Unik Chablis 2016 till Sverige

Minns ni det här inlägget från 30:e maj 2016? Chablis hade just genomlevt ett förödande hageloväder. Redan före den stormen hade Bourgogne under 10-talet i största allmänhet drabbats hårt i form av frost, torka, mindre hagelskurar och överdrivna mängder vatten i en salig röra. En av dem som drabbades värst 2016 var Clotilde Davenne. Drygt 90 procent av hennes druvor (i vardande) förstördes. Men hur gick det med det hon skördade?

Jotack, det lanseras i Sverige i skrivande stund, och det är bra, riktigt bra. Varför då, det var ju ett katastrofår? Ja, det var det, avseende volymen, och därför synnerligen kännbart för Clotildes (och andra drabbade producenters) kassa, och i någon mån för konsumenternas plånböcker såtillvida att priserna undan för undan höjts av producenterna av självklara överlevnadsskäl. Beträffande kvaliteten är det en annan sak. Det faktum att Clotildes skördeuttag krympte till tio procent av det normala innebar att druvorna blev extremt koncentrerade – haglet föll redan i maj, före blomningen: det som blev kvar fick en normal växtsäsong.

En för oss svenskar viktig information är att 100 procent av Clotildes Chablis skeppas till Sverige. Nu är volymen, som den receptive och lätt analytiskt lagde förstått, mycket liten och lär ta slut alltför snabbt, men det bör ändå finnas vin för flera månader framåt (ni som vill lägga undan några flaskor fem-tio år ska inte missa den här årgången, utvecklingen kommer vara fantastisk). Upprepar: det här är, av lättförklarliga skäl, mycket, mycket bra. Och vi får rubbet till Sverige.

OBS! Det finns Clotilde Davenne Chablis 2016 att köpa även på andra marknader, notera att det då inte är hennes egna druvor i vinet (framgår om inte annat av det finstilta på etiketten där ”buteljfyllaren” är Clotildes negociant-verksamhet och inte hennes egen gård), också bra men inte lika bra och inte unikt. Bara en sådan sak gör ju att man måste köpa en låda eller två av det här vinet, eller hur? Clotilde Davenne Chablis 2016, nr 6307, 169 sek. Friskt, fräscht och rent à la Clotilde och oerhört koncentrerat.

(PS 12/01: Många, jo många, har hört av sig och sagt att Systembolagets webbsaldo för produkten är 0 och att det inte går att beställa vinet. Vad detta beror på vet jag inte, men importören har några tusen pannor i lager så slut är vinet definitivt inte – prova gärna att beställa på nytt om någon dag eller tala med närmaste butik.)

Musikens carignan illustrerar paradoxalt nog detta inlägg om Chablis, som annars är mer Tjajkovskij eller något sådant.

 

Frost

Den 21 april 1991 drabbades större delen av Frankrike inklusive gården Domaine Rabiega, som jag då basade för, av frost. Rejält med frost. I odlingen led vi av det både 91 och 92 och i kassan under ändå längre tid. Enda gången vi bet i frostgräset på 18 år. Det var ovanligt, sa alla, att frosten kom så sent på året i södra Provence, och ju senare desto värre. När frosten så här års slår till längre norr ut i landet är det i och för sig inte så ovanligt och följderna brukar inte bli så katastrofala eftersom våren är senare där och knopparna ännu outvecklade. 2017 är emellertid avseende vårens ankomst inget typiskt år. Värmen har i mars och tidiga april varit påtaglig norröver och vingårdarna befinner sig i stort i ett stadie som brukar vara vanligt söderöver vid samma datum. Med andra ord har den frost som nu i veckan slagit till – och som kommer slå till i natt igen, 21 april – varit förödande på många håll. De på senare år så hårt prövade nordliga delarna av Bourgogne och området Champagne har åkt på en riktig käftsmäll. Det gör ont, käken värker och det återstår att se hur svåra skadorna är – exakt vet vi inte förrän om några veckor, låt vara att det redan nu går att se var frosten bränt sönder knopparna. Frågan är i vilken mån nya knoppar, ”reservknopparna”, hinner utvecklas och i vilken mån det blir druvbärande sådana. Alldeles oavsett kan vi räkna med lägre skörd i de drabbade områdena (också) i år. Bit ihop, betala vad det kostar, drick champagne och bourgogne från framförallt småodlare, stötta vinbönderna. (Bilden, tagen idag, är lånad från Clotilde Davenne och visar hur det ser ut när frosten bränt sönder knopparna)

Kall musik.

Vingården efter haglet

Varje år dyker det upp artiklar som förkunnar att ett vindistrikt någonstans drabbats av frost eller hagel, eller kanske rent av torka. I den mån någon form av analys följer med nyhetsförmedlingen brukar det vara att skörden blir liten. Kanske också att vinet nu blir dyrare. Sällan eller aldrig talas om de mer lågtgående konsekvenserna och vad som händer i vingården efter det att katastrofen blivit ett faktum.hagelExakt vad som händer med rankorna beror på när skadan inträffade och hur den mer precist tog sig uttryck. Bilderna här ovan visar ett vinfält hos Chablis-odlaren Clotilde Davenne direkt efter ett ihållande hageloväder i slutet av maj – ett oväder som utmärktes av små, aggressiva hagel under lång tid, över 20 minuter; vanligt är annars att de riktigt skadegörande hagelovädren består av fem minuters bombardemang av golfbolls- eller rent av tennisbollsstora hagel.IMG_2819

Och här ovan ser vi hur fältet mer i detalj ser ut idag, tre månader senare. På håll verkar allt vara frid och fröjds. Nya skott har skjutit ut från de ödelagda stammarna och fältet lyser grönt. Tittar man lite närmre framgår att det inte finns några druvor, annat än enstaka småklasar som inte kommer mogna i tid. Stolparna som bär upp ståltråden är fulla av märken efter de aggressiva haglen. Den som tar sig tid att titta på själva rankorna ser att också de är fulla av märken och skador där hagelkulorna träffat.Hagel Mallorca 12 nr 2

Trots att fälten ödelades i början av säsongen måste vinbonden sköta dem året ut, som om allt var normalt. De skador som uppstått under hagelovädret gör stocken extra känslig för angrepp som mjöldagg och dessa måste hanteras om de inte ska spilla över på det följande växtåret. Det är rent av så att det är extra viktigt att hålla mjöldaggen stången efter ett hageloväder. Det är lätt att förstå att detta mödosamma och dyra arbete lätt sätter sig på vinbondens humör.Plasmopora viticola - mildiou

Går allt bra och odlaren lyckas hålla skadeangreppen stången och om stocken hinner återhämta sig så pass mycket efter hagel- eller frost-angreppet att grenar och nya anlag utvecklas ser allt någorlunda lovande ut inför kommande år. Noterbart är dock att nästa års knoppembryon finns/fanns på stocken redan då haglet föll i början av den innevarande säsongen. Med andra ord kommer även det följande året att påverkas i någon mån. Om haglet eller frosten slagit ut hela grenar och rent av som i fallet på bilden ovan helt strippat rankan måste bonden vänta med att återskapa stockens form till dess nya grenar som kan beskäras vuxit ut. I Clotildes fall på bilderna ovan är så fallet, men även när det ser ut som på bilden kommer det ta två år innan formen är återskapad fullt ut.hagel

Att en helt eller delvis förlorad skörd får allvarliga konsekvenser för vinbondens ekonomi är uppenbart. Pengar som inte kan tas igen någonstans. Vinbönder måste ha med katastrofår i sina långtidskalkyler. Likväl tvingas även den mest väl förberedda ner på knäna när hela fält slås ut, och då kan man bara hoppas på förstående banker och kunder. Banker som lånar ut pengar i väntan på bättre tider och kunder och konsumenter som förstår att priserna på bondens vin inte stiger därför att avsändaren sitter på Bahamas och lever livets glada dagar.IMG_2819

Ibland är både banker och kunder med odlaren. Ibland inte. I sistnämnda fallet är det vanliga att vinbonden får sälja sin gård alternativt släppa in delägare i sin verksamhet. Hur illa det kan gå påverkas också av i vilket skede vinbondens verksamhet befinner sig. Är affären för tillfället väl konsoliderad är det sällan någon riktig fara på taket. Den som däremot precis tagit lån för att bygga till och kanske samtidigt investerat i en ny tappningsmaskin sitter eventuellt desto lösare.Hagel Mallorca 12 nr 2

Man kan tycka att bonden ska kunna lösa de här problemen med en lämplig försäkring, men så enkelt är det inte. Kostnaden för ett årligt skydd motsvarar en katastrof per decennium och med tanke på att ersättningen sällan, aldrig på mer kvalitetsinriktade gårdar, ersätter den verkliga förlusten är det ingen lösning för merparten av världens vinbönder. Dessutom täcker ingen försäkring de eventuella konsekvenserna av att försvinna från en butikskedjas hyllor på grund av att producenten inte längre kunde leverera – hyllplatser som är mycket svåra att vinna åter; i ett land med monopol, som Sverige, är det omöjligt.