Magdalena Ribbing & Anakolut

Nyligen skrev jag här om Hans Alfredsons koppling till mina skönlitterära alster och då särskilt ”(Stadd i) Statisk rörelse”. I dagarna har ytterligare en person som på sitt vis var delaktig på den tiden det begav sig med ”Anakolut” gått ur tiden. Så på vilket vis var Magdalena Ribbing kopplad till ”Anakolut”?

Under åren 1985 till 1986 arbetade jag på heltid som frilansande reporter och i samband med valrörelsen 1985 fick jag bland annat i uppdrag att följa Olof Palme under hans valturné. Så där satt jag plötsligt och skumpade runt i bussar, bodde på hotell, åt surströmming och följde valtal och presskonferenser tillsammans med ett gäng andra journalister: en mix av yngre förmågor och mer garvade skjutjärn och kommentatorer från allt mellan fackpress till de stora drakarna och Sveriges Radio. Till de mer garvade hörde Dagens Nyheters politiska reporter Magdalena Ribbing.

Hur det nu bar sig så bar det sig inte bättre än att vi blev ganska goda vänner under den där resan och som hon just var i färd med att ge ut ”Etikettboken” (tillsammans med Sighsten Herrgård) och jag ”Anakolut” kom vi att tala om böcker i allmänhet och våra egna i synnerhet och i än högre grad än i synnerhet om att få sina böcker förlagda. Jag förklarade då att ”Anakolut” är så annorlunda på grund av det medvetna valet att inte gestalta och att låta språket fladdra iväg på sina håll, för att inte tala om musikhänvisningarna och notsystemet och de många val läsaren ställs inför, att inget etablerat förlag lär se den kommersiella risken vara mödan värd, varför jag tänkte ge ut på eget förlag utan att tala med de etablerade förlagen. Magdalena bad då att få läsa manus och, om hon gillade det, visa för sitt förlag, Askelin & Hägglund. Så fick det bli.

Några månader senare fick jag ett svar från Magdalena och förlaget, som fått läsa manuset av en anonym författare, och det visade sig att förlagets kommentarer stämde till punkt och pricka med det vi talat om och jag förutsett. Med Magdalenas goda minne publicerade jag senare, anonymt, i slutet av ”Anakolut” hennes brev till mig, förlagets brev till henne och mitt svar till Magdalena.

Skälet till att jag publicerade dem – vilket bland annat ifrågasatts av studenter på vissa skrivarlinjer (som trott det var fiktiva brev) jag haft förmånen att få tala litteratur med – var inte att friskriva mig från eventuellt negativ kritik utan att passa på att förklara varför boken ser ut som den gör. Noterar bland annat följande passage, som väl ändå måste sägas vara på pricken (med tanke på att den skrevs 1985, långt före emojier och annat liknande bildspråk): ”… Jag tror nämligen att yngre människor till följd av uppväxten i denna nya tid och detta nya samhälle tänker mer i bilder och mer fragmentariskt och framförallt betydligt snabbare än äldre generationer…”.

Har flera gånger fått frågan om de där breven i slutet av boken har verkliga förlagor och har då alltid ljugit och sagt nej, men ni som följer den här bloggen vet nu bättre.

Musik ur Anakolut. Mer musik ur Anakolut. Sylvian & Fripp som om de gjort musik till Anakolut.

Vinifiktioner & Echoes

Mischa Billing lyfter i senaste upplagan av Aftonbladet Söndag fram det klassiska, och förVinifiktioner-AB varje litteratur- och vinväns bokhylla nödvändiga, verket ”Vinifiktioner” och vinifierat vill inte vara sämre och uppmanar därför och härmed sina HR att snarast införskaffa ett, eller flera, ex. Boken bör, förstås, beställas via din bokhandel, men den som vill snika slår till på en ”Vinifiktioner” via den här länken och då till det facila priset av 50 sek inkl moms och frakt.  Här lite mer om boken. Här Echoes, Echoes, Echoes. PS som framgår av kommentarerna är det enklare att beställa ”Vinifiktioner” via info@terrificwines.se än den ovan angivna länken.

Julklappstips & julmusik

Julen står för dörren, men även om vinifierat tycker att man så långt det är möjligt ska handla i hemortens butiker är det fina med internet att man inte behöver baxa bort julen för att komma ut och handla. Följaktligen följer här lite tips på lämpliga julklappar anno 2012. Först och främst vad ett institut i Schweiz utnämnt till ”Årets julklapp”, nämligen bloken ”vinifierat” och det till det fashionabla priset av 50 (femtio!) sek inkl frakt. Kan beställas här. På samma sida, här, kan den som vill ha en riol att skryta med inhandla fjolårets succé ”Vinifiktioner” för den pinsamt usla ersättningen till utgivaren, och, vad värre är, författaren!, 50 sek inkl frakt, men den som inte skäms för att utnyttja ohemula erbjudanden ska, naturligtvis, slå till. Och här eller här, kan man köpa ett par vinböcker som är ett obligatorium för den som inte vill verka oklädd när vännerna sätter ögonen i riolen: förra årets bästa dryckesbok enligt Måltidsakademien, ”Vinprovning – så upplever du vinets alla möjligheter” och klassikern ”Odla och tillverka vin”, en snustorr faktabok för den som inte har ett eget liv. Julmusik. Gördetsjälv-julsång. Avslutningsvis en julhälsning från Bolivia till vinifierats hängruntare.

Sommarläsning 2012 & vintips

Vädret verkar inte bli bättre i ”sommar” så det är väl lika bra att alla som inte lämnar landet inriktar sig på rödtjut och litteratur samt OS i TV-soffan. Då är ”Vinifiktioner” ett givet lästips, inte bara därför att det, om ni förstår vad jag menar, handlar om noveller, en uttrycksform som brukar passa hängmattan eller utsiktspunkten som överblickar åskmolnen, utan också därför att jag är medförfattare. Tips på ett smakrikt rosévin, som inte viker ner sig för lite åska och regn. Tips på ett rödtjut, som står rycken även då den nordliga sommaren envisas med att förklä sig till höst.

Årets julbok & Peter Green

Årets självklara julbok är novellsamlingenVinifiktioner” av Bernt Danielsson och Lars Torstenson. Berättelserna spänner över både tid och rum och handlar på något vis alltid om vin. Beställ senast den 16:e december så lovar bokhandeln här att du får den före jul. Och i väntan på boken går det bra att lyssna på Peter Green på toppen av sitt kunnande.

Vinvis verifikation av Vinifiktioners verkliga värde

Efter ett par veckor på marknaden börjar omdömena om boken ”Vinifiktioner” trilla in. Positiva omdömen – annars skulle jag, förstås, inte nämna saken. Väljer att lyfta fram en lite annorlunda ”recension” eftersom den är gjord på vinvis och med vinbetyg och allt. Boken kan man köpa i närmaste bokhandel eller rent av här.

Vinifiktioner – en måste-bok

I september kommer inte bara den på vinifierat.se varmt rekommenderade faktaboken ”Vinprovning” utan också årets måste-bara-ha-bok ,”Vinifiktioner”. I korthet är det en novellsamling med 13 sinsemellan olika texter som dock har det gemensamt att vin på något vis förekommer i varje berättelse. Novellerna heter spännande saker som ”Vinlånet på Lamu”, ”Kommissarie Flaubert gör rätt fast det blir fel”, ”Sista dagen i Herculaneum” och ”Backanalen”. Kul och välskrivet. Hur jag vet det? Jag har faktiskt skrivit den tillsammans med Bernt Danielsson så det är klart att jag vet det. I september, som sagt.