En förmiddag på Stockholms Centralstation

OBS! Känsliga läsare varnas. Redaktionen frånsäger sig allt ansvar för nedanstående frosseri i allt som kan kallas undermåligt, puerilt i sin värsta form och dålig smak.

En förmiddag på Stockholms Centralstation

”Är min herre medveten om att det står kuk i hans panna?”

”Står det kuk i min panna?”

”Ja, det står kuk i hans panna.”

” K, u, k? Kuk? Som i kuk?”

”K, u, k, kuk som i kuk.”

”Nej, det tror jag då inte.”

”Likväl står det kuk i hans panna.”

”Jamen, jag är ingen kåkfarare. Ingen sjöman. Inte ens rockmusiker. Jag har aldrig haft en tatuering.”

”Likväl har han en i pannan.”

”Jamen, titta på mig! Kostym…”

”Kavaj och udda byxor, min herre. Det är skillnad. Men visst. Han är proper. Slips och allt. Och hatt. Det är lite rocker över det. Han skulle kunna vara en autoproklamerad singer songwriter som hamnat på kontor.”

”Jaja, men inte ser jag ut att ha en tatuering!?”

”Jo, faktiskt. Han har ju en i pannan.”

”Jag har ingen tatuering i pannan. Ni driver med mig. Och om jag haft en tatuering i pannan hade det varit, ja, jag skulle nog färga pannan blå, ganska ljust blått, kanske nyanser, lite ljusare nertill, om perspektivet tillät det, och så en liten öde söderhavsö mitt i. Med en palm på. Och ljus sand.”

”Ja, men nu har han texten kuk intatuerad i pannan eller, vänta, får jag titta närmare på hans tatuering?”

”Ni kan titta närmare på min panna så kanske ni blir varse att där finns ingen tatuering.”

”Aah, nu ser jag! Är det möjligen så att han åkt tåg här på morgonen?”

”Ja, hur vet ni det…”

”Vi är på en tågstation trots allt.”

”Ja, just, jo, jag kom nyss med morgontåget från Borlänge.”

”Ja, jag hör ju att han talar brett dalmål, men nu min herre, måste jag fråga honom om han möjligen föll i sömn, rent av djup sömn på tåget hit?”

”Ja, nu när ni säger det. Jag sov som vore jag bedövad, tror jag visst.”

”Där har vi det, min herre! När min herre låg och sov som en bedövad passade någon ligist, och det finns många ligister i Borlänge och säkert också på tåget mellan Borlänge och Stockholm, ja, då på tåget passade någon ligist på att skriva med tusch, ja tusch, min herre!, skriva kuk i hans panna. Går det för sig att jag tar en bild av hans panna och visar honom?”

”Ja, jo, kör i vind för det.”

”Här! Titta, ser han? Kuk!”

”Nej dra mig baklänges på en skottkärra fylld med singelgrus! Det står kuk i min panna!”

”Jag beklagar.”

”Sabla sabotörer!”

 

 

Tattoo music.

Våraktigt

Så bra då

Jadå, jadå

Solen skiner och

vinden den viner

Jadå, jadå

Så bra då

Sånt sa de till varann

mens snön bara försvann

På det hela taget var det nämligen vår

eller, rättare sagt, det var vår så gott det går

sådär mitt i mars när solen skiner

mens vinden envist viner,

gör plus till minus och natten

kommer som något som släpats in av katten

Det är varmt och skönt

allt spirar ungdomligt grönt

Så bra då

Jadå, jadå

Men så kommer ett nytt bakslag

ja, inte varendaste dag,

 men ofta nog, och det stör

för var gång lägger sig våren ner och dör

Brunt gräs bränt av vinter och snö

så efterlängtat när det väl kommer tö

Översvämmade bäckar

hemvända tranor som häckar

Det spritter i naturen och porlar

det kvittrar i buskar och det sorlar

Tussilago, snödroppar och krokus

värmen vid söderväggen på vårt hus

Näsan i vädret möter solen

vi domnar bort i stolen

Väcks kanske av bekant fågelsång

jojo, våren den är allt ändå på gång

Så bra då

Jadå, jadå

Sånt sa de till varann

mens snön bara försvann

Hon dinglade med benen

han kliade sig i grenen

Usch! sa hon om hans man spread

Han, han ville snarare ha cred

för att han hållit vintern stången

var gång han skottat rent gången

och skrapat frosten av rutan,

kort sagt en kille hon inte kan vara förutan

Således sprider han ut benen

och kliar sig i grenen

Det är då Putte Kock,  gårdens bock,

uppkallad efter just Putte Kock

placerar sin envisa skalle mitt i grenens centrum

Han blir förskräckt, alldeles stum

Smärta, smärta, smärta

och förtvivlat lite hjärta

En bock som heter Putte Kock och stångas

kan orsaka en smärta som får hjärnan att förångas

Eller så känns det i alla fall

för den som försöker stå pall

Så kan det gå,

Jadå, jadå

Sitter du där och fläker ut dig

och blottar juvelerna inte bara för mig

utan för alla här hos oss

blir du snart varse vem som är boss

Håller du som jag ihop benen

stångar ingen dig i grenen

säger hon bara så där

Han pekar i grenen, lipar ont här

Så kan det gå

Jadå, jadå

Men hur kan du mitt i denna unga vår

inte se min tårar, mitt sår?

Jag har väldigt ont i grenen

och vet inte hur jag ska kunna komma på benen

Det kommer nog att gå ska du se

du kommer att återfå väl och ve

och kanske har du lärt dig hålla ihop benen

och skydda juvelerna i grenen

för inte ens våren min vän,

har jag på känn,

skyddar den som sprider benen vind för våg,

det var ju det du gjorde och Putte Kock såg

Så gick det som det gick

och du fick det du fick

Så kan det gå

Jadå, jadå

I denna ystra tid

då sol, ljus och värme tar vid

Du blev allt lite paff

men ett bockhuvud i grenen

är ett lämpligt straff

för den som spretar illa med benen

Elon Musk

Om Elon var ett vin: Muskadet

Om Elon var en vindruva: Muskat

Om Elon var en krydda: Muskot

Om Elon var en nöt: Muskot

Glad Elon: Muskler

Om Elon var en film: From Musk till Dawn

Om Elon var parfymerare: Elon Mysk

Om Elon var en elektronikkedja: Elon

Om Elon var ett socker: Muskovadosocker

Om Elon var nobelpristagare i litteratur: Camusk

Elon som surgubbe: Lackmusk

Bästa sättet att mäta Elons surhetsgrad: Lackmuskpapper

Flytande Elon: Äpplemusk

Här görs Elon flytande: Muskeri

Om Elon var en bisonråtta: Muskrat

Om Elon var en parfym: Musk de Cartier

Om Elon var en ö: Muskö.

Frågesport om Elon: Muskquizz

Om Bengt Sändh och Finn  Zetterholm gjort sin LP idag: Snusk, Musk och brännvin

Om Elon var animerad: Rymdmusken

När Elon köpt Mellon: Ellon

När Elon ser problem: Elonde

Om Elon var ett mårddjur: Tessla

Om Elon var en balkangratäng: Musskaka

Om Elon var ett korvtillbehör: Potatismusk

När Elon köpt Moderna: Moderna Muskeet

När Elon köpt Damaskus: Damuskus

Om Elon var en polarhund: Musky

Om Elon var mörkare: Svartmuskig

Elon som Åsa-Nisse: Muskis

Elons urin: Muskiss

Om Elon var en fisk: Musky

Om Elon var en hållplats: Musskur

Om Elon var en armatur: Muskulatur

Mys med Elon: Muskväll

När Elon köpt Moskva: Muskva

Om Elon var en tjur: Muskoxe

När Elon köpt Thessaloniki: Teslaoniki

Om Elon var ett svenskt vattendrag: Muskån

Om Elon var en svensk sjö: Muskan

Om Elon var ett vapen: Musköt

Om Elon hade två vänner och var en roman: De tre musketörerna

Om Elon var ett skotillbehör: Damusk

Om Elon var ett kräldjur: Daggmusk

När Elon köpt Hedvig Eleonora Kyrka: Hedvig Elonora Kyrka

Om Elon var en uppslagsbok: Teslaurus

När Elon behöver ekonomiskt bistånd: Muskhjälpen

Om Elon var musiker: Elon John

Kokavin: All colors urmoder

Gissningsvis har inte så många koll på Coca Mariani. För att göra en lång historia kort är Coca Mariani alla colors urmoder och dessutom misstänkt uppiggande med tanke på att priset för 50 cl Coca Mariani kan vara så högt som 1058€. Ja, det här är en sann historia som alla från vinentusiaster via narkotikapoliser och gängkriminella till läskedryckstillverkare bör känna till.

Låt oss ta det från början. År 1863 satte den i sammanhanget smått genialiske korsikanen Angelo Mariani ihop en brygd han kallade Coca Mariani. Detta skedde i ett laboratorium i Paris – på 10-12 rue  de Chartres i Neuilly-sur-Seine för att vara exakt – där han kryddade vitt vin med vad han tyckte var lagom mängder kokain. Brygden blev en omedelbar framgång och brukades, och i förekommande fall även rekommenderades, av diverse framstående individer vid den här tiden, som påven Leo XIII, Jules Verne, drottning Victoria, Ulysses S. Grant, Henrik Ibsen, Colette, Thomas Edison och Émile Zola för att nämna några fans. Läkare rekommenderade drycken till sina patienter på tämligen bred front och den användes framförallt i uppiggande syfte – både mot vanlig trötthet och mer påtaglig utmattning  men också mot mer eller mindre djup depression. Särskilt bra skulle elixiret också vara mot influensa och impotens.

Men säg den glädje som varar för evigt. Med det nya seklet kom nya rön om kokainets fördärvliga verkan och olika regelverk dök upp på flera håll i världen. Detta ledde till att såväl originalet Coca Mariani som dess efterföljare som Coca Cola fick sluta med den mest uppiggande substansen i drycken och i USA kom så småningom och i samband med förbudstiden dessutom krav på att alla drycker skulle vara alkoholfria, något som drabbade Coca Mariani. Vissa produkter överlevde, andra gick under. Somliga, som Coca Cola, rönte enorm framgång även utan kokain, medan en del, som Coca Mariani, gick under.

Men! Nu är Coca Mariani här igen! Receptet är detsamma som förut med den skillnaden att det vita vinet från Korsika kryddats med kokainblad som ”avkokainiserats”. Möjligen kan priset på Coca Marianis ”Bouteille collector”, 1058€, få en och annan att misstänka, eller möjligen hoppas på, att avkokainiseringsprocessen slagit fel. I sammanhanget ska nämnas att en ordinär flaska ”Vin Tonique Mariani”, som produkten numer formellt heter, kostar cirka 33€.

Möjligen tänker någon, att så där var ju Coca Cola också: en dryck med kokain. Det stämmer och korrekt är att Coca Mariani var först. Efter en rättslig tvist i modern tvist ska enligt uppgift Coca Cola nu har erkänt att Coca Mariani var först.

Fotnot: När Coca Mariani var som störst hade Angelo Mariani kontor inte bara i Paris utan också i London och New York. Som ovan nämnts stod frtamstående personligheter på rad för att hylla Monsieur Mariani och det skapades inte mindre än 14 seriealbum med tidsenliga illustrationer till hans ära.

PS För dig som vill läsa mer Coca Erythroxylon ,  Portraits From Album Mariani.

Vinets Dag 2025

En höstdag i Stockholm och omslutna av en air av kanel, kickade för cirka ett decennium sedan Svenska Vinakademien igång dagens möte. Möjligen var den i gänget nya ledamot – som kan ha varit jag –  som strax tog till orda en aning påverkad av ett kanelrus i kombination med ungdomligt (nåja) oförstånd (absolut, om än ej i just där och då). Alldeles oavsett detta undslapp han sig ett ”Kanelbullens dag idag, varför firar inte vi Vinets dag i Sverige?”. Detta oförstånd möttes med gillande grymtningar och fick den dåvarande ledamoten Bengt af Klintberg att stämma upp i ett ”Vi bör verkligen fira Vinets dag i Sverige och det ska vi göra den 22:a januari, på Sankt Vincent, alltså vinodlarnas skyddshelgons dag”.  På den vägen är det. Strax tog preses Mats Hanzon kontakt med Munskänkarna, som visade sig positiva till idén och som sedan dess varit de som framförallt sett till så att Vinets Dag verkligen blivit något som vi firar i Sverige . Till sin hjälp har de haft vinintresserade i allmänhet och vinskribenter, krogar och barer med stort vinintresse i synnerhet.

Men, måste vi i skenet av eftertankens kranka blekhets ljus fråga oss: Vad var och är tanken med en Vinets Dag? Svaret är lika enkelt som självklart: Vi ska visa vinet uppmärksamhet och respekt en dag som denna. Kanske fundera över dess kulturhistoriska betydelse. Dess ekonomiska betydelse genom seklerna. Själva odlandet, bondens arbete och vardag. Kanske rent av fundera lite kring vår gemensamma natur och miljö, där vinrankan inte har en obetydlig plats ute i den stora världen, och numer börjar ta en allt större plats till och med i Sverige.

Och framförallt ska vi visa vår respekt genom att öppna något extra bra och gott, något som ligger snäppet över det vi normalt unnar oss. Den som vanligtvis hänger sig till att pimpla vin i påse och box tar steget till en flaska strax över hundralappen, den som redan befinner sig där på flaskstadiet strax över hundralappen dubblar insatsen och den som inte drar sig för att förslösa sina surt förvärva stålar på vin hämtar något extra fint från källaren. Allt i enlighet med vad som snudd på blivit Svenska Vinakademiens devis: Drick mindre, drick bättre. (Egentligen borde Svenska Vinakademien, Sveriges bästa akademi, ha ”Snille och smak” som payoff, men då detta redan är inmutat av den bångstyriga och skandalomsusade och mindre sofistikerade och definitivt mindre belevade Svenska Akademien får det stå för dem).

Vintips inför Vinets Dag? Självklart, och kom ihåg att beställa i tid, det vill säga typ nu.

Vintips för den som lyfter sig ur boxträsket: Les Sorts Selecció 2022, nr 70217, 125kr (rött från Montsant i nordöstra Spanien, smakrikt och välbalanserat, 22 riktigt bra, nysläppt årgång). Clotilde Davenne Bourgogne Aligoté 2022, nr 51929, 125kr (vitt från Bourgogne, mycket snyggt och välgjort för sin prisklass).

Vintips för den som vill ha mer än 120kr-klassens viner: Chiara Condello 2018, nr 91224, 209kr (rött från Predappio, synnerligen välgjort och välbalanserat, en juvel i sin prisklass). Château Soucherie ”Blanc Ivoire” 2020, nr 54222, 209kr (vitt från Anjou, en ren och vibrerande chenin blanc med alla attributen på rätt plats).

Vintips för den som låter allt hänga ut: Prado Enea 2016, nr 93282, 699kr (rött från Rioja och mästarna på Bodegas Muga, klassiker). Chateau Montelena Chardonnay 2020, nr 71649, 775kr (vitt från Napa Valley, snygg och ändå typiskt amerikansk chard, klassiker).

 

Bubbel? Clotilde Davenne Extra Brut Crémant de Bourgogne ”Blanc de Blancs”, nr 70549, 229kr (för er som annars dricker Clotilde Davenne Extra Brut Crémant de Bourgogne, nr 7725, 175kr). Taittinger Comte de Champagne 2013, nr 90598, 2197kr (för er som normalt dricker mer standardbetonad champagne och särskilt för er som tror att billig champagne är bra bara för att ni tycker det är lättdrucket).

Musik!

Förbud mot Lingongrova!

I landets speceri- och liknande affärer saluförs ett slags bröd under namnet ”Lingongrova”. Vi vill å det bestämdaste avråda från inköp och i än högre grad uppvärmning och intag av varan i fråga, och, inte minst, kräva av våra folkvalda ett omedelbart förbud mot tillverkning, langning och beredning av detta klavertramp i vår gemensamma och annars så oskyldiga vardag.

Varför? undrar den naive och den oerfarna. Helt enkelt därför att detta så kallade bröd är ett rent djävulskap förpackat i plastpåse och salufört av ondskefulla handlare. Om den intet ont anande goda människan tar en påse Lingongrova ur sin frys, plockar fram en så kallad brödbit och på ett omfattande vis värmer den i mikrovågsugnen och sedan placerar densamma på köksbordet och breder smör och ost på dess ovansida och därefter försöker förflytta den numer påläggsklädda så kallade brödbiten så visar det sig att fanskapet sitter fast i bordet på det att den så kallade brödbitens mittsektion blir kvar som en ondskefull ö i köksbordets hav medan den stackars goda människan står där med en osammanhängande tingest i handen och nu så gott det går får sikta in sig på att inmundiga den bit- för att inte säga smulvis.

Fotnot: vi hade gärna illustrerat det här uppropet, detta den lilla människan rop på hjälp i en kall, hård och ond värld, men det gör helt enkelt för ont, så det blir ingen bild.

Sorgesam musik.

Reklampaus

Hög tid att beställa årets julböcker! På bokus.com finns just nu flera av mina böcker till sympatiska priser. Till exempel Bränna vass (69kr), Herdedikter & mord (69kr) och Anakolut 12.0 (105kr). I tur och ordning en disparat novellsamling, en burlesk slags deckare i svamp-, herdedikts- och provencemiljö samt en postmodern roman i nyutgåva.

2022 Les Sorts Selecció

Vissa årgångar är generellt lättare att rent blendningsmässigt få till än andra. Enkelt uttryck är de olika batcharna oftare kompatibla med varandra och ett plus ett blir om inte alltid två så i alla fall ett och ett halvt. Samtidigt är skvättarna med svårintegrerade element – det kan till exempel handla om ovanligt rustika eller mindre rena volymer – färre än vanligt. Att just 2022 är så lätt att arbeta med och genomgående så ofta ger rakt av goda och kommunikativa viner är till del höljt i dunkel, men i grund och botten beror det, såklart, på växtåret 2022 och i någon mån 2021. Samtidigt ska sägas att även om vi här talar generellt om 2022 och vad som är utmärkande för årgången så finns det undantag, både över större ytor/regioner och avseende individuella producenter/gårdar.

Nog av. Det här handlar framförallt om Les Sorts Selecció, ett vin jag sedan ett antal år har äran och nöjet att blenda hos Celler Masroig i D.O. Montsant, som återfinns i bergen väster om Tarragona. Närmsta granne är betydligt mer kända och dyrare Priorat. Att det blivit så stor skillnad i kändisskap och pris mellan områdena – som båda ligger på hög höjd, har likartade geologiska förutsättningar och använder samma druvbas (grenache, carignan, syrah)  – beror framförallt på att det var till Priorat som ett gäng unga önologer med Alvaro Palacios i spetsen kom för cirka 35 år sedan och bestämde sig för att göra läckra powerviner där. Något de gjorde med råge och den äran och snart omnämndes Priorat som ett av inte bara Spaniens utan också världens mest spännande vindistrikt. Idag är det mindre hajp och här görs inte bara viner i powerskolan, men det goda ryktet, och priserna, består.

Medan Priorat seglade iväg mot stjärnorna blev Montsant kvar där som kusinen från landet och det ska vi vara glada för. Här görs idag mängder av pris- och upptäcktsvärda viner. När det blev aktuellt att jag skulle hjälpa till att sätta ihop ett rödvin för den svenska marknaden, då för flera år sedan, var det en uppgift som verkligen lockade, och det blev inte sämre av att teamet på Celler Masroig visade sig bestå av ett ungt, sympatiskt och synnerligen framåtlutat gäng vinentusiaster, och det oavsett om vi talar om den tekniska sidan eller personalen på sälj och marknad.

Tror vi alla var nöjda med den första årgången samtidigt som vi tyckt att vi nog fått till det ändå lite bättre för varje år. En sådan effekt, att det blir lite bättre varje år (i alla fall över överskådlig tid), är något som jag som konsult ofta ser. Det tar inte sällan ett eller ett par år innan staben som ska stå ut med mina ändringar och beslut får förtroende och går ”all in”. Att sedan just årgången 2022 av Les Sorts Selecció, som precis släppts i Sverige, blivit så bra som den är, outstanding skulle jag vilja säga, beror dock inte bara på att jag med tiden fått allt fler batchar att arbeta med och rent allmänt känner ett större förtroende från uppdragsgivaren. Här spelar också den i mina ögon smått unika årgången 2022 in.

PS En sak som också är tämligen unik med 2022 är att så många viner med naturlighet låter sig drickas unga samtidigt som de utan vidare klarar år i källaren.

En mycket otrevlig tågresa till Gävle

På ett försenat snabbtåg med åksjukeframkallande krängningar och högljudda telefonsamtal – en småländska som utan att kunna säga r som en normal person berättar för hela vagnen att hon blir lite sen och att de ska ställa i ordning stolarna, en ovårdad norrlänning som höhö-skrattar och säger saker som ”nää”, ”joo” och ”jaså” och många andra med en hänsynslös och smått debil uppfattning om vad medresenärer ska behöva stå ut med – och skolösa och illaluktande fötter utsläppta i det fria som vore de en gåva till medresenärerna: här på tåget i en överfull vagn med antingen korkade eller irriterade människor, oftast både och, sitter en unge och kvider och låter. En äldre dam i en hatt som inte varit på modet under hennes livstid lutar sig försiktigt fram mot föräldrarna till det kvidande och låtande barnet, en man och en kvinna i 35-årsåldern och lössittande kläder, sådana som sådana som sällan reser långt tar på sig när de ska resa långt. ”Det var förfärligt vad er unge kvider och låter, går det att få tyst på den?” säger damen med ett leende som hon inte har något för. Modern får en förgrymmad min i ansiktet och hon lutar sin tunna överkropp aggressivt framåt och fräser ”Ungen, det är vårt barn du talar om!, har faktiskt covid!” och fadern är inte sen att hänga på med samma förgrymmade min och en nästan lika tunn kropp ”Jag skulle vilja se hur du skulle låta om du hade covid, kärringjävel!”.

Detta får den gamla damen att fundera en stund. För hon förstår inte. Hur skulle han kunna se hur hon skulle låta om hon hade covid? Det går inte ihop. Hon säger det. ”Det där går inte ihop, ni kan väl inte se hur jag skulle låta om jag hade covid?”

Detta gör fadern så rasande att han reser sig upp från sitt säte och går ut i mittgången och vänd mot damen som sitter på andra sidan gången höjer han handen i akt och mening att ge henne vad hon tål så hon nog fan ska få se på att kvida, kärringjäveln, och ja, en misstanke infinner sig hos en del medresenärer att allt inte står rätt till med den här mannen, att han kanske är en missbrukare med aggressionsproblem. Någon orre hinner han emellertid inte att utdela förrän en bastant herre med platt näsa, blomkålsöron och enorma händer sänker honom med en rak vänster. ”Hur i hela halländska helvetet kan man ge sig till att sätta sig på ett tåg med ett covidsjukt barn utan att ha med sig en spritklut att söva ungen med?!” säger han inte helt vänligt och spänner ögonen i modern, som slår ner blicken och drar det covidsjuka och kvidande barnet närmare sig. ”Byt hatt!” uppmanar han den gamla damen och går och sätter sig muttrandes ”Här luktar för övrigt fan och hans otvättade moster”.

Den återstående kvarten av resan till Gävle sker under tystnad. Modern har stoppat en näsduk i munnen på det covidsjuka barnet, den gamla damen har tagit av sig sin hatt och de hänsynslösa och debila har tagit på sig sina skodon. Det enda som hörs är vindens sus och faderns ynkliga kvidanden där han omtöcknad ligger i mittgången.

Falska grossister lurar vinbönder

Det är inte bara inkompetenta vinnördar med mer pengar än vett som blir lurade i vinvärlden. Även små och lite större vinproducenter utsätts för brott. Vitisphere.com berättar om ett nu pågående lurendrejeri, där falska grossister kontaktar vinbönder och lovar lysande utsikter och frestar med stora affärer.

För att allt ska se rätt och riktigt ut hör bedragarna av sig i mail och förklarar sitt intresse för producentens viner och ber om en mängd upplysningar av samma art som stora grossister brukar be om. Obetänksamma stackare svarar på frågorna och dras in i nätet. Missar de att kolla upp köparen åker de dit, och det kan handla om stora volymer och därmed summor som sätter bonden på pottkanten.

En av de identiteter bedragarna iklätt sig är en lokal butik i kedjan Super U (Super U, Colombelles).  Enligt den vinansvarige för hela Super U är det här något som pågått under många år, det vill säga att just Super U i Colombelles används som täckmantel. Den som svarar på förfrågan och levererar vin till den uppgivna adressen kommer snart upptäcka att Super U i Colombelles vare sig beställt eller mottagit något vin, och någon betalning får den inte.