En bra bok & en i förfall

Henrik Berggren: Landet utanför (1939-1940)Har tidigare läst historikern med mera Henrik Berggrens biografi över Olof Palme. En utmärkt bok, med massvis av detaljer och tidsdokument som aldrig stod i vägen för berättelsens rytm eller tyngde den med onödigheter. Den här boken, ”Landet utanför (Sverige och kriget 1939-1940)”, är av samma skrot och korn: massvis med fakta och detaljer, men aldrig tungt, pratigt, ointressant eller vid sidan om. Tvärtom känns det här som en bok som borde vara obligatorisk läsning för alla som uttalar sig om Sverige under andra världskriget; utan att ta ställning redogör Berggren för hur samlingsregeringen (samtliga partier utom dåvarande kommunisterna) agerade i de högst påtagliga orostider som rådde 1939-1940 i Sverige och landets närområde, och han förklarar hur regeringen resonerade sig fram till de olika beslut som fattades och varför de fattades. Inget skrivs läsaren på näsan, som själv kan fundera över hur rätt eller fel det blev både i sin samtid och i historiens ljus och, inte minst, hur envar ser på saken idag. Min uppfattning är att det föreligger en tämligen stor okunskap om Sverige 1939-1945, men att många ändå uttalar sig tvärsäkert om både det ena och det andra som hände eller kanske inte ens hände under den här tiden – inte minst gäller detta i denna, vår alltmer polariserade samtid.

Karin Henriksson: Trump

Det känns rimligt att den här pocketboken går sönder innan läsaren kommit halvvägs genom texten. Plötsligt trillar sidorna ur boken. Lika gott det, för den där bakgrunden och förklaringen till fenomenet Trump som åtminstone den här läsaren förväntade sig dyker aldrig upp. Istället matas läsaren av alla de för en normal nyhetskonsument redan kända historierna och skandalerna, och på det ett rejält knippe ”jag tycker inte om Trump”, och ja, vem, förutom vettvillingar och potentiella lipsillar som letar efter den starke ledaren eftersom de inte klarar sig på egen hand, gör det?

Musik. Och musik. Och musik för vuxna. Mer vuxenmusik.Och så något för barnen att lyssna på.

Den underskattade eftertanken

Eftertanken är trots sin i första stund uppfattat höga status i själva verket kraftigt underskattad. Få tänker efter. Om vi dessutom misstänker att vi kanske inte hamnade alldeles rätt i en tidigare tankefåra är det än mer frestande att inte tänka efter. Däremot är många snabba med att skriva andra på näsan när de borde tänkt efter före. Således är det med en aning blandade känslor er utsände i de krankt bleka kindernas glåmiga värld noterar att den som tog ställning för Bushs Irak-krig bör fundera över hur det kom sig att den hamnade där och hur den ska göra för att inte gå vilse i det självklara en gång till. Kanske bör den också fundera över hur farligt det är att vara ignorant och inte tänka efter. Idag, med facit på hand, är det uppenbart att det som redan då var uppenbart för dem som tänkte efter är uppenbart för de allra flesta, nämligen att Irak-kriget sannolikt är vår samtids skamligaste krig tillika roten till närmast ofattbart mycket av det onda som nu sker i världen. Tänk om några till hade tänk efter i förväg, då, när det begav sig… Det går till och med att fundera över hur världen sett ut idag om den påstått isolationistiske Trump vunnit det första valet Bush vann.Colosseum Live

Kolossala Colosseum!