Vintips nyheter december

Ja, det är inte så att det här är en objektiv vinspalt eller så – å andra sidan förefaller allt färre vinspalter vara helt fristående och de köpta redaktionella texterna inom vårt jästa druv-skrå allt fler så frågan är om ni konsumenter snart inte lika gärna kan läsa vad importörer (och misstänkt importörs-anknutna bloggar som vinifierat), producenter och Systembolaget tycker och tänker lika gärna som att förlita er på något/n som endast är spefullt objektivt. Men, hallå, kan man inte lita på någon nuförtiden??? Jodå, men inte så många som du tror. Det är bara det. Seså, nog om detta och nu kan du lika gärna lita på mig och då är dagens tips från december månads nyhetsflöde tre:img_3279Gramona Imperial 2011, nr 99007, 199 sek. Gramona är enligt er utsände bland de dubbeljästa flaskorna i Spanien den bästa cava-producenten. Det tycker för övrigt även Penín Guide som precis utsett bodegans ”Enoteca” till Spaniens bästa vin, alla kategorier. Därtill har guiden gett cavan den högsta poängen, 99, den någonsin delat ut. ”Imperial” är så klart inte på samma nivå som husets toppcava ”Enoteca”, men den är god nog och dessutom kostar den en bråkdel av den runda penning som du tvingas pynta för storasyskonet (ligger på en bra bit över tusingen). ”Fruktig, nyanserad, mycket frisk smak med inslag av gula äpplen, rostat bröd, päron, apelsin, nougat och rökig mineral. Serveras vid 8-10°C som aperitif eller till rätter av fisk och skaldjur”, skriver Systembolaget. Gramona arbetar sedan många år ekologiskt och numer även biodynamiskt och 2011 borde vara klassad som ”grön” i SB:s web-katalog. Varför det inte är så har vi inget bra svar på. OBS! Begränsat antal buteljer.img_3291

Hedges Family Estate (eller HFE – OBS! med amerikansk uttal – som vi i familjens krets säger) 2013, nr 95390, 225 sek. Arbetade mellan 2001 och 2015 som konsult åt Hedges och har väl i alla fall ett finger med i utvecklingen mot renare viner med tydligare terroiravtryck som skett under den tiden. Numer odlas nästan hela gården ekologiskt och i övrigt biodynamiskt – familjen har dock valt att låta merparten av sina viner (som detta) vara ocertifierade medan en mindre volym certifieras biodynamiskt varje år. ”Nyanserad, fruktig smak med fatkaraktär, inslag av svarta vinbär, ceder, plommon, mynta, mörka körsbär, kaffe och kakao. Serveras vid cirka 18°C till rätter av mörkt kött”, skriver Systembolaget. Tilläggas kan att det här är ett vin de flesta brukar gilla och det går bra att lagra länge för den som vill det. OBS! Begränsat antal buteljer.img_2121

Sist men inte minst ett vin som förvånar mig själv högeligen. Trodde aldrig att jag skulle rekommendera en Cream Sherry (Merito Cream, nr 8380, 79 sek (375 ml)), denna sliskiga vinstil som förstörts av Bristol Cream, ungdomsfyllor och smaklöst sörplande östermalmstanter. Nja, nu är det nyss sagda så klart en både orättvis och onyanserad bild, rent av förutfattat korkad, och desto bättre då att vi kommit på sundare tankar! Merito Cream är en naggande god liten sak från utmärkta Diez-Merito i Jerez. ”Nyanserad, söt smak med inslag av torkad frukt, valnötter, knäck, kanel och choklad. Serveras vid 12-14°C till desserter, gärna innehållande nötter eller choklad”, säger Systembolaget. Man frestas här att understryka att det här vinet är oerhört koncentrerat och komplext och det är inte svårt att ösa på med fler ord i beskrivningen. Har varit med och provat Merito Cream till alla möjliga saker och kan konstatera att det är ett sådant där vin man alltid bör hemma och plocka fram när tillfälle ges, som när en ”omöjlig” dessert ska njutas, eller kanelbullar, eller äppeltosca, eller choklad, eller nötter, eller… Hemligheten med den höga kvaliteten på det här vinet är att en ohemult stor andel PX ingår (och ni ska veta att firmans PX går lös på uppemot femhundringen… se här!). Och självklart kan du ha den öppnad i en evighet i kylen, så någon brådska med att hinka i sig den har du aldrig.img_2153

Frankie Valli & The Four Seasons!

Vieja Solera PX 30 Años & Hustrun

Gudarna ska veta att det är svårt att bli profet i sin egen stad. Än svårare är att bli herre i sitt eget hus. Men vad gör man när man står inför en oförstående övermakt i form av Hustrun som inte alls inser sin makes storhet och därför, oväntat och oprovocerat, häver ur sig saker som ”Lars, jag förstår att det är viktigt för dig med alla dina långtidstest av olika viner, men vårt kylskåp är tänkt att innehålla vardagens nödtorft, inte dina i bästa fall halvtomma flaskor, dessutom vet du hur upprörd du blir när någon tullat på dina oerhört viktiga provflaskor, när jag nu ber dig att utrymma kylskåpet är det mer för din skull än för övrig familjens, tro mig”.IMG_1145Klart man blir upprörd. Ledsen och kränkt. Ett klart och tydligt förtryck av den långtidstestande minoriteten! Det sade jag också. ”Kränkt!” utropade då Hustrun och förvandlades i ett slag från en resonabel och talbar instans till en ordergivande och hotfull vetenskapshatare, ”nu ser du till att utrymma kylskåpet ögonaböj, annars ska du få se på andra bullar!”

När Hustrun blir så där upprörd för ingenting är det lika bra att göra henne till viljes. Jag plockade därför ut mina 14 långtidstest ur kylen, som, ska erkännas, plötsligt, visade sig vara både enorm och enormt tom. Det ska också erkännas, att några av långtidstesten gått ur tiden sedan länge och endast fanns kvar av nostalgiska skäl. Med tungt hjärta vaskades dessa nyss nämnda, medan andra, mindre utgångna, test, åtminstone tillsvidare, hamnade tillsammans med de osvavlade vinerna ute på terrassen. Två flaskor åkte dock tillbaka in i kylen. Varför är lätt för HR:en att förstå då den läser resten av inlägget.IMG_0812

1.Det pågående försöket att slå ihjäl Les Lauzeraies Tavel 2015 måste få fortsätta då vinet fortsatt uppvisar en alltför fräsch frukt för att gå i vasken (läs här).

2.Det pågående försöket med evighetsmaskinen Vieja Solera PX 30 Años, ni vet vinet som slog Hustrun med häpnad då hon fick det till franska hamburgare i februari (läs här). Sedan dess har pavan stått och gapat halvtom i kylen och smuttats på då och då. Idag skedde ett stort och rejält vetenskapligt test för att se var vi står, nu drygt två månader efter öppnandet. Svaret är det vi redan visste: i likhet med andra superkoncenterade PX-viner är drycken fortsatt fantastisk! Låt vara att ett sådant här sötvin kostar en del – mer exakt 449 sek – men om man betänker att man rimligtvis bara dricker småskvättar lite då och då, annat är svårt då vinet är så grymt koncentrerat och sött, och att man kan njuta och bjuda på det under flera månader, ja, då blir det ganska billigt: ett superkoncetrerat, lite dyrare vin att imponera med vid fler än ett tillfälle, varför valuta för pengarna måste anses uppnås med råge.IMG_1147

Visst har Vieja Solera PX 30 Años från Dìez-Merito fått en lätt anstrykning av oxidtoner och flyktig syra men vinet är fortsatt fullt vitalt och det smakar lika mycket melass som någonsin, helt enkelt en fantastisk resa för näsan och gommen, från nötskålen via honungen till sirapen, där allt slirar fast i en oemotståndlig lust att dra i sig en rejäl klunk, en klunk som tycks evig, den bara är där, med dig i svalget, i gommen, i näsan, i sinnet och din vardag som den förgyller under långliga tider.

Family. Och så lite musik från Leicester som gjort det uppenbarligen inte omöjliga men i vart fall oväntade.

PX: segerns sötma!

Hustrun var, det måste sägas, lätt hånfull när er utsände testpilot bland de oanade kombinationernas lika farofyllda som underbara värld föreslog att vi skulle dra ett vin till hennes lördagslunchmat, parmesanspäckat potatismos och steak haché. Nu, det måste också sägas, föreslog den ovan nämnde inte vilket vin som helst utan en Vieja Solera PX 30 Años, eller med andra ord en gammal, ursöt sherryvariant. Tanken var, varken mer eller mindre, att det bara måste gå och att det på något vis är civiliserat att hinka 30 +-årig PX till lördagslunchen så där i största allmänhet.IMG_0812Nu är det säkert mer än en HR som likt Hustrun snörper på munnen och tror sig veta bäst trots att de då är ute och cyklar enhjuling i Novemberkåsans spår en kulen natt i början av december. För visst går det! Till och med Hustrun tvingades göra tummen upp (se bildbevis!) sedan hon i det längsta försökt kämpa emot den härligt koncentrerade och syrligt bautasöta PX:en i dess virvlande gomsegelsdans tillsammans med det parmesanspäckade potatismoset och i viss utsträckning den medvalsande steak hachéen. Ha! Jag visste det!IMG_0813

Den som vill prova själv införskaffar lämpligen en steak haché eller dess råvaror, självklart av bästa kvalitet, samt slänger ihop ett mumsigt potatismos och späckar det med parmesan – kan dessvärre inte ge närmare anvisningar avseende maten men den som känner sig manad vet säkert hur den grytan och stekpannan ska dras eller vad man nu gör med grytor och stekpannor. Vad jag helt säkert vet är att det högst civiliserade vinet, som dessutom i sig utgör en fantastisk dessert utan något annat än sig själv, kan beställas på Systembolaget i Sverige: Vieja Solera PX 30 Años, nr 76475, 449 sek.

Lämplig musik.