Presstopp: Fyllevrålets orsak hittad!

Sedan urminnes tider har fyllevrålet varit föremål för utredningar och brett anlagda forskningsprojekt. Än har det härletts till frustration, än till orsaker sprungna ur akut delirium. vinifierat kan idag, efter väl och under tuffast tänkbara omständigheter genomförda empiriska studier på en överfull tretimmarsflight, avslöja att fyllevrålet har sitt ursprung i barnets hämningslösa sätt att idiotskrika sig fram genom tillvaron.

Kort sagt är varje fyllevrål en önskan tillbaka till den gamla goda tiden då fyllot i sin barnupplaga fick skrika bäst det ville eller till dess det fick en befriande hurril (huruvida det sista innebär att en förvånansvärt stor majoritet fyllevrålare också är masochister, kanske rent av kunder på en bordell där vuxna kläs i blöja och piskas, är ännu oklart, dock kommer vi att gå till botten också med detta så snart vi hittat någon som är beredd att wallraffa i blöja).

Hursomhaver ledde det för trumhinnor och fortsatt intakt hörsel inte helt ofarliga studiet av den lilla krabaten i sätet vid sidan om er utsände bland decibelöverskridare och andra som får en ljudbang att låta som en smygfis i orkanen också till att den nyss nämnde snart kunde konstatera att det lilla, livliga livet där på sätet bredvid i själva verket var en blivande suput och fyllevrålare. Utöver nyss nämnda resultat av forskningsprojektet kunde också konstateras, att föräldrar, om vi ska dra några slutsatser av den lilla fyllevrålaren på tillväxts moders reaktion, har en benägenhet att blunda för att de när en blivande suput och fyllevrålare vid sin barm och att de inte är trakterade av att tala om sitt barn som en blivande suput och fyllevrålare.

Musik!

11 reaktion på “Presstopp: Fyllevrålets orsak hittad!

    • Bra att fler uppmärksammar de små fyllevrålarna i vardande!

      Har tidigare pläderat för särskilda barnavdelningar, som också inhyser förkylda, pratkvarnar, illaluktande, fylltrattar, visslare, vassarmbågade och andra störiga element. Om flygbolagen anser att de måste ta mer betalt av nyss nämnda resenärs-typer må det vara så.

        • Du menar speciella barnflyg? Kan fungera.

          Menar du att mina uppdragsgivare borde hålla mig med ett eget plan är idén ändå bättre.

      • Glöm inte alla överfeta som formligen väller in på platsen bredvid – min eller din.
        Och int’ f-n räcker ett armstöd till för att hålla dem på plats!

        Det finns f ö ett bolag på Hawaii som väger in passagerare. Över en viss vikt kostar övervikt. Med tanke på hawaiianernas ofta gigantiska kroppshyddor är det kanske ett måste…

  1. Du glömde nynnarna. Jag är alltid på min vakt mot människor som nynnar och/eller visslar på offentliga platser. Livsfarliga och oerhört irriterande. Vad i hela världen kan frambringa sådan glädje? Mitt motto är: lita aldrig på glada människor i offentlig miljö!

    Något mindre väsentligt är robotar bland vinrankorna:
    Titta gärna via länken nedan och ge som vanligt en initierad åsikt:
    https://www.svtplay.se/video/16225250/korrespondenterna/korrespondenterna-sasong-19-avsnitt-9?start=auto&tab=2017

      • Haha, är med dig till 100 %. Fick med visslarna ovan men glömde nynnarna, detta gissel i paradiset.

        Robotar har funnitsbi vingården i säkert 20 år men det år först nu de börjar låta tala om sig. Tillsvidare är nog människans precision bättre.

        Och tro det eller ej: även jag håller Kraftwerk mycket högt!

        • Tänk att det bor en liten syntcell även i din kropp. Nu är du snart på min högsta pidestal. Återstår bara att erkänna Mireille Mathieu, värdigt den frankofil som jag förmodar att du är.

          Innan jag helt släpper robotinvasionen (om det nu finns någon) på vingodsen, undrar jag om det finns några resultat från dem 20 åren som har gått.

          -Är det vissa länder/regioner som har använt robotmetoden?
          -Lämpar dem sig bäst för att beskära vissa druvor?
          -Har uttagen blivit bättre för dem som har använt metoden?
          -Har dessa viner blivit billigare?

          Som du ser så finns där många följdfrågor om det överhuvudtaget finns någon utvärdering från vinroboten.

          Om inte så lutar vi oss tillbaka, blundar och ser i vårt innersta hur vinbönderna arbetar på sina gårdar med gamla hederliga metoder. Allt är frid och fröjd med lagom sol och regn. Inget hagel och max en vindpust då och då samt att vi struntar fullständigt i allt vad innehållsförteckningar heter. Det enda vi kan lita på är att billigt vin är dåligt vin. Dyrt vin är bra vin. Hutlöst dyrt vin är fantastiskt bra vin. Livet blir i varje fall så mycket lättare.

          • Mireille mathieu, nja, jag önskar jag var ett fan, men det kan jag inte påstå att jag är, men visst är hon ett fenomen och hon har all min respekt – precis, för övrigt, som den nyss bortgånge franska nationalidolen Johnny Halliday.

            Till dina frågor:

            -Är det vissa länder/regioner som har använt robotmetoden?

            Det genomgående problemet med robotorna har inte varit och är inte att få dem att fungera som robotar s a s (med gps o d kan precisionen bli riktigt bra), problemet är hur de ska ta sig fram i vingården. Mig veterligt har ingen ännu kommit på en smart lösning där, och i väntan på flygande robotar eller asfalterade gångar i vingårdarna eller en sagolikt briljant idé lär problemet kvarstå.

            De robotar som hittills tagits fram har använts lite varstans och utan någon större framgång. Tror det nyligen timade (svenska) teve-inslaget byggde på uppfinnarens story (och han hade hittat någon som beredvilligt berättade denna och för att det skulle bli en nyhet var det tvunget att presenteras som att ”nu tar robotarna över”).

            Med det sagt så kommer vi säkert se fler robot-lösningar av olika slag i vingårdarna framöver (liksom överallt annars).

            -Lämpar dem sig bäst för att beskära vissa druvor?

            Det är framförallt avseende beskärningen man hittills sökt robot-lösningar (och då oavsett druvsort), men egentligen bör de vara bäst lämpade för besprutning, där lär vi nog se nyheter framöver (t ex kan det också fungera med ”flygande” robotar).

            -Har uttagen blivit bättre för dem som har använt metoden?

            Har ingen betydelse. Allt beror på instruktionerna till den som beskär (robot eller människa) och hur bonden väljer att göda.

            -Har dessa viner blivit billigare?

            Mig veterligt finns inga mätbara resultat att tillgå.

            F ö håller jag med dig om att dyrt vin är bra vin och hutlöst dyrt vin är fantastiskt bra vin!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *