Kockskolan: Carbonara på Chantilly-vis

Som det är HR:en bekant gör vi stora framsteg i den kulinariska världen. Så sent som idag tog  vi del av ett Facebook-meddelande från en kock som var på väg till en ”kurs i grönt kök” och vi vill gärna sprida informationen om att färgen på köket har betydelse. Dessvärre vet vi inte mer än så för tillfället, men lovar återkomma så snart vi har mer fakta i ärendet. Idag ska vi istället ägna oss åt att tillreda en Carbonara på Chantilly-vis.

Svensken i gemen har säkert klart för sig vad en carbonara är. Mindre känt är kanske vad chantilly är. Rätt svar här är en sötad slags vispgrädde på sprutflaska. Frågan inställer sig då vad poängen är med att tillsätta chantilly istället för till exempel ingenting alls eller äggula eller grädde eller crème fraiche till carbonara? vinifierat kan nu avslöja att det finns ingen poäng alls med det. Den som kanske i sin okunskap och definitivt därför att inget annat gräddliknande föremål kunde uppbringas i huset, tillsätter chantilly till sin i övrigt av pasta och stekta små fläskbitar bestående carbonara, blir snart varse att det dels ser fult ut, dels smakar örn.

viniferat vill därför gå ut med en allmän varning för Carbonara på Chantilly-vis, även känt som Carbonara a la Chantilly; låt er inte tubbas till att tillsätta chantilly till er carbonara! Ja, det är kul med sprutflaskor och ja, det låter som en bra idé, grädde som grädde, men vi som varit med ett tag vet att det inte fungerar.

 

Cream. Big Bopper. Crème de la crème.

Torsdagstext på tisdag

Förspelet

Hustrun: Jag vet att du inte provat på det här förut, och att det skrämmer dig…

Mästerkocken: Mhm.

Hustrun: Men du kommer gilla det. Jag lovar.

Mästerkocken: Jag vet inte, jag…

Hustrun: Det är inte farligt. Jag lovar!

Mästerkocken: … det känns inte helt okej för mig det här.

Hustrun: Vare sig du gillar det eller inte så är du en vuxen man och vuxna män gör sådant här.

Mästerkocken: Så där säger du alltid. Alltid. Och sedan är det betydligt mer krävande, och farligare, och otäckare, än du ens antytt i de få brasklappar du lägger in mellan allt det där ”tycka om”, ”enkelt” och ”alla kan göra det”.

Hustrun: Ibland blir jag såå trött på dig.

Mästerkocken: Värst är det där med att alla vuxna män gör det.

Hustrun: Suck, jaja, du gör som du vill. Jag åker på affärsresa nu och förmår du inte läsa innantill på en burk så får du väl göra samma gamla påstortellini som alltid! Men kom ihåg att det är av omtanke och med kärlek som jag köpt burkarna med ärtsoppa i ett vad det verkar fåfängt försök att få dig att i någon mån variera din kost när du är på tumanhand med dina egon.

img_2464

 

Akten

Ärtsoppa. Hur gör man ärtsoppa? Läs på burken, sa Hustrun. Det är tveklöst ett gott råd som er utsände bland de puttrande grytornas förrädiska värld fylld av grynnor och misstag härmed skickar vidare till alla HR:are. Skulle någon mot förmodan och bättre vetande trots allt skrida till verket utan att ha läst på burken, vill den nyss nämnde varna för att det då kan hända att denne någon som en vettvilling agerande bara häller upp ärtsoppburkens innehåll i en gryta på spisen och brassar på med värme i kraftfulla doser och det som då händer är att det snart börjar osa bränt och att delar av ärtsoppan görs oätbar genom att den förvandlas först till klister och därefter till ett med grytans botten.

img_2462

Så hur gör man för att göra rätt? Ja, som sagt: läs på burken och agera utifrån de upplysningar som där står att finna. Till exempel är textens förslag att blanda ner en halv burk vatten i grytan, där ärtsoppburkens innehåll ligger och törstigt trånar efter sällskap, ett bra förslag och definitivt något som är värt att ta fasta på. Vill i samband med det tillägga att soppan inte som tvåtaktsolja för utombordare, gräsklippare och motorcyklar är självblandande, vilket man givetvis lätt kan få för sig. Således hjälper det inte att ställa en gryta med ärtsoppburksinnehåll och vatten på plattan i orört sällskap. Det enda som kommer hända är att vattnet bubblar och fräser medan burkinnehållet agerar på samma sätt som nämndes i förra stycket.

fullsizerender

Med andra ord är det bara halvrätt att hälla vatten i grytan. Hemligheten, som vi nu på ett närmast filantropiskt vis delar med oss av till våra trogna HR:are och som kanske kan förvåna en och annan, är att konstant och bestämt röra om i grytan med en slev, eller, om slev saknas i hushållet, ett slevliknande föremål, så att ärtsoppburkens innehåll effektivt beblandar sig med vattnet. När detta skett antar allt en slags soppliknande konsistens och det är den, inte vattnet runt de orörda öarna av ärtsoppbruksinnehåll i stycket ovan, som bubblar och fräser.

img_2466

Låt puttra ett tag under vildsint omröring – ett litet mått av desperation är på sin plats här och den som fått kassera två brukar för att nå hit har vett att inse vikten av att det inte skiter sig en gång till. När det börjar ryka och puttra antar soppan en varm form och det är, såvida inte ärtröran äts direkt ur grytan, dags att servera. Häll då upp röran i en skål, tillsätt lite senap och njut hämningslöst. Därför att vi är värda det!

img_2467

Present Tense.

Gör din egen vägkrog hemma!

Idag ska vi i Köksskolan lära oss att återskapa den omisskännliga känslan av vägkrog hemma i vårt eget kök! Många blir säkert inte bara uppspelta av detta utan också en aning ängsliga: Hur i hela fridens namn kan man återskapa äkta vägkrogskänsla i det egna köket? Svaret är att det inte är snutet ur näven, men den som in i minsta detalj följer anvisningarna nedan kommer att lyckas, och om du känner dig orolig mitt under pågående procedur: Kom ihåg att du har en mästerkock vid din sida!img_2340Så här gör du för att skapa din egen vägkrog:

1.Ställ en stor stekpanna på spisen.

2.Dra på maximal värme.

3.Häll rikligt med matolja i pannan.

4.Skiva snabbt som ögat lite redan kokt potatis som du hittar i kylskåpet och släng potatisbitarna i pannan.

5.Plocka fram ett bacon-paket som du också hittar i kylen, öppna det och lägg baconbitarna i pannan, tillsammans med potatisen. Låt sjuda.

6.Knäck två ägg, ett i taget, och placera innehållet, helst utan skalrester, i pannan, sjud tillsammans med potatisen och baconet.

7.När det börjar lukta vägkrog ställer du fram tallrikar, bestick och glas på köksbordet. Dekorera med en flaska pilsner.

8.När Hustrun (Maken i förekommande fall) kommer hem, gör som hen säger och sätt på köksfläkten och öppna ett fönster.

9.Klart att servera!

Musik!

Köksskolan: Dessert-recept!

Er utsände bland de storslagna matkreatörernas onktuösa köksenvironger fyllda av kreativitet, vällust och fartfylld framåtanda och en och annan tatuering och könspiercing, har hittat en ny dessert! En dessert värd att ställas vid sidan om chokladpuddingen. Voilà! Carambar dessert – seg och uthållig som en fjälljägare på amfetamin.IMG_1178

Gör så här:

1.Gå till närmaste matvarubutik.

2.Fråga efter Caramabar dessert. Har de den inte, beställ hem. Har de den, köp.

3.Tillred à la minute: När det är dessertdags, öppna påsen, plocka ut carambarerna, skala dem och placera tre-fyra stycken på en för ändamålet anpassad assiette. Garnera med röd paprika. Klart!

Los chichos!

 

Kockskolan: Sjukhusmat

Då Hustrun tillfälligt bragts ur spel fick vi ägna dagarna åt att äta smörgås. Detta fungerade till dess den sjuka blev så pass fri från hostningar och rinnande näsa och annat att hon kved fram något i stil med ”lagad mat”. Då vi med svårighet ser våra nära och kära lida återstod intet annat än att försöka laga lite mat. Frågan var bara hur? För att hjälpa andra som hamnar i samma svåra situation samt som ett inspel till landets sjukhus och liknande inrättningar kommer här därför ett kockskolsinlägg ämnat att bistå den ensamme i stunder då det nutrilogiska armodet och därmed behovet är som störst.IMG_1149

1.Inhandla en påse fryst risotto. Finns i välsorterade livsmedelsbutiker. I frysdisken.

2.Följ påsens anvisningar, typ värm påsens innehåll utan omslagspåse i en stekpanna.

3.Lägg upp på en tallrik.

4.Garnera med röd paprika (se bild).

5.Servera och slå den sjuka med häpnad.

Vi vågar gå så långt som att påstå att detta är en given succé. Såvida vi inte hörde fel började Hustrun snyfta av lycka då hon såg mästerverket – knappast vad hon förväntade sig då hon bad om vanlig, plebejisk ”lagad mat”.IMG_1149

Varning för råstekt potatis!

Först som sist vill vinifierat be sina HR om ursäkt för det lika ogenomtänkta som livsfarliga tipset från 29 oktober 2015 då vi uppmanade hugade att göra råstekt potatis genom att ”Skiva snabbt som ögat några potatisar avsedda att bli råstekt potatis. Gör detta med en kniv och på en skärbräda”. Vi vill nu å det bestämdaste varna för just det tillvägagångssättet och vi vill varna för att tillverka råstekt potatis överhuvudtaget!IMG_0026

Huruvida ett förbud är möjligt vet vi inte men det är definitivt en tanke att ta med sig in i nästa valrörelse för rättvisetänkande politiker med trygghet och medborgarnas bästa för ögonen. Fördelarna med ett förbud mot råstekt potatis är många. Till att börja med skulle oskyldiga kockvillbliare, ingen nämnd ingen glömd, slippa skära av sig fingertoppen inte bara en gång utan två gångar under pågående skivning i enlighet med instruktionen ovan med den påföljden att allt blir blodigt och matlagningen till slut måste avbrytas då det helt enkelt inte går att servera råstekt potatis som vore det en överstekt, blodig biff. Dessutom skulle vården spara grova pengar på att slippa sy ihop skadade fingertoppar och hustruar och andra avskrädesplatser för pipiga mäns klagovisor skulle få åtminstone en pipvisa mindre att stå ut med.IMG_0873Råstekt potatis är inget annat än blood, sweat and tears.

Stjärnkocken tipsar: Risotto au poulet

Idag ska vi lära oss att göra Risotto au poulet avec ses champignons à la crème (köksfranska, uttalas ”Risotto å polé aveck se champiång alla kräm”). Och inte bara det: vi ska också lära oss hur man inte gör!

Risotto au poluet

Gör så här:

1.Gå till din butik och köp en påse Risotto au poulet. Denna återfinner du i frysdisken. Var noggrann när du gör ditt påsval så du tar en variant med ”champignons à la crème” (det framgår av texten på påsen om det är en sådan). Om någon ser dig där vid frysdisken ska du med tanke på din kockimage känna lite på flera påsar, se fundersam ut och sedan med en bestämd gest välja en.

2. Gå hem. Förbered köket för matlagning: tänd lyset om det behövs, starta köksfläkten (detta är oerhört viktigt att komma ihåg om någon ser dig när du arbetar i köket, en brummande fläkt imponerar även på den mättaste gäst), ta fram en stekpanna, ett lock anpassat för stekpannan, en sked och starta en stor platta på spisen (med spisratten, som ska vridas tills det tar stopp på nr 9; saknar spisen rattar är vår rekommendation att ni googlar fram lämpligaste tillvägagångssätt). Skapa en avspänd atmosfär genom att sätta på Joan of Arc med Lisa Mikovsky.Lisa Mikovsky

3. Ställ stekpannan på den startade plattan, häll två skedar vatten i stekpannan, häll i den inköpta påsens innehåll, puttra på maxvärme sex minuter, rör om då och då, sänk temperaturen till halvfart, lägg på ett lock, rör om då och då, avvakta sex minuter. Klart!

Gör inte så här:

1.Följer du inte punkten ett och två ovan blir det ingen risotto.

2. Förutsatt att punkterna ett och två ovan följts ska du nu inte hälla påsens innehåll i stekpannan utan vattentillsats och du ska inte lämna innehållet vind för våg i stekpannan utan att röra om särskilt som spisratten ställt in värmen på max och du får för allt smör i Småland inte gå ifrån den fräsande anrättningen och komma tillbaka tio minuter senare. Det som då lär ha hänt är det som vi via empiriska experiment kunnat fastslå, nämligen att påsens innehåll blivit ett med stekpannan och medan det går att skrapa av en fortsatt lätt fryst övre del av påsinnehållet är resten svart och inte särskilt gott och dessutom ohyggligt svårt att servera då det har en tendens att vilja fortsätta vara ett med pannans botten.The Screaming Jets logga

Screaming Jets

.

Recept: vegetariska köttbullar

Det finns en motsättning i namnet ”vegetariska köttbullar”, icke desto mindre förty är detta en accepterad paradox i de fina kökens rostfria environger. Detta stod klart för er utsände uttolkare av de hemliga, svårbemästrade och paradoxala receptens hieroglyfer då denne stod öga mot bulle med en julfirande vegetarians köttbullar, eller, vilket snart, som den vakne HR:en redan förstått, skulle visa sig, vegetariska köttbullar. Då vi tar vårt uppdrag som uttolkare på fullaste allvar högg vi självklart snarast in på vegetarianens köttlösa bullar och jo, smaken låg nära köttköttbullens, något torrare dock, krävde mycket sås, men med sås, lingon och potatis blev det ungefär som köttköttbullar med sås och potatis. Nedan har ni receptet ni som vill testa. Receptet som självklart är mitt eget är stulet från en vegetarian som heter Anna som i sin tur säkert stulet det från någon. Dock kan ni utgå från att receptet nedan är ändrat intill oigenkännlighet*.IMG_0336

Dock, först: vad dricker man då till dessa vegobullar? Vi provade ett antal viner och kom fram till att vegobullen är mer mångfacetterad som vinackompanjemang än den klassiska köttköttbullen. Kanske fungerade det smakrika rosévinet Les Lauzeraies Tavel, nr 2724, 109 sek, bäst, men även ett vitvin som Montagny 1er Cru ”Les Coères”, nr 2812, 169 sek satt som en smäck, särskilt om man var sparsam med lingonen, som, handen på hjärtat, inte riktigt passande som hand i handske till rosévinet heller. På rödvinssidan klarade Rioja Bordón Reserva, nr 2726, 95 sek, biffen, eller snarare, bullen. Sist men inte minst fungerade även julmust och Ålborgs Juleakvavit utmärkt till vegobullen.IMG_0340

Bilden ovan visar en glad och nöjd vegetarian i full färd med att äta vegetariska köttbullar så det står härliga till.IMG_0339

*Om någon känner igen det beror det på att det ändrats så det av en tillfällighet kommit att likna något annat så någon royalty kommer lik förbannat inte utgå.

 

Köttlösa köttbullar

 

300 g quorn eller sojafärs

1,5 dl ströbröd

1 gul lök

2 ägg

1,5 dl vispgrädde

1,5 msk grönsaksfond

1 msk kinesisk soja 9 kryddpepparkorn

1 msk potatismjöl

Salt och svartpeppar

Smör

 

Finhacka löken och stek den på medelhög värme (vet väl alla vad det är, eller?) i en stor klick smör (mitt tips är att smörklicken ska ligga i en stekpanna, men vad vet jag?) tills den blir mjuk och genomskinlig (löken alltså, är mitt tips, inte smörklicken). Lägg i färsen och kryddpepparn och stek några minuter till. Blanda grädde, fond och soja i en skål och slå över färsen. Låt vätskan koka in i några minuter (nej, du har rätt, vätskan kan inte koka in i tid, det som avses är att vätskan ska koka in i färsen så att säga, även om den, vätskan, nog till del dunstar) tills färsen blandats rejält (okej, fattar inget här men gissniningsvis är det inget att bry sig om) och fått en fin, inte för blöt konsistens (utan att sitta fast i botten som svarta kolbitar, får man förmoda). Grädden gör att färsen lättare bränner vid så var lite försiktig (aha! där kom det, vi som är proffs hade redan koll).

Blanda ägg och ströbröd i en skål bredvid. Låt dra någon minut och tillsätt därefter färsen i brödblandningen. Blanda ordentligt så all brödmix blandas (tjôta) ut och inga klumpar finns kvar. Smaka av med salt och peppar och se till att konsistensen på smeten är fast utan att bli torr genom att ha i mer ströbröd och/eller grädde eller vatten. Forma till små bullar som du steker först på ganska hög värme och därefter ganska länge på medelhög värme i mycket smör (notera m-y-c-k-e-t smör, detta är den springande punkten för den som vill få till lyckade vegobullar ity utan smörets fuktiga inverkan blir bullen torr som en ljusbågsugn).

 

Mari Boine!

Châteauneuf-du-Pape & flankstek

Okej, det ska med en gång erkännas: har ingen aning om vad flankstek är. Har i det längsta trott att folk säger plankstek. Dock har vanligtvis pålitliga källor försäkrat mig om att det verkligen finns något som heter flankstek och att det ska finnas att köpa i mer eller mindre vanliga matvaruaffärer. Under förutsättning att det stämmer och under förutsättning att vidhängda recept är autentiskt och väl fungerande säger ryktet att flankstek med sparrissalsa och krossad potatis är ett utmärkt ackompanjemang till en klassisk châteauneuf-du-pape och det tror jag det för alla grenache-dominerade viner som inte blivit alltför uppblåsta går till det mesta och är fantastiska allroundmatviner. Nåväl, allt talar för att flankstek existerar och att nedanstående recept är sanslöst gott. Helt säkert är att i Sverige nya Domaine de Nalys, nr 71813, 249 sek (beställningsvara), är en klassisk châteauneuf-du-pape, vilket innebär sjungande grenache-toner istället för 15,5 % och överdådig frukt som tråkar ut en på nolltid och går till inget. Således är detta ett slag för klassisk châteauneuf av bästa sort, och, föralldel, för den mystiska flanksteken. Recept på grillad flankstek med sparrissalsa och krossad potatis (4 port):bild

Flankstek
700 g flankstek (obs använd naturell inte förkryddade varianter)
salt och peppar
1. Tänd grillen
2. Putsa bort eventuella senor och hinnor från flanksteken.
3. Salta och peppra efter smak
Grilla 2-3 minuter på varje sida och låt vila en kort stund innan köttet skärs upp i smala strimlor

Sparrissalsa
1 avokado
50 gr sockerärtor
½ knippe sparris (gärna så späd som möjligt)
1 rödlök
½ gurka
2 msk citronsaft
1½ msk olivolja
1. Salt och svartpeppar
2. Dela, kärna och gröp ur avokadon
3. Finhacka alla grönsaker
4. Blanda med citronsaft och olivolja
5. Smaka av med salt och peppar.

Krossad potatis
16 små färskpotatisar alt små delikatesspotatisar
2 vitlöksklyftor
Timjan
Rosmarin
1 tsk dijonsenap
Saft från ½ citron
0,5 dl olivolja
2 msk finriven parmesan
Havsalt och svartpeppar från kvarn

1. Sätt ugnen på 200 grader
2. Sjud potatisen i en kastrull med välsaltat vatten tills de mjuknat (15-20 min)
3. Dra av timjansblad och finhacka rosmarin så det blir ca 1 msk av varje
4. Finhacka vitlök och blanda med örter, citronsaft och olivolja.
5. Lägg de kokta potatisarna i en ugnsfast form, ringla över lite olivolja och skaka om.
6. Tryck lätt på toppen av potatisarna tills de spricker
7. Fördela kryddblandningen i sprickorna och krydda med salt och peppar
8. Rosta potatisen i ugnen i ca 15 minuter. Ta ut och strö parmesanen över potatisarna och sätt tillbaka in i ugnen. Låt gå ytterligare 10-15 min tills osten smällt och potatisarna är gyllene och knapriga

PS Någon kanske invänder att man inte tänder grillen i oktober. Säg något mer jag inte har en aning om och inte vill veta något om. Vill minnas att vi som barn grillade korv i ugnen och i värsta fall går det väl att steka eller koka den där flanksteken. Eller halstra eller pochera kanske. Inget är omöjligt.

Musik!