VM-vintips

Varje osökt tillfälle att bjuda på lite vintips och göra smygreklam är välkommet. Inte minst just därför förklarar vi högtidligt och förväntansfullt årets fotbolls-VM för öppnat och vi utgår från att var sann HR, oavsett om hen studerar fotboll eller inte, kommer dricka kopiösa mängder vin den närmaste tiden, kanske för att förhöja matchens njutning, kanske för att stå ut, kanske för att fira, kanske för att sörja… ja, det finns få tillfällen i livet som är lika tacksamma för den som vill lura på intet ont anande människor lite alkohol som fotbolls-VM. Nog av, låt oss komma till saken.

 

Tips 1

Tips 1, en etta. Vi tror på hemmaseger mot bortalaget och firar i förtid med Juliette Pointillarts fina, lilla bubbel Pointillart Leroy ”Descendance” Brut, nr 70318, 299 sek. Juliette Pointillart är inte bara en hårt arbetande, ensamstående moder till två, hon är dessutom strävsam, trevlig, hundmatte och en skicklig vinmakare. Här hittar vi henne i hennes standardcuvée och den duger gott till att fira den här vinsten med. OBS! Beställ nu så du inte sitter bubbellös när någon vinner.

Tips 2

Tips 2, en tvåa, garderar med kryss. VM i Ryssland. Lika upplagt för mutor och korruption som i Qatar och vi minns alla det flata försvarsspelet i semifinalen Brasilien chock-förlorade i förra VM. Borde bli en tvåa här, men spelintressen kan ha satt upp det hela så det ska kryssa. Vi förser oss därför med en Clotilde Davenne Bourgogne Blanc 2016, nr 5562, 129 sek. Ett stående fynd och att lita på även då givna tvåor blir till kryss. Fruktigt, friskt och nyanserat. En smakbild av perfekt vinmakeri.

Tips 3

Tips 3, solklar etta, även sedan huliganerna har fått säga sitt och då de febrilt letar efter tandbitar eller fixar till brutna näsben och kyler sargade knogar. Här tarvas ett vin som är så tydligt i sin egen stil att även hjärnor fyllda av snömos och näsor igentäppta av tändvätska och grillolja förmår uppfatta att det här smakar massor, till exempel svarta vinbär, katrinplommon, pomerans, tobak, choklad, eukalyptus, kardemumma och en massa annat mums för mumma. Ja, det fungerar även då en mer eller mindre fettdrypande och välkryddad BBQ står på programmet efter matchen och det heter Geoff Merrill Reserve Cabernet Sauvignon 2010, nr 6285, 199 sek.

Tips 4

Tips 4, då det var fullständigt obegripligt och djupt orättvist och fusk och stjärnorna stod fel och det var en mållös dag och inte en målrik dag när finalen i EM senast spelades bör stjärnorna och rättvisan stå på Frankrikes sida den här gången och för att visa att du inte bara är smart utan också förstår att uppskatta en trikolor måste ovanstående kompletteras med lite rosa och vad passar då bättre än synnerligen färg- och smakrika Les Lauzeraies 2016, nr 2724, 119 sek?

Futbol!

Grange Hermitage 1981

Grange 1981 eller Penfold´s Grange Hermitage Bin 95, som det hette på den tiden, blev nyligen det dyraste Penfold´s-vinet som någonsin sålts på en offentlig vinauktion i Sverige. 4500 sek gick pannan lös på. Chockerande, tyckte jag och plockade därför häromdagen fram en slik tingest, som låg och, bokstavligen talat, dammade längst ner i vinstället i köket, utsatt för allehanda temperaturchocker och ofrivilliga skakningar allteftersom familjemedlemmar, särskilt då hundarna, och gäster råkat stöta till vinstället, vilket alltid resulterar i inte bara ett klirrande ljud från de oroliga buteljerna utan också i att ett litet dammoln pustar ut från hyllan och tar sig före att sväva runt i köket i samlad tropp till dess det antingen finner sig väg ut genom köksdörren och beger sig av åt det håll flyttfåglarna flyger eller helt enkelt faller ner på någon mindre uppmärksam person i köket alternativt på golvet omutifallatt personen eller, i förekommande fall, djuret faktiskt duckar och smiter undan från dammpusten. Varför hade jag en, uppenbarligen, dylik dyrgrip lojt liggande i köksstället? Tja, dels kanske den ligger lika bra där som i min sorgliga vinkällare, dels sätter jag inte alls värde på en Grange, i alla fall inte i samma grad som stackaren som gick åstad och kastade 4500 sek på auktionens Grange-butelj. För att vara på den säkra sidan, för att inte bli sittande med ett obalanserat vin jag inte tyckte om, gick jag ut i vinkällaren och plockade fram en Beaurenard, utan etikett och därför med tillsvidare okänd årgång, När jag drog korken ur Beaurenarden visade den sig vara en Clos du Calvaire! Ingen årgång på korken så därvidlag kan vi blott gissa och då tror jag att den var drygt tio år. Sådär dag ett, mycket bättre dag två. Grangen då? Jo, till tonerna av ”Rusalka” lade jag först näsan i glaset och kastade därefter vinet på gommen och… det var förvånansvärt bra! I ett blindtest hade jag, precis som Hustrun nu gjorde, satt den i Rioja som en gammal Gran Reserva. Mycket smörig ek, fint ihopmonterad, ett anslag av svarta vinbär (jaja, det är inte mycket GR över det…), en snyggt stereotypisk stofil utan antydan till komplexitet (som en GR), lite trött smak, men fullt vital, närvarande tanniner, mycket olik dagens stil (12,6 % alkohol enligt etiketten), helt okej, men inget nästanfemtusenkronorsvin.

Australien ödelagt!

Jag vill egentligen inte kommentera vad andra skriver om vintillverkning, men ibland blir det så fel att det är svårt att låta bli. Läste nyligen en grej om att Australien drabbats av bladmögel/mjöldagg. Synnerligen illa skulle detta vara därför att det endast går att behandla de här angreppen med ett enda (systemiskt) medel (vars namn f ö är felstavat i texten) och det medlet var nu slut i hela Australien! Sådana här skribenter är, minns jag sedan jag själv en kort tid på 80-talet hade till uppgift att skriva texter som andra förhoppningsvis skulle planka i sina tidningar, drömmen för den som vill sprida ett påstående. För det första är detta långt ifrån första gången Australien (som f ö är ett stort land) har att tampas med mögel, för det andra finns det en uppsjö behandlingsmetoder och – medel att ta till, också i Australien, trots att det ligger långt bort. Det jag nu ska säga är livsfarligt – det där med att kasta sten i glashus, ni vet – men det är faktiskt så att en skribent, i alla fall en seriös, har ett ansvar för att den rapporterar någorlunda korrekta saker till sin läsare och man får inte var hur lat och okunnig som helst om man skriver för andra. Hör Australien rocka så möglet dammar om bladen. Cover från det snart ödelagda Australien.