Rosévinets färg

Vår. Rosé. Och även i år kommer säkert färgen spela roll och vi har gått den här vägen: 1. Svensken föredrog kraftfulla roséviner med hög färgintensitet alternativt halvtorra varianter som Mateus. Samtliga obalanserade och mer eller mindre orena. 2. Sveriges early adaptors* lärde sig att det också finns ljusa roséviner av god kvalitet och de ljusa rosévinernas evangelium spreds som vore färgen det enda kvalitetskriteriumet för rosévin. 3. Svensken drack nu ljusa roséviner för de är bäst alternativt halvtorra varianter som Mateus. Ibland rena och balanserade viner, ibland inte, oftast utan vare sig kropp eller själ, dock ljusa till färgen. 4. Svenska early adaptors lärde sig förra året att kvaliteten inte sitter i färgen. 5. Svensken kommer i år långsamt anpassa sig till ett mer avspänt förhållande till rosévinets färg och vara mindre hysterisk kring färgfrågan och framförallt mindre fånig och hen kommer dricka såväl ljusa som mer kraftfullt färgade roséviner alternativt halvtorra varianter som Mateus. Ibland rena och balanserade, ibland inte, men det lägger de flesta inte märke till bara doften och/eller sötman är tillräckligt stor.

Så här års, när vi väntar på att senaste skördens roséer ska dyka upp balanserar vi på en skör tråd, där somliga fjolårsalster redan ballat ur – 2015 var i sanningen ett snabbmognade rosé-år, vilket också gjorde så många 2015 goda tidigt på förra säsongen – medan andra snarare är att föredra nu med lite mer lagring och mer uttryckt ”mineral” och tyglad frukt. vinifierat leder sina i mörkret famlande HR:are och alla dem som inget fattat samt dem som inte kunde bry sig mindre om ett ljust och ett mer kraftfullt färgat rosévin som håller finfint så här på sitt livs andra vårkant (båda ekologiska ity grönt är den symboliska färgen för såväl det ekologiskt odlade som våren och vi kan konstatera att vinifierat denna tidiga vårdag känner sig ovanligt inspirerad till symboliska stordåd):

Ljust: Château Henri Bonnaud 2015, nr 99093, 181 sek (”nyanserad, ungdomlig, bärig smak med inslag av smultron, färska örter, persika och citrus… serveras… som sällskapsvin, till fisk- och kycklingrätter eller sallader”, säger SB). Mörkt: Les Lauzeraies 2015, nr 2724, 115 sek (”ungdomlig, fruktig smak med inslag av granatäpple, mogna jordgubbar, smörkola och blodapelsin… serveras… till grillade fiskrätter eller till rätter av ljust kött”, säger SB, funkar synnerligen väl till fisksoppa och vårkyckling med primörer, vill er utsände rapportör simmandes i de rosenskimrande drömmarnas förlovade kristallglas tillägga).

*Tidiga anammare

Färgstark musik.

Min tekopp av rosé?

Efter att somliga av oss utgjutit oss över de ljusa Provence-roséernas anestesiska brist på personlighet och övermått av lågmäld, svavelhöljd doft med inslag av grape, toppad med en intetsägande smak, som mest påminner om en het kyss med hårt ihopknipna läppar, har vi fått påhälsningar från sådana som vill att vi presenterar några alternativ till det som blivit ett tråkigt inslag i sommarens grå vardagslunk, alltså de nyss nämnda ”jag-följer-också-bara-strömmen-vinerna”, och jodå, det gör vi så gärna, inte minst som vi då kan framhålla två viner som vi själva är högst delaktiga i, men först som sist: finns det då inga Provence-roséer som finner nåd hos den självutnämnde rosévinstalibanen som nu satt sig till doms över vanligt folks dåliga smak?IMG_2119Jomenvisst finns det en och annan drickbar Provence-rosé i Sverige! Men, de är inte många. Bäst i vinifierats gom är här på bloggen redan omtalade Château Henri Bonnaud. Det här är en Provence-rosé som är så som en god Provence-rosé ska vara då den ljusa färgen matchas av elegant och djup doft och smak, som inte bara förför på balkongen utan också klarar en matbit och något år i vinkällaren. Château Henri Bonnaud ”Palette” 2015, nr 99093, 179 sek.IMG_2246

I övrigt vill vi så klart framhålla roséviner som är gjorda av oss själva och då inte minst Domaine de Brescou ”Fleur d’Eté” 2015, nr 70323, 84 sek. Gjorde det här vinet från, som det så populärt heter på modern skaraborgska, skratsch, och fick då den, vågar vi påstå, finfina idén, att sätta ihop grenache och pinot noir och toppa det med ett uns viognier. Resultatet är ett ljust (!), mycket fruktigt och för sitt pris synnerligen komplext, lågsvavlat (långt under rådande gränsen för biodynamiskt) rosévin som faller a-l-l-a på läppen, så är det bara.IMG_1426

Sist med inte minst det av oss ständigt nämnda Les Lauzeraies Tavel 2015, nr 2724, 109 sek. Trots att det här vinet gång på gång lyfts fram som ett av de bästa rosévinerna på den svenska marknaden, och ett av de mest prisvärda i slika bedömningar, hänger det ständigt på gärdesgården och riskerar avlistning på Systembolaget, som bortsett från allt annat menar att det inte behövs något ekologiskt rosévin i den här prisklassen samtidigt som stödköpta grejer kan ha sin egen framfart i prissegmentet varmed livet kompliceras för den här favoriten. Lite surt, både för den som varit med och slutblendat och konsumenten som gillar vinet och en aning svårbegripligt för den som följer svensk vinpress, får man förmoda. Men ni, kära HR:are, ni vet vad som gäller och kan hämningslöst hinka Lauzeraies – uttalas Låserä – året runt. Grattis! (PS Finns det inte i er butik så är det bara att beställa.)

Roses.

Vintips

Här följer en radda vintips. Det de har gemensamt är att jag varit med och plockat ut vinerna eller producenterna åt importören, och att de köpts in som så kallade TSE, tillfälliga listningar, av Systembolaget. Med andra ord finns de bara i butik, eller att beställa till din butik, under en begränsad tid.Casa Marin vingård

Vitt

Châtetau de la Ragotière ”Vallet” 2012, nr 92141, 149 sek (det finns i skrivande stund några flaskor kvar av det här vinet att beställa hem (finns bl a i Varberg just nu), gör det, det är ett bra tillfälle att testa ”cru” Vallet från Muscadet, aromatiskt och friskt, inslag av mineral, melon, citrus och mycket mer, som all muscadet skaldjursvin men ”Vallet” klarar en hel del annat också)

Casa Marin Estero Sauvignon Gris 2014, nr 99053, 159 sek (missa inte det här unika vinet från Chile, sauvignon gris dricker du inte varje dag och särskilt inte från Chile och Marilu Marin, vinmakaren som blendade åt andra medan hon långsamt skapade sitt eget livsverk, Casa Marin; aromatiskt och friskt, bra som aperitif eller till fisk och skaldjur).

Mullineux White 2014, nr 95186, 179 sek (nyligen släpptes en ny, begränsad, laddning av vitvinet från Mullineux, enligt Platter’s Guide Sydafrikas bästa producent; nyanserat, fruktigt, smakrikt, varför inte till grillade rätter av fisk eller kyckling?).IMG_0617

Rött

Lalama 2012, nr 90266, 169 sek (den som ännu inte provat vin från området Ribeira Sacra har här ett gyllene tillfälle; enligt Systembolaget ”nyanserad smak med fatkaraktär, inslag av körsbär, viol, björnbär, choklad, plommon, färska örter, skogshallon och lakrits… serveras till rätter av lamm- eller nötkött”)

Girard Artistry Blend 2012, nr 99659, 349 sek (hästspark från Napa och Girard, som gjort det till sin grej att alltid ligga på gränsen till det oanständiga, men aldrig gå över den; Artistry är en blend på cabernet sauvignon, petit verdot, malbec, cabernet franc och merlot, i den ordningen; inte fel tänkt om du ska grilla en köttbit).

Girard Diamond Mountain 2013, nr 90239, 499 sek (ytterligare en hästspark från Napa och Girard, rejält med frukt och kraft, något för er som vill ha mycket Kalifornien och som tycker att ett vin ska smaka samtidigt som det måste hålla stilen).IMG_2119Rosé

Ingen sann vinnörd och än mindre rosénörden missar Château Henri Bonnaud 2015, nr 99093, 179 sek. Vinet har köpts in en gång tidigare till Sverige, då i årgången 2013 – ett vin som fortsatt är riktigt bra och definitivt spännande att prova för den som inte tror att rosé gjord för att lagras kan lagras. Årgången 2015 är förstås ung men med den tillgängliga årgångens rätt – 2015 är överlag mycket tillgänglig i hela Frankrike och därför väldigt hyllad – är den redan riktigt god. Årgången fick f ö guld i Challenge Millésime Bio 2016, tävlingen för ekologiska viner som jag satt ordförande för tidigare i år (lär mer här).

Popa Chubby utmanar Rory Gallagher om vem som har den coolaste Stratan!

Glad Valborg!

Våren tittar blygt fram runt knuten och spelemannen knäpper på felan. Vårsteenen är satt i rullning, född att inte göra annat och Magnus Uggla sär skriver. Ända från Iberien sjunger man våren till, ja till och med husguden hyllar våren, och avslutningsvis en slags blommande gullplutt som bestämt att nu, nu är det vår. Som pricken över våri:t släpps nästa fredag en ny årgång av Château Henri Bonnaud.Château Henri Bonnaud

Utmaningen att prova ung rosé

När Château Henri Bonnaud släpptes i Sverige för snart två år sedan förutspådde vinifierat att ”sannolikheten är liten för att det här diskreta kvalitetsvinet i mer officiella sammanhang någonsin kommer att behängas med detta (syftande på ‘årets bästa rosé’) både rättvisande och rättvisa epitetet” (vinfierat.se maj 2014).

Detta trots att det var första gången ett rosévin släpptes i Sverige från den pyttelilla appellationenChateau Henri Bonnaud Palette i hjärtat av det då så kraftigt hajpade Provence. Dessutom var det ekologiskt och något så unikt som nästan uteslutande gjort på den i sammanhanget lika läckra som från vinmakarperspektiv fasansfulla druvan mourvèdre. Till råga på allt var det galet perfekt i hela sin apparition. Kort sagt ett sällan skådat under av perfekt rosévins-vinmakeri. Mycket riktigt förbigicks vinet med en talande tystnad. Bara för att hyllas, nästan tokhyllas, förra året, alltså ett år efter släppet.

De flesta som bedömer vin provar som konsumenter och ser till vad de har i glaset för stunden. Inte så mycket att säga om. Den som vill hitta de potentiella guldkorna, de där som blommar ut först med tiden, får oftast leta själv. När det gäller rosévin blir dock det där en aning komplicerat för de bästa rosévinerna är så gott som aldrig bra under försäsongen, alltså då man i Sverige bedömer årets nyheter och nya årgångar av befintliga produkter. Och omvänt: vinerna som är bra redan i februari-mars håller sällan säsongen ut och definitivt inte över tid. Redan i juni är de för det mesta förbisprungna av de mindre omedelbara produkterna. Dessutom är de ofta tämligen stereotypa och i avsaknad av djup och komplexitet.

Sannolikt kommer många roséviner från 2015 få ett positivt mottagande när de nu snart ska bedömas. Det är korrekt, året är insmickrande och tilltalande. Å andra sidan består det till stor del av viner som till följd av årgångens väder utvecklats i förtid och de kommer inteChateau Henri Bonnaud hålla väl över tid. Inte sällan består fräschören till del i tillsatt syra som i det här fallet inte tillsatts på grund av att stilen kräver det utan därför att året satt ramarna.

Tillbaka till Château Henri Bonnaud. Trots allt sålde den av Systembolaget inköpta volymen slut allteftersom alltfler upptäckte hur bra vinet egentligen var. Däremot finns det flaskor kvar i beställningssortimentet. Den som är intresserad av att lära sig mer om hur välgjorda och högklassiga roséviner utvecklas över tid har här ett unikt tillfälle att ta reda på det (Palette Rosé (Château Henri Bonnaud) 2013, nr 71164, 179 sek). Prova gärna med vinvänner och till en bit mat som kan vara allt från vällagade inte alltför smakrika fiskrätter via sallader till tapas-variationer.

Trots det lite svala mottagandet senast har Systembolaget även i år köpt in 2400 nya flaskor Château Henri Bonnaud. De släpps i maj och kommer kosta ungefär som tidigare (179 sek). Missa inte det tillfället!

Vi tar upp gårdagens handske och kör vidare med lite Mano Negra – nostalgi för frankofiler som vill höra 90-talet igen.

PS I morgon mer om hur man gör roséviner för att de ska vara imponerande tidigt på säsongen.

Stöd sommaren – drick rosé!

Förvisso finns med stor sannolikhet ett och annat rättmätigt uns av grämelse och förbannelse över sommaren 2015, men, saken är den, att den är inte slut ännu. Hur vi än vrider och vänder på saken måste vi räkna augusti till sommarmånaderna. Det innebär att vi har ytterligare halvannan månad sommar kvar. Hur vi än vrider och vänder på saken.bild

Har vi lite tur så kommer en fin brittsommar i september att ytterligare uppväga den inte fullt tillfredsställande sommar vi hade till och med slutet av juli. Den sena sommaren ställer extra stora krav på oss som sommarvarelser. Låt vara att den är sen men om inte vi bejakar den går den oss förbi och vi kommer tycka att sommaren 2015 var sämre än den faktiskt var. Med andra ord gäller det att dricka kopiösa mängder rosévin de närmaste dagarna och veckorna. Här följer några finfina tips som kommer hjälpa er hålla sommaren igång.bild1.Clotilde Davenne Bourgogne Rosé, nr 99022, 119 kr. Finns i alla välsorterade butiker, kan beställas med fyra dagars varsel till övriga. Det här vinet var oförlöst när det lanserades i maj. Sedan dess har det vuxit till sig och står nu i full blom med pinot noir-roséns alla prunkande adelsmärken som jordgubbe och röda och vita vinbär och som det klassiga rosévin detta är uppvisar det även ett tydligt inslag av mineral och örter och bjuder på en uppfriskande syra a la Clotilde Davenne. Perfekt nu, men håller till nästa sommar. Drick som höstavisande aperitif eller till kycklingrätter, lax i olika varianter och sallader.bild2.Château Henri Bonnaud ”Palette rosé”, nr 71164, 179 kr. På senare år har Rosé de Provence kommit att bli Rosévinet med stort R i Sverige. Inget fel i det. Provence är rosévinets hemland och här görs bra rosa en masse. Samtidigt är väldigt många roséviner härifrån lika bleka i doft och smak som de är i färgen. Det gäller alltså att gå rätt i Provence-djungeln. Château Henri Bonnauds rosé, eller ”Palette” som den kort och gott heter i Systembolagets lista, torde vara mer Rosé de Provence än något annat Rosé de Provence på den svenska marknaden. Det är förvisso årgången 2013 som säljs i Sverige (via beställningssortimentet), men det märks inte – en riktigt bra rosé härifrån håller för övrigt lätt två år – snarare är det bättre i år än i fjol. Våga prova detta superkomplexa rosévin och upptäck det djup rosévin från Provence har när det är som bäst.bildRichard Wright.bildAndy Summers.Richard Wright

Inredning & förtydligande av vinet a la Google & Karlos Rosé

Som bekant kan det bli hur tokigt som helst om man låter Google sköta översättningen. Såg precis en riktigt gullig vinbeskrivning där en annars seriös svensk vinsajt röstat fram årets roséviner och kort beskriver vart och ett av dessa. Efter en rent allmänt anakolut-anstruken text om ett av vinerna toppas så småningom anrättning med ”… Efter pressning och inredningar (förtydligande av musten innan jäsning), vinifieras roséviner vid låg temperatur för att bevara intakt fruktighet och fräschör…”. Helt klart är det något vi missat i vinets värld, åtminstone har det gått vinifierat förbi hur man inreder ett vin eller på vilket sätt det faktum att vinet inretts förtydligar musten.

Den som kör Google och faller för att byta ut ”debourbage” mot débourbage” får somChateau Henri Bonnaud översättning ”inredning” istället för korrekta ”fällning” och ”förtydligande” kan vi väl gissa kommer från ordet ”clarification” (”klarning”) som förstås också skulle kunna betyda förtydligande. Det eller så är det dags att sätta sig i skolbänken igen för att ta del av vinmakeriets nya hemligheter och dessa hemligheters vokabulär.

Vill samtidigt passa på att lyfta fram att ett av de årets roséviner sajten valt ut är godbiten Chateau Henri Bonnaud Palette Rosé, nr 71164, 179 sek, som vinifierat vid återkommande tillfällen också puffat för. Här har man för säkerhets skull struntat i att översätta alls och pangar på med en engelsk beskrivning. Det fungerar utmärkt men inbjuder också till viss reflektion över saker som hur ”this rose wine is produced by static draining from our red wine vats” skulle översättas: ”detta rosvin är producerat av statisk dränering från våra rödvinskar”? Nu lite bachata från Dominikanska Republiken med Karlos Rosé.

Château Bonnaud rosé 2013 & Lou Reed

Med tanke på hur galet populära provencalska roséviner är i Sverige sedan ett par år trodde jag att Château Bonnaud skulle bli något av ”Årets rosé” när det för första gången lanserades på våra breddgrader ifjol. Så blev det inte. Tvärtom verkar det här dunderklassiska och extremt välgjorda eko-vinet från mini-appellationen Palette, en vinspott utanför Aix-en-Provence, ha gått både vinkritiker och – köpare förbi. Synd. Dels för att de flesta missade vinet, dels för att det inte blev något återköp från Systembolaget i år.

När jag höll en föreläsning och provning med rubriken ”Människan vs terroiren” i Göteborg iChateau Henri Bonnaud helgen hade jag tagit med Bonnaud som ett högklassigt och urtypiskt vin för Provence i betydelsen stilen som dominerar Côtes-de-Provence och de andra appellationerna i södra Provence. För den förvetne, men också för att kunna knyta ihop texten nedan, ska berättas att Bonnaud ställdes mot ett lika högklassigt och typiskt uttryck för de mer nordliga delarna av Provence, nämligen Les Lauzeraies från Tavel (2013).

Medan jag utgick från att det sistnämnda skulle vara bättre än någonsin nu, antog jag att Bonnaud börjat tackla av på de provencalska rosévinernas typiska vis. Till min förvåning hade det inte det. Tvärtom var det minst lika fräscht som för ett år sedan och om möjligt än mer komplext och elegant i sitt aristokratiska uttryck. Vill å det bestämdaste råda alla HR:are att införskaffa en flaska Chateau Bonnaud, nr 9924, 171 kr, och prova det under våren: precis så här bra är ett ”Rosé de Provence” när allt sitter som det ska! Lou Reed.

Morgondagens rosévin & Guns n’ Roses

Den rosévåg som sköljer över snart sagt hela den vindrickande världen startade för några år sedan och växer i styrka för varje år. De modeväxlingar som sker internationellt sker följsamt också i Sverige – att många svenskar tror att såväl våg som mode leds från vårt avlånga landFleur d ete 2013 är en tanke lika svindlande korkad som att det BiB-kramande Sverige på något vis skulle bidra till att utveckla den sofistikerade delen av den internationella vinmarknaden. Det vi sett ske de senaste två-tre åren är att konsumentens och Systembolagets fokus efter lite hjälp från vinkommentatorer och framförallt early adaptors och andra som påverkar vad vi ska tycka och tänka modeföljsamt vänts mot ”provencalska” roséviner, det vill säga ljusa viner med inte alltför uttalad frukt och smak och, när allt är välgjort, balans mellan doft och smak. Redan för runt tio år sedan började ett fåtal framsynta producenter göra den här typen av roséviner även i områden som traditionellt dominerats av mer kraftfulla viner med mer röd nyans och högre färgintensitet. Var själv med och utvecklade sådana viner på så vitt skilda platser som USA (Hedges),Chateau Henri Bonnaud Bulgarien (Damianitza) och Languedoc (Domaine de Brescou). Kort sagt var det bra att ha lång erfarenhet av ”provencalska” roséviner då (ett av vinerna som skapades vid den här tiden finns att beställa via Systembolaget i Sverige, Domaine de Brescou ”Fleur d’Eté”, nr 70323, pris 79 sek (OBS! det är årgången 2013 som säljs, inte 2010, som det står på SB:s sajt)). Vågen med ljust, rosa viner är långt ifrån över och de här vinerna kommer med all rätt att fortsätta vara populära flera år framöver (den som vill prova vad jag menar är det yttersta uttrycket för den här stilen kan testa Château Henri Bonnaud, eller ”Palette”, som det kallas i Sverige, nr 99241, pris 169 sek – ett utmärkt tillfälle att inte bara smaka på det ultimata uttrycket för ”Provence-rosé” utan också testa hjärtat av Côtes-de-Provence, nämligen mini-appellationen Palette, dessutom dominerat av den i rosévinssammanhang tämligen utmanande druvanLesLauzeraies_flaska mourvèdre, ett måste för freaken). Det som dock redan börjat hända längst fram i rosévärlden, långt framför vardagskonsumenterna, är att budskapet ”kvaliteten sitter inte i färgen” dominerar i kombination med ett ökat intresse för mer komplexa, välstrukturerade och kraftfulla roséviner, alltså rosévin med tydligt fokus på mat. Inte minst arbetar alltfler i framkanten med roséviner i ”clairet”-stil, den i Bordeaux dominerande, ganska kraftfulla och färgrika stilen, inte sällan gjord på en bas av cabernet sauvignon. De här vinerna är ofta klumpiga och obalanserade, men när de ”sitter”, sitter de mycket snyggt och blir otroligt allround – låt vara att de inte är perfekta för bersån, balkongen och stranden. Oavsett vad vi nu tycker om den saken kommer vi att få se betydligt fler sådana roséviner om låt säga två år, även i Sverige. Eftersom vintipsen ovan har en tydlig inriktning på viner jag själv har ett eller annat intresse i avslutar jag med att tipsa om det som oavsett hur modet nycker alltid står sig, nämligen Tavel, rosévinernas rosévin, vanligtvis ganska mycket färg (måste enligt appellations-reglerna vara ganska kraftigt färgat – om någon undrar om detta faktiskt kollas så ja, det kollas, är vinet för ljust blir det inte godkänt som AOP Tavel) och rejält med doft, smak och struktur utan att luta åt clairet: Les Lauzeraies Tavel, nr 2724, pris 99 sek. Guns n’ Roses.

Tre vintips juni & Revolution Urbaine

Vitt: Montagny Premier Cru Les Coères (Feuillat-Juillot), nr 2812, pris 151 sek, ni som gillar Clotilde Davennes viner måste bara prova det här, och ni somMontagny Les Coères inte gillar Clotilde Davennes viner eller inte vet vad det är, ni gör alldeles särskilt rätt i att prova det här läckra och fullödiga vinet från de södra delarna av Bourgogne. Fyndar inte din vinspalt det här vinet bör du byta vinspalt. Rosé: Palette är en pytteliten appellation just utanför staden Aix-en-Provence. För första gången släpps nu i Sverige, låt vara i liten kvantitet, ett rosévin från Palette och närmare bestämt den ekologiska kvalitetsgården Château Henri Bonnaud, nr 99241, pris 169 sek, med andra ord ett rosévin från hjärtat av Provence och som sig bör bjuder detta synnerligen seriösa vin också på allt ett Provence-rosé skaChateau Henri Bonnaud bjuda på, kort sagt ett måste för såväl vinnörden som roséälskaren och den som vill ha druckit ”Årets rosé” – även om nu sannolikheten är liten för att det här diskreta kvalitetsvinet i mer officiella sammanhang någonsin kommer att behängas med detta både rättvisande och rättvisa epitetet. OBS! begränsad upplaga. Rött: De senaste årens stora snackis i mina hemtrakter har varit Château Marguï, Coteaux Varois. En liten, biodynamisk odlare utanför byn Châteauvert, som arbetar utifrån allt det som sägs göra ett naturvin, alltså ingen tillsatt jäst och mycket försiktigt svavlade viner. Vi får i juni, i begränsad upplaga, ett smakprov på Château Marguï i form av Titien de Château Marguï 2009, nr 6839, pris 199 sek. Ett måste för Provence-älskaren och den som tycker om att prova snackisviner eller lågsvavlade biodynamiker och för er andra, tja, det är ett ganska schysst vin i all sin fruktiga örtighet. OBS! begränsad upplaga. La Provence.Chateau Marguï