Ah! Le petit vin blanc

Sprang nyligen på lite gammal (fransk) propaganda för vin. Ni kan se den här nedan. Har för er som inte läser franska fritt översatt några av de mest intressanta styckena:”Vin är den renaste och mest hygieniska drycken” (Louis Pasteur)

”Vad ska man ge sina barn att dricka? VIN, mer eller mindre utspätt med vatten beroende på barnets ålder, detta från det barnet fyller fyra år.”

”För vuxna rekommenderas mellan 75 cl och två liter vin per dag, att dricka i samband med måltiderna.”

”Rent vatten finns inte för vatten renas med blekmedel (klor), som är synnerligen giftigt.”

”Drick druvjuice mellan måltiderna.”

”Vin blandat med vatten fungerar som antibiotika.”

Bordas ”Boire un petit coup”. Roberte Marna ”Ah! Le petit vin blanc”.

5 reaktion på “Ah! Le petit vin blanc

  1. Att speciellt röda viner har en antibakteriell effekt har man vetat länge. I anvisningar för Romerska arméer, som intog nya territorier, stod att man inte fick dricka vattnet där utan att först ha blandat det med 1/5 rött vin. Detta för att undvika magsjukdomar. Louis Pasteur var den förste som genom experiment kunde påvisa den antibakteriella effekten och även hur bakterier och svampar påverkar vinet. På Youtube finns en sevärd film om Pasteur bl.a. om hur han uppfann vaccin mot rabies och stelkramp! Hans forskning om vin och defekter i vin resulterade i boken ”Études sur le vin” ca 1860. Den finns tillgänglig på Chalmers bibliotek. För att förhindra bakterietillväxt i vin, som gör att etanolen ombildas till ättika (vinäger betyder surt vin), föreslog han att hetta upp vinet till ca 65 C. Därvid dör ättiksyrebakterien och vin kunde lagras länge. Metoden lever vidare som Pasteurisering och används numera bl.a. för mjölk. Senare ersattes metoden av kemikalier som sulfiter. På Systembolaget lär det dock finnas två viner som är pasteuriserade. I röda viner finns antioxidanter från skal och kärnor som reducerar risken för hjärt- kärlsjukdomar. Den viktigaste antioxidanten heter procyanidin. Resveratrol är en annat ämne som det skrivits mycket om; men mängderna i vin är ca 20 ggr för låga för att ha en profylaktisk verkan. Ett rött vin som har hälsoeffekter bör vara baserat på ekologiskt odlade druvor (så att man undviker giftiga pesticider), var gjort på blåa druvor och med kontakttid med skal och kärnor under jäsning i minst 3 veckor. Halten procyanidin bör vara minst 500 mg/liter.
    OBS att på Pasteurs tid besprutades druvorna inte med systemiska pesticider.
    Numera är druvjuice är oftast gjort av besprutade druvor och kan ha höga halter av pesticider. Juicen innehåller heller inte procyanidin eftersom det behövs en alkoholhalt om minst 5 % för att extrahera ut ämnet ur skal och kärnor.

  2. Jo, jag har precis varit i Slovakien och Tjeckien och druckit många goda viner. Dem vi lade rabarberna var uteslutande Frankova då vi även gillar motsvarigheten i Ungern (Kekfrankos) samt att dem absolut inte var dem billigaste för att undvika några besvikelser.

    Nu när jag väl är hemma igen så tänkte jag beställa några slovakiska från SB men noterar att dem lyser verkligen med sin frånvaro.

    Varför?

    Finns det ingen marknad för viner från ”udda” länder eller har dem redan mättat sin export genom att sälja till andra länder?

    Vi har på senare tid hittat många fantastiska viner från Serbien, Bulgarien, Moldavien, Rumänien osv. Inte billiga men som allt annat, man får vad man betalar för.

    Utveckla gärna din syn på viner från dessa länder och varför det inte finns någon efterfrågan på dem.

    Må väl
    Marcus

    • Det är väl som alltid en fråga om utbud och efterfrågan, och i det här fallet också pris. Vinerna från många av länderna du nämner säljer bra på hemmamarknaden och producenterna får också bra betalt där. Försöker de sig på export märker de snart att de måste gå ner i pris (om inte annat så ska fler mellanhänder lägga på sina kostnader innan produkten når konsumenten samtidigt som fördelen av att vara ”närproducerad” försvinner och konkurrensen rent allmänt ökar). Lägg till det att det sällan eller aldrig finns en spontan efterfrågan efter just deras viner på exportmarknaden. Det innebär att den som ska sälja vinet till slutkonsumenten sannolikt måste lägga extra möda på att argumentera för just det vinet istället för en mer känd kusin från ett mer känt område; lyckas inte den som ska argumentera med sin argumentation blir den kanske sittande med en vara som tar plats och belastar ekonomin och riskerar att bli gammal innan den hinner säljas…

      Lite av en ond spiral och moment 22…

      Samtidigt ska sägas att intresset för de här mindre kända länderna/områdena är större nu än kanske någonsin och fler fantaster försöker trots uppförsbacken arbeta med ”det udda” så kanske kommer vi om några år få se mer av t ex tjeckiska och serbiska viner i Sverige, och kanske kommer svensken vad det lider också vara beredd att betala lite mer också för ett bra vin från låt säga Bulgarien (idag förefaller ett vin kunna vara bra men ingen vill betala för det om det t ex kommer från Bulgarien medan ett kvalitetsmässigt jämförbart vin från ett mer känt ursprung t ex Napa Valley gärna får kosta).

      Må väl själv, och fortsätt köpa det udda!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *