Kortnovellvecka på vinifierat 3.0

En vecka, varje dag en kortnovell…

Jonas G:s död

Det är stor skillnad på gummi och gummi. För att nu inte tala om hur stor skillnad det kan vara på plast och plast. Inte alls samma sak. Och gummi och plast – vad har det över huvud taget gemensamt? Det är ju som att jämföra öst med väst eller nord med syd, eller som att jämföra en babianhanne med en undulathona eller varför inte en cykel med ett kastanjeträd. Med andra ord var det rimligt att hon inte hade en aning om vad han pratade om när han på nytt frågade: ”Är det här gummihandskar?”. ”Gummi? Hurdå?” svarade hon. Igen. Givetvis svarade hon det. Igen. Det var då han skrek det: ”Jamen för helvete jävla hagga du vet mycket väl vad jag pratar om!” Saliven skvätte ur munnen på honom, han, den obelevade. Små droppar träffade henne i ansiktet. På överläppen, ena kinden och, faktiskt, mitt på munnen. Hon sa det också: ”Vi har bestämt saliv på läpparna. Båda vi två. Tänk så det kan bli!” Det var då han liksom kröp ihop med överkroppen. Körde in axlarna under jackan. Satte fingrarna vid näsroten. Drog ihop pannan till en enda stor skrynkla. Böjde det runda huvudet framåt. Verkade uppgiven. Stora karln. ”Jamen, vad ska jag göra nu då?” funderade hon högt och kom på det: ”Gummi och plast är inte samma sak, förstår ni. Tänk om någon vill ha en gummianka. Till badkaret. Men istället får någon en plastanka! Va? Förstår ni?” sa hon och tittade ner på honom. Han stod ju lägre ner på grund av att hon befann sig bakom disken med allsköns skönhetsmedel och den var byggd så att den som stod där alltid skulle stå högre än kunden. Ger ett övertag. Och hon fortsatte: ”Men jag har en hårspray här. Titta bara!” Eftersom han var dum nog att titta upp när hon sa det, fick han duschen rakt in i ögonen. Han slog händerna för ögonen och ylade, jo ylade, som en stucken gris, på något sätt, samtidigt som han sjönk ner på knä. ”Men dumma, dumma människa!” utbrast hon då, ”Ni är ju för tokig! Glo rakt in i hårsprayduschen? Hallå, har ni hört något så dumt? Mannen här glodde rakt in i en dusch hårspray och nu ser han inget, haha, kom hit och hjälp mig att sparka på honom! Skynda på hör ni, man vet aldrig hur länge ett sådant dumhuvud överlever!” Och de kom från alla håll och kanter: NK-tanterna, med plasthandskarna i högsta hugg – alltid redo att ta hand om skumma, perversa typer som vill köpa gummigrejer och när de inte får det, dels därför att grejerna är av plast, dels därför att grejerna minsann inte ska användas i några perversa sammanhang, blir stökiga och oförskämda – och skrikandes ”Det finns alltid någon som vill bloda ner sig.”

Death in Vegas. Requiem.

Korkskadads resa mot vinägerland

Det började med en nedslående korkskada som mycket väl hade kunnat serveras intet ont anandes gäster, men som Hustrun av missledd välvilja och gästfrihet styrde undan från bordet och ut till terrassen, där flaskan så blev kvar i öppnat skick fram till idag, sex månader senare. Trogna HR:are har med jämna mellanrum kunnat följa utvecklingen (klicka på de understrukna orden ovan för mer info) av det förödda vinet, och den som varit med ett tag vet att vinägern satte sina sura tänder i vinet redan för flera månader senare.

Sedan dess är det inte bara vinägerbakterierna som angripit den oskyldiga flaskan som låt vara korkskadad men likväl okorkad fått stå öppen i ett hörn på terrassen, mottaglig för all världens ondska, vilken visat sig i form av allehanda flygfän som nattfjärilar, myggor och till oigenkännlighet, av alkoholskador får man förmoda, förställda naturfenomen i den provencalska natten och dagen.

Nåväl, hur är nu detta från början korkskadade vin, som efter en tid slutade lukta kork, men snart sakta men säkert antog ett drag av vinäger? Jotack, det är äckligt. Oerhört äckligt. Luktar vinäger på långt håll. Ser förskräckligt ut (bildbevis).

Faktum är att det smakade så jävligt – som en inbillad bild av hur koncentrerad salpetersyra spetsad med svavelsyra måste smaka – att testet måste upphöra med omedelbar verkan. Lång eftermsmak är en kraftig underdrift. Kommer ta dagar att bli av med det här testet ur munnen. Till att börja med ska tungan och läpparnas normala yta återhämta sig från de brännskador – finns inget bättre namn – som testet åsamkat er utsände i de suraste av de sura vinernas av låga pH-värden och livsfarligt aggressiva syror förödda värld. Behöver vi tillägga att nu åker skiten ut?

Musik för en vinvetenskapens ensamme riddare! Musik för en förödd och fördömd flaska!

Chateau Montelena

Har vid några tillfällen fått frågan vad jag tycker är så bra med Chateau Montelena, underförstått att vinerna, framförallt rödvinet, varit ”otypiskt” för Napa Valley i sin uppstramade smalhet. Jajo, och det är just därför jag gillar Montelena. När så gott som alla andra slog in på det mer power-drivna spåret som lades ut under andra delen av 80-talet och framförallt 90-talet, då UC Davis kommit på hur den sent skördade slipstenen skulle dras, fortsatte Montelena ungefär som förut. Det har gjort och gör att vinet blivit aningen ”otypiskt” för sitt ursprung, fast det egentligen inte är det.Chateau Montelena fatNu kan man likväl tycka vad man vill om stilen. Den som söker mer kraft blir besviken, den som är ute efter mer komplexitet och balans mellan doft, smak och eftersmak blir glad. Sedan hör till saken att Chateau Montelena, både ”Cabernet Sauvignon” och ”Chardonnay”, till skillnad från klassiska power-viner vanligtvis kräver några års lagring och att de ”smala” år som 2011 blir extra slimmade.Chateau Montelena fat

Nog av. I dagarna har en ny årgång lanserats både avseende ”Cabernet Sauvignon” och ”Chardonnay”. Det handlar om 2013 som är en ”bredare” årgång vilket också gör att Montelena, känt för att släppa fram det typiska för varje år, gjort lite maffigare viner. Således ett tillfälle för den som tyckte att 2011:orna var lite för uppstramade, och ett år med ändå mer för den som fann redan 2011 tillräckligt upplevelserik för sitt pris.

Chateau Montelena Chardonnay 2013, nr 71649, 379 sek.

Chateau Montelena Cabernet Sauvignon 2013, nr 71926, 379 sek.Antonin Dvorak

New World Music: 1, 2.

Naturvin & nonsens & Dvorak

Nämnde igår allt nonsens som skrivs om naturvin och övriga viner i förhållande till naturvin. Ibland är texterna medvetet vinklade, ibland bara okunniga eller slarvigt skrivna, och alltsomoftast handlar de om vad naturvin inte är, trots att de ska beskriva vad naturvin är.

På Systembolagets purfärska sajt kan vi läsa ”Jämfört med ekologiskt och biodynamiskt tillverkade viner försöker många av naturvinsproducenterna att gå ytterligare ett steg längre och minimera sin användning av också mer traditionella tillsatser och tillverkningsmetoder. Många producenter låter därför bli att filtrera vinet eller att tillsätta socker, som faktiskt är tillåtet i vissa länder och regioner. Ekchips är heller inte att tänka på, hellre då att lagra på äggformade betongtankar.”…

Problemet med en sådan här formulering är att den insinuerar att det är comme il faut att använda ekchips med mera för ekovin och att det skulle vara unikt för naturvinsproducenter att inte filtrera och att avstå från chaptalisation. Och det där med att äggformade tankar skulle vara speciellt för naturvinerna är om möjligt ändå mer okunnigt/slarvigt – alldeles bortsett då från att det här låter som att äggformade tankar har samma effekt på vinet som ekchips..

Vidare får vi veta att följande är kännetecken för naturvinerAntonin DvorakProduceras från lågavkastande vingårdar, i små kvantiteter, ofta handplockade och ekologiskt odlade druvor… Att tillsätta till exempel socker (chaptalisering), vinsyra eller industriellt framtagen jäst inte acceptabelt av flertalet producenter… Mikrooxidation (syresättning av vinet för att mjuka upp det) anses inte acceptabelt av flertalet producenter, och inte heller att avlägsna vatten och/eller alkohol för att öka på koncentrationen (så kallad omvänd osmos)… Att tillsätta svavel anser flertalet producenter vara tillåtet, men oftast bara vid buteljeringen och då helst så lite som möjligt.”

Seriöst. Omvänd osmos. Dyrt. Används för att rädda tok-sen skörd eller för att förstärka bleka (volym)viner från övergödda gårdar. Med andra ord en teknik för skräpviner – låt vara att ett fåtal undantag finns men det är ovanligt att kvalitetsviner behandlas med omvänd osmos. Och återigen insinueras att det är comme il faut att chaptalisera och att tillsätta syra och dessutom att arbeta med mikrooxidation, denna lika ovanliga som utmärkta metod för att snabbt döda ett annars friskt och sprudlande vin. Plötsligt blir också kvalitetsproducentens adelsmärke, ett gediget arbete i vingården, något typiskt för naturvinet.

Alla kvalitetsviner – oavsett om de av sin upphovshen placeras i ett fack som naturvin, eko, biodynamiskt, sustainable, konventionellt eller annat – görs på druvor från välsköttaAntonin Dvorak vingårdar utan onödig gödning eller bevattning och med minimal växtskyddsbehandling som vanligtvis domineras av inplanterade naturliga fiender och naturlig bekämpning av ogräs (plöjning eller klippning). Den som arbetar rent och med bra druvor behöver inte svavla i någon större utsträckning och gör det vanligtvis inte heller. Många väljer också att arbeta utan tillsatt jäst, ytterst få tillsätter syra, socker eller överhuvudtaget någonting. Självklart ser det annorlunda ut om vi talar skräpviner, men skiljelinjen går alltså inte mellan naturviner och övriga viner, utan mellan kvalitetsviner och skräpviner.

(Inom parentes sagt: att arbeta utan kemiska bekämpningsmedel är något som låter bra men som knappast förekommer alls. Det många glömmer är att svavel och koppar, som tillåts inom biodynamisk odling och som används även av den som gör naturvin, är kemiska bekämpningsmedel. Det är direkt pinsamt att så många sprider vidare floskler som ”vi arbetar helt utan kemiska bekämpningsmedel” utan att på allvar undersöka saken – t ex ber att få se producentens lagstadgade loggbok för vingården.)

Det finns inga genvägar till ett stort vin och oavsett hur producenten valt att klassificera sig och sitt vin gör hen mer eller mindre samma sak som alla andra som gör stora viner. Om något utmärker vad som kommit att uppfattas som naturvin är det att producenten bejakar sådana aromer som andra försöker dölja med svavel samt i förekommande fall en aromutveckling på gott och ont utan svavlets skyddande inverkan samt de flyktiga syror som kan utvecklas vid en seg jäsning. Dvorak.