Kortnovellvecka på vinifierat 3.0

En vecka, varje dag en kortnovell…

Jonas G:s död

Det är stor skillnad på gummi och gummi. För att nu inte tala om hur stor skillnad det kan vara på plast och plast. Inte alls samma sak. Och gummi och plast – vad har det över huvud taget gemensamt? Det är ju som att jämföra öst med väst eller nord med syd, eller som att jämföra en babianhanne med en undulathona eller varför inte en cykel med ett kastanjeträd. Med andra ord var det rimligt att hon inte hade en aning om vad han pratade om när han på nytt frågade: ”Är det här gummihandskar?”. ”Gummi? Hurdå?” svarade hon. Igen. Givetvis svarade hon det. Igen. Det var då han skrek det: ”Jamen för helvete jävla hagga du vet mycket väl vad jag pratar om!” Saliven skvätte ur munnen på honom, han, den obelevade. Små droppar träffade henne i ansiktet. På överläppen, ena kinden och, faktiskt, mitt på munnen. Hon sa det också: ”Vi har bestämt saliv på läpparna. Båda vi två. Tänk så det kan bli!” Det var då han liksom kröp ihop med överkroppen. Körde in axlarna under jackan. Satte fingrarna vid näsroten. Drog ihop pannan till en enda stor skrynkla. Böjde det runda huvudet framåt. Verkade uppgiven. Stora karln. ”Jamen, vad ska jag göra nu då?” funderade hon högt och kom på det: ”Gummi och plast är inte samma sak, förstår ni. Tänk om någon vill ha en gummianka. Till badkaret. Men istället får någon en plastanka! Va? Förstår ni?” sa hon och tittade ner på honom. Han stod ju lägre ner på grund av att hon befann sig bakom disken med allsköns skönhetsmedel och den var byggd så att den som stod där alltid skulle stå högre än kunden. Ger ett övertag. Och hon fortsatte: ”Men jag har en hårspray här. Titta bara!” Eftersom han var dum nog att titta upp när hon sa det, fick han duschen rakt in i ögonen. Han slog händerna för ögonen och ylade, jo ylade, som en stucken gris, på något sätt, samtidigt som han sjönk ner på knä. ”Men dumma, dumma människa!” utbrast hon då, ”Ni är ju för tokig! Glo rakt in i hårsprayduschen? Hallå, har ni hört något så dumt? Mannen här glodde rakt in i en dusch hårspray och nu ser han inget, haha, kom hit och hjälp mig att sparka på honom! Skynda på hör ni, man vet aldrig hur länge ett sådant dumhuvud överlever!” Och de kom från alla håll och kanter: NK-tanterna, med plasthandskarna i högsta hugg – alltid redo att ta hand om skumma, perversa typer som vill köpa gummigrejer och när de inte får det, dels därför att grejerna är av plast, dels därför att grejerna minsann inte ska användas i några perversa sammanhang, blir stökiga och oförskämda – och skrikandes ”Det finns alltid någon som vill bloda ner sig.”

Death in Vegas. Requiem.

4 reaktion på “Kortnovellvecka på vinifierat 3.0

  1. Det är bra med kunniga HR:are som vet att det man skriver inte bara är hitte-på och se här ett bevis för att damen i dagens berättelse inte är ute och cyklar (fick detta med posten och har fått löfte om att publicera texten, låt vara att denne expert i HR-skaran förblir anonym):

    Hej Lars!

    Det som man ofta tror är gummi är väldigt ofta någon typ av plast:
    Det är till och med så att det nästan aldrig är enbart naturgummi i ”gummiprodukter”:

    Styrenbutadiengummi (SBR) består i huvudsak av en sampolymer av butadien och styren. Det utvecklades under andra världskriget som ersättning för naturgummi. Det har något bättre värmebeständighet och något högre dämpning än naturgummi, men sämre lågtemperaturegenskaper.

    Butadiengummi (BR) baseras på polybutadien. Det är svårare att bearbeta än naturgummi, men har något bättre slitstyrka. Det används i bildäck i blandning med andra gummityper, och som inblandning i termoplaster, där det höjer slagsegheten.

    Isoprengummi (IR) baseras på syntetiskt framställd cis-polyisopren. Det ersätter ibland naturgummi.

    Butylgummi (IIR) baseras på en sampolymer mellan isobuten och isopren. Det har hög dämpning vid rumstemperatur, och ett högt diffusionsmotstånd för gaser. Den senare egenskapen gör butylgummit idealt för innerslangar i däck.

    Etenpropengummi (EPDM) baseras på en tvärbunden sampolymer av eten, propen och en dien-monomer. Det är ozonbeständigt och erbjuder god värme- och kemikaliebeständighet till relativt lågt pris. Det används främst till olika detaljer utomhus, som exempelvis byggnadslister, kabelhöljen, och bildetaljer.

    Nitrilgummi (NBR) baseras på en sampolymer mellan butadien och akrylnitrit. Det är den gummityp som vanligen används för packningar, membran, slangar, och andra detaljer som har kontakt med bensin och oljor.

    Kloroprengummi (CR) baseras på en polykloropren, och har jämfört med naturgummi bättre beständighet mot värme, ozon, bensin och oljor. Oljebeständigheten är dock inte lika bra som för nitrilgummi. Kloroprengummi används exempelvis till ytterskikt på slangar, kabelhöljen, bälgar, och värmebeständiga transportband.

    Uretangummi (U) baseras på polyuretan. Polyuretangummi har mycket goda mekaniska egenskaper, och används därför till slitdetaljer, packningar för höga tryck, massivhjulsbeläggningar m.m.

    Silikongummi (S) baseras på tvärbundna polysiloxaner, och är användbart över ett större temperaturintervall (-120 °C till 225 °C) än andra gummityper. Det har dock dåliga mekaniska egenskaper, begränsad oljebeständighet och hydrolyskänslighet.

    Klorsulfonetengummi (CSM) har god beständighet utomhus, och används i lacker, gummerad väv, lister och slanghöljen.

    Kloretengummi (CM) har egenskaper och användningsområden som liknar klorsulfonetengummits.

    Akrylgummi (ACM eller AEM, akrylenetengummi) används främst till detaljer i kontakt med oljor i temperaturer upp till 175 °C.

    Akrylgummi sväller ofta till en viss grad vid användning i olja, men bibehåller ändå sin funktion.

    Epiklorhydringummi (ECO eller EC) är olje- och väderbeständigt, och används till bland annat tätningar, membran och som mellanskikt i bränsleslangar.

    Eten-vinylacetatgummi (EAM eller EVA) har god värme- och väderbeständighet, och används i kablar, profiler, tätningar och i många sportartiklar.

    Polysulfidgummi (T) har mycket god oljebeständighet, men dåliga mekaniska egenskaper. Det används främst i elastiska fogmassor.

    Fluorgummi (FKM) baseras på en tvärbunden sampolymer av hexafluorpropen och vinylidenfluorid eller terapolymer av dessa samt tetrafluoreten. Polysulfidgummi har samma värmebeständighet som silikongummit, men är dessutom olje- och kemikaliebeständigt. Vid höga temperaturer ökar dock känsligheten mot vatten och syror, och vid låga temperaturer får polymeren sämre egenskaper. Den är dyr, och används i små detaljer med höga krav på värme- och oljebeständighet.

    Propenoxidgummi (PO) har god beständighet mot värme, kyla och ozon. Det används bland annat till vibrationsisolatorer för bilmotorer vid höga temperaturer.

    Fluorsilikongummi (FVMQ eller FMQ) har bättre oljebeständighet än silikongummi, men sämre värmebeständighet och ett betydligt högre pris.

    Fordonsdäck
    Så här tillverkas däck
    Tillverkningsprocessen

    Blandning
    Däckgummit består av upp till 30 olika gummisorter, fyllnadsmaterial och andra ingredienser. Allt blandas i gigantiska blandare för att skapa en svart, gummiaktig blandning som skickas vidare för pressning.

    Pressning
    Det kylda gummit skärs i remsor som kommer att utgöra själva däckets grundstruktur. Under pressningen förbereds andra delar av däcket, varav vissa därefter beläggs med en annan gummityp.

    Konstruktion
    Nu är det dags att tillverka däcket – inifrån och ut. Textildelar, stålbälten, klinch, lager, slitbanor och andra komponenter placeras i en maskin för däcktillverkning. Resultatet blir ett ”rådäck” – ett däck som börjar likna den färdiga produkten.

    Härdning
    Rådäcket vulkaniseras därefter i höga temperaturer i formar som pressar ihop och binder alla däckdelar. Däcket får sin slutliga form med spårmönster och tillverkarens markeringar på däckets sidovägg.

    Kontroll
    Våra kvalitetskontrollanter är utbildade för att upptäcka minsta lilla defekt och vi använder särskilda maskiner för att upptäcka sådana brister som ögat inte ser innan däcket kan säljas.

    Vissa däck väljs dessutom ut från bandet för att röntgas och på så sätt upptäcks potentiella inre svagheter eller fel. Våra kvalitetskontrollanter väljer också ut däck slumpmässigt från bandet som skärs upp för att säkerställa att de uppfyller kraven.

    Ska Du besöka Prowine i år?

  2. ”Våra.. däck.. [i]skärs[/i] upp”

    Jag visste att det skulle bli något perverst till sist.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *