Ian McEwan: Nutshell

Har läst något av den så hyllade McEwan tidigare. Utan att fångas (helt) eller imponeras (helt). Tyckt väldigt bra om, men inte mer. Har nog läst fel grejer. Eller varit mentalt frånvarande. Hans senaste roman, Nutshell, är i ett nötskal fantastisk! Med vissa Hamlet-vibbar ligger ett foster i sin mammas mage och följer hur mamman och farbrodern planerar att mörda barnets fader. Prosa som emellanåt blir så vacker att språket överskuggar den tämligen spännande handlingen och allt det andra som en bra bok ska innehålla (ni vet, lite dråplig humor, gestaltning, miljöer…). Föredömligt kort. Ingen krystad utfyllnad. Rekommenderas.

Finfint nytt från Steven Wilson.

4 reaktion på “Ian McEwan: Nutshell

  1. Jo, McEwan är sen länge min Nobelpriskandidat. Problemet har varit att han skrivit lite för underhållande för akademiernas allvarsmän.
    Här har han dock litterärat till sig och väcker som synes beundran även hos de lärde. Kanske aktierna nu stärkts…

    PS. Genom hela boken pimplas det Pouilly-Fumé. Har även det nån hamletsk undermening?

    • Håller med om att McEwan känns nobelprisfäig… Om du skulle rekommendera ett par av hans tidigare böcker, vilka rekommenderar du då, och ska de läsas på engelska eller går svenska lika bra, tror du?

      PS Noterade vinets hyggligt framträdande roll i boken men tänkte inte på kopplingentill Hamlet – tror du har rätt i det, McEwan verkar lite för slipad och bra för att inte ha haft den tanken. Men du, borde det då inte ha varit Pouilly-Fuisée (Solutré – ”hamlet of Pouilly”)? Har han kanske gått i den fällan så många trillar i då det talas Pouilly, eller finns det en hamlet-koppling även i Pouilly-Fumé?

  2. En äldre favorit är Lördag, spännande komplex krim. Utspelas på ett dygn. Till skillnad från klassikern Försoning, som rymmer hela liv. Djup, rik.
    Senare började jag läsa McEwan på engelska, hade inte tid att vänta på översättningen. ”Speciell” är hans förra bok, The Children Act (som du kanske läst?). Kort intressant rättegångsroman om moraliskt dilemma. Mycket lättläst – till skillnad från Nutshell, som nog språkligt är hans knepigaste…

    • Tack! Har inte läst The Children Act (eller någon av de båda andra). Detta ska det dock bli ändring på inom en inte alltför avlägsen framtid.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *