Skynda fynda Kronos väv!

Nu har äntligen det som alla snåla och illojala HR:are väntat på hänt. Kronos väv har hunnit komma så pass till åren, redan ett och ett halvt år, och har blivit så stor att det är dags att pocketprisanpassa sig. Således, alla ni som suttit och snålhållit i plånboken istället för att pynta boken och ni som tänker köpa på er ytterligare fem-sex ex att ge bort vid middagsbjudningar, födelsedagar samt då ni vill framstå som kulturellt bevandrade, nu när priset i stort sett raderas ut i ett slag, har ni chansen. Mitt tips är att ni ska beställa nu med en gång. Billigast förefaller Vulkan vara (i skrivande stund 80 pix), men Bokus är inte mycket sämre (81 sek), och sedan radar de upp sig, Adlibris, Akademibokhandeln och alla de andra. Så gott som gratis.

Ovan en bild från Achille Debussys stamhak i Draguignan (läs den numer så gott som gratis boken så förstår ni bildens betydelse). Gratis musik.

Les Lauzeraies Tavel 2017

Som bekant för HR:en slutblendar jag sedan flera år det ekologiska rosévinet Les Lauzeraies Tavel för den svenska marknaden. Ett vin som i december 2017 än en gång utsågs till ”Årets rosé” när Sveriges vinskribenter samlades för att sålla agnarna från vetet och detta, ”Årets rosé”, måste understrykas och lyftas fram å det grövsta, inte för att skryta eller så, utan därför att det är viktigt därför att, ja, därför att, ja, som sagt, det här är ett rosévin jag slutblendar i Tavel varje år, och, undrar ni då med andan i halsen och frågstirrig blick, hur står sig 2017 mot de tidigare årgångarna???

En så dum fråga! Självklart är det lysande! Briljant! Varför? Därför att 2017 här som på så många andra ställen begåvades med osedvanligt små druvor varmed koncentrationen ökade och under förutsättning att producenten kunde sin sak eller hade tur blev allt bra. Les Vignerons de Tavel med chefsvinmakaren Paul Sanchez i spetsen kunde och kan sin sak. Således var det bara att smälla ihop 2017. Straff mot öppet mål. Tror aldrig det varit lika enkelt. Och tveksam till att det någonsin varit bättre.

Kommer i en butik nära dig fram i vår. Njut till dess av äldre syskonet 2016 – utmärkt nu när det lagrat på sig lite. Räcker så långt lagret tyar med, gissningsvis ett par månader till.

En mörkare nyans att lyssna på.

Förnumstighetsförbud – nu!

Det kan inte vara meningen att mänskligheten ska behöva stötta sina kommersiella TV-kanaler genom att tvingas se förnumstiga individer vara förnumstiga på bästa sändningstid. Det finns förvisso ett och annat förnumstigt stolpskott också i public service-världen, men där slipper mänskligheten till exempel Trivago-gubbens självgoda förnumstigheter och Apoteket-tantens framträdanden som får Edward Bloom att förefalla vara som alla andra. vinifierat kräver ett omedelbart förbud mot förnumstighet! Den som bryter mot förbudet genom att släppa lös förnumstiga individer i etern ska ha att se fram emot en påföljd som inte får vara mildare än en veckändakurs i yoga med nämnde Bloom följd av en veckolång angry management-kurs med mannen Mandelmann.

Musik! Sist men inte minst en svängande klassiker.

Derealiseringens tidevarv

I samband med här tidigare omnämnda ”Kulturhelg i Tällberg” kom bland annat frågan om dagens nyhetshantering upp. Många aktiva eller tidigare journalister fanns på plats och rent av också sådana som styr delar av dagens nyhetshantering. Det slående är att det som nu sker med en allt tydligare derealisering av verkligheten i nyhetsrapporteringen de facto var synbart redan för 30 år sedan – skriver till och med om derealiseringen i romanen ”Anakolut” (1986) och följer upp mer tydligt i ”(Stadd i)Statisk rörelse”(1995), frågor som låg mig varmt om hjärtat då, och gör det nu då det är fråga om det öppna samhällets fortlevnad – och det är, kanske inte helt oväntat, först nu vi fullt ut i vardagen börjar se tydliga frågetecken kring utvecklingen. Samtidigt är det också uppenbart att många som ser frågetecknen själva bidrar till den fortsatta derealiseringen, till exempel genom att smått desperat försöka anpassa nyhetsförmedlingen till ”de yngre”.

Verklighetsmognad

En fråga få tycks ställa sig är när i livet vi är verklighetsmogna, alltså när är vi redo att ta in låt säga seriöst förmedlade TV-nyheter. Är det kanske med detta som med kaffe – vi börjar med svagt kaffe med mjölk och socker och slutar långt senare med en ristretto (om vi nu alls dricker kaffe) –  eller rent av med vin: Så länge jag varit i branschen har jag hört att ”unga dricker inte vin längre, de vill ha öl och cola”, men har det inte alltid varit så? Hur många älskade stramt rödvin vid 18 eller ens 22 eller 25? Någonsin?

Med andra ord: Den som försöker fånga upp individer som inte är redo att ta in seriöst rapporterade nyheter kan inte vara seriös i sin rapportering; den måste lägga sig på en Aftonbladet TV/TV3-nivå och ha en för utstyrseln och sitt sätt alldeles för gammal kille med kepsen käckt på svaj omgiven av ett gäng flamsiga människor som gör sitt bästa för att distansera sig från sin egen rapportering bortsett från när det handlar om sådant som visar att de hänger med och inte är lika gamla som de ser ut att vara.

Verkligheten utan filter

Det är nu inte alls något fel i det där sista, Aftonbladet TV:s nyheter. Det fungerar mot en bestämd målgrupp – en målgrupp som ännu inte är redo att gå på djupet i nyheterna och insikterna, en målgrupp som vill vara distanserad från verkligheten. Därför är det så viktigt att andra nyhetsförmedlare håller fast vid seriös rapportering och fördjupningar med ett tydligt fokus på samhällets verkliga utmaningar så att detta finns där för alla dem som söker på djupet och alla dem som undan för undan når den nivån i livet då de är redo att se verkligheten i ögonen utan filter av trams och snuttiver.

På tal om ”Anakolut” och försöket att greppa de då allt tydligare utmaningarna med det nya informationssamhället, sägs det på något ställe att endast surrealisten rättvisande kan beskriva verkligheten – en tanke som fortsatt känns gångbar.

The public gets what the public wants”, ”Good news”, ”Bad news”.

Unik Chablis 2016 till Sverige

Minns ni det här inlägget från 30:e maj 2016? Chablis hade just genomlevt ett förödande hageloväder. Redan före den stormen hade Bourgogne under 10-talet i största allmänhet drabbats hårt i form av frost, torka, mindre hagelskurar och överdrivna mängder vatten i en salig röra. En av dem som drabbades värst 2016 var Clotilde Davenne. Drygt 90 procent av hennes druvor (i vardande) förstördes. Men hur gick det med det hon skördade?

Jotack, det lanseras i Sverige i skrivande stund, och det är bra, riktigt bra. Varför då, det var ju ett katastrofår? Ja, det var det, avseende volymen, och därför synnerligen kännbart för Clotildes (och andra drabbade producenters) kassa, och i någon mån för konsumenternas plånböcker såtillvida att priserna undan för undan höjts av producenterna av självklara överlevnadsskäl. Beträffande kvaliteten är det en annan sak. Det faktum att Clotildes skördeuttag krympte till tio procent av det normala innebar att druvorna blev extremt koncentrerade – haglet föll redan i maj, före blomningen: det som blev kvar fick en normal växtsäsong.

En för oss svenskar viktig information är att 100 procent av Clotildes Chablis skeppas till Sverige. Nu är volymen, som den receptive och lätt analytiskt lagde förstått, mycket liten och lär ta slut alltför snabbt, men det bör ändå finnas vin för flera månader framåt (ni som vill lägga undan några flaskor fem-tio år ska inte missa den här årgången, utvecklingen kommer vara fantastisk). Upprepar: det här är, av lättförklarliga skäl, mycket, mycket bra. Och vi får rubbet till Sverige.

OBS! Det finns Clotilde Davenne Chablis 2016 att köpa även på andra marknader, notera att det då inte är hennes egna druvor i vinet (framgår om inte annat av det finstilta på etiketten där ”buteljfyllaren” är Clotildes negociant-verksamhet och inte hennes egen gård), också bra men inte lika bra och inte unikt. Bara en sådan sak gör ju att man måste köpa en låda eller två av det här vinet, eller hur? Clotilde Davenne Chablis 2016, nr 6307, 169 sek. Friskt, fräscht och rent à la Clotilde och oerhört koncentrerat.

(PS 12/01: Många, jo många, har hört av sig och sagt att Systembolagets webbsaldo för produkten är 0 och att det inte går att beställa vinet. Vad detta beror på vet jag inte, men importören har några tusen pannor i lager så slut är vinet definitivt inte – prova gärna att beställa på nytt om någon dag eller tala med närmaste butik.)

Musikens carignan illustrerar paradoxalt nog detta inlägg om Chablis, som annars är mer Tjajkovskij eller något sådant.

 

Januari-viner & Vinets Dag

Januari påstås vara årets avseende ekonomiska tillgångar och övervikt mest svårbemästrade månad. Övervikten är lätt åtgärdad med hjälp av lite förbiseende, glömska och självbedrägeri. Värre är det med den sinade kassan. En smått vildsint idé, som också skulle kunna vara lite busig om det inte vore för att den är så urbota dum, är att avstå från gott vin under årets magraste månad. Nej, det går ju inte. Å andra sidan är det inte en komplett omöjlighet att gå ner i pris. Dagens utmaning 1: Hur hitta billigt vin som är okej?

Lösning 1A: Glöm inte bort av er utsände i de smart sammansatta brygdernas väldoftande värld blandade El Rey Old Vine Garnacha 2012, nr 2260, 79 sek. Det här vinet ligger och skvalpar, lätt bortglömt, i Systembolagets beställningssortiment. Idag börjar det få en tilltalande mognad som gör vinet mer uttrycksfullt än någonsin. Provade i samband med ”Kulturhelg i Tällberg” – där er utsände i de navelskådande och koketterande litteratursalongerna bland annat talade om ”hur man gestaltar vin skönlitterärt” (kommer möjligen mer om det senare) – El Rey till hjortinnanlår med klassiskt ackompanjemang och det fungerade faktiskt riktigt bra. Ett gott betyg till vinet, tycker i alla fall de båda ovanstående sändebuden. (Funkar, som bekant, också till tapas av alla de slag och former.)

Lösning 1B: I samband med kulturhelgen avsmakades också Krug’scher Hof Riesling Trocken Kabinett 2015, nr 72449, 119 sek, och det till en fullödig röding med smörspäckad sås och en massa annat godis och det fungerade utmärkt. Ett gott allroundvin som egentligen är alldeles för gott för sitt pris och den som obetänksamt förslösat sin vinbudget på julskinka, julgransbelysningar och julklappar. (På bilden ovan, vinmakaren Marie Menger-Krug.)

Och så är det ju det där med Vinets Dag den 22:a januari! Dagen då hela Sverige vägrar box och då vi alla går upp ett snäpp i vin-kvalitet. Om vi så ska vara vita till den 22:a ska vi se till att gå upp i kvalitet den dagen, så som herren Bacchus säger åt oss att göra, eller hur? Dagens utmaning 2: Hur hitta riktigt bra vin utan att tvingas råna en juvelerarbutik med en lastmaskin?

Lösning 2A: MDLVX (Mazuelo De La Quinta Cruz) 2011, nr 79054, 199 sek. En gammal bekanting, som er utsände i de konsulterande vinmakarnas aldrig rådlösa vingård gör tillsammans med charmtrollet Miguel Merino. Börjar få en finfin mognad nu och kan till exempel exemplariskt ackompanjera en lammskank eller ett fat pata negra eller två. Den som vill gå upp lite till i pris denna ekonomiska skammånad kan med fördel slå till på i beställningssortimentet nytillkomna Chianti Classico ”Nozzole La Forra” 2013, nr 70026, 249 sek. Urtypen för sitt ursprung och något för er som letar klassiker som till och med en munskänk som fuskat sig till betyg ett kan sätta i en blindprovning med lite tur. (På bilden ovan ser vi min vän, charmknutten från Rioja, Miguel Merino, ta sig an en svensk hotellfrukost.)

Lösning 2B: Rings Ungsteiner Nussriegel 2015, nr 79224, 225 sek. Fullödig riesling för ingenting. Nästan. Eller lägg till en hundring och få riesling från Alsace: Louis Sipp Riesling Grand Cru Kischberg de Ribeauvillé 2013, nr 74414, 349 sek. (Bilden ovan visar vinmakare Rings sedan denne stött näsan i ett glas, eller något.)

Och ni som hanterat julen på ett klokt och framåtblickande vis ni beställer pronto Vosne-Romanée ”Aux reas” (J Féry & Fils) 2015, nr 79979, 655 sek och lägger undan den till Vinets Dag om fem år, då ni dricker den och med tårar i ögonen minns vem den gode herden var som gav er tipset. (På bilden ovan ser vi den tämligen medellöse Diogenes mysa tillsammans med några hundar och, får man förmoda, i solen, utan att Alexander den Store eller någon annan skymmande person stör.)

Gamla fina låtar, gammaldags musik. Och så ny konstmusik av bästa märke.

 

Krav: liptesta juniorkronor!

Vi har, till exempel, det skrattande landslaget och det dansande landslaget. Nu har vi också det lipande landslaget. Omöjligt att öppna en tidning eller en tv-kanal eller slå på radion utan att höra en hulkande småkrona idag. Man kunde gråta för mindre. Det här är det fånigaste i idrottsvärlden sedan två landslagsspelare i herrlandslaget först gjorde mål, sedan fattade varandras händer och sprang med sina vippande hårflätor och yviga skägg och tillbad Zlatan. vinifierat kräver att herrjuniorer från och med nu liptestas innan de får ikläda sig landslagsdräkten!

Förbud mot nya år!

Det är illa nog att någon tillåtits komma på idén att år ska ta slut och ersättas med nya utan att vederbörande spärrats in. Rent förkastligt blir det när några historiska personer, både i Då:et och i Nu:et, anammat idén som ett slags samhällsbärande projekt, vilket gör att vi alla i skrivande stund utöver Nyårsdagens traditionella fysiska utmaningar brottas med utmaningen att säga, tänka och skriva 2018 istället för 2017, som vi precis lärt oss säga, tänka och skriva istället för 2016, som… ja, det bara fortsätter tillbaka till Tidens begynnelse, och det är så klart urbota dumt. Tänk så mycket enklare allt hade varit och skulle vara om det fortfarande vore år 0. vinifierat kräver, uppfylld av dagen efters kranka blekhet ett omedelbart förbud mot nya år!

Musik!