från Chile, sauvignon gris dricker du inte varje dag och särskilt inte från Chile och Marilu Marin, vinmakaren som blendade åt andra medan hon långsamt skapade sitt eget livsverk, Casa Marin; aromatiskt och friskt, bra som aperitif eller till fisk och skaldjur).

Mullineux White 2014, nr 95186, 179 sek (nyligen släpptes en ny, begränsad, laddning av vitvinet från Mullineux, enligt Platter’s Guide Sydafrikas bästa producent; nyanserat, fruktigt, smakrikt, varför inte till grillade rätter av fisk eller kyckling?).IMG_0617

Rött

Lalama 2012, nr 90266, 169 sek (den som ännu inte provat vin från området Ribeira Sacra har här ett gyllene tillfälle; enligt Systembolaget ”nyanserad smak med fatkaraktär, inslag av körsbär, viol, björnbär, choklad, plommon, färska örter, skogshallon och lakrits… serveras till rätter av lamm- eller nötkött”)

Girard Artistry Blend 2012, nr 99659, 349 sek (hästspark från Napa och Girard, som gjort det till sin grej att alltid ligga på gränsen till det oanständiga, men aldrig gå över den; Artistry är en blend på cabernet sauvignon, petit verdot, malbec, cabernet franc och merlot, i den ordningen; inte fel tänkt om du ska grilla en köttbit).

Girard Diamond Mountain 2013, nr 90239, 499 sek (ytterligare en hästspark från Napa och Girard, rejält med frukt och kraft, något för er som vill ha mycket Kalifornien och som tycker att ett vin ska smaka samtidigt som det måste hålla stilen).IMG_2119Rosé

Ingen sann vinnörd och än mindre rosénörden missar Château Henri Bonnaud 2015, nr 99093, 179 sek. Vinet har köpts in en gång tidigare till Sverige, då i årgången 2013 – ett vin som fortsatt är riktigt bra och definitivt spännande att prova för den som inte tror att rosé gjord för att lagras kan lagras. Årgången 2015 är förstås ung men med den tillgängliga årgångens rätt – 2015 är överlag mycket tillgänglig i hela Frankrike och därför väldigt hyllad – är den redan riktigt god. Årgången fick f ö guld i Challenge Millésime Bio 2016, tävlingen för ekologiska viner som jag satt ordförande för tidigare i år (lär mer här).

Popa Chubby utmanar Rory Gallagher om vem som har den coolaste Stratan!