Test: Osvavlat vin öppet ett år!

Nu har ett osvavlat vitt och ett dito rött stått öppet, i halvfulla flaskor, i ett år. Buteljerna har för säkerhets skull stått på en provencalsk terrass, både vintertid och under sommaren. Det innebär ganska brutala temperaturer, framförallt på sommaren då kvicksilvret varit långt över 30+ vid flera tillfällen och dessutom under lång sammanhängande tid. Vid sidan om de där två vinerna, som vinifierats HR:are kunnat följa i flera bloggposter, har också en flaska Björk lämnats halvfull på terrassen. Nog av. Här är domen:bildDet vita, osvavlade chardonnay-vinet från Languedoc (Domaine de Brescou, årgång 2013) uppvisar efter ett år i öppen flaska en orange färg, doftmässigt står det omedelbart klart att det är vid liv och att det lever gott (!), en hel del frukt åt det sötaktiga till, en del gula plommon, en aning av ostbågemjöl slickat från fingrarna, smaken är en aning avslagen och lätt oxiderad, drar åt sherry oloroso till, återigen lite ostbågefingrar som det slickas på. När glaset fått stå upphällt någon halvtimme har det antagit en doft av lätt oxiderad druvmust.bild

Hustrun, som självklart bjöds in att (blind)prova utgöt sig på följande vis (håll då i minnet att detta är en kvinna som inte har mycket till övers för osvavlade viner, vilka hon anser är en styggelse och ett felsteg i Noaks grönskande vinmarker): ”Luktar vin jaune, mycket sötma i bakgrunden, sherryliknande i smaken”. Närmare ett erkännande än så kommer nog inte ett naturvin som stått i en halvfull pava i ett år på en terrass. Därmed inte sagt att hon kunde tänka sig att dricka vinet.bildPå tal om Hustrun provade hon även det röda, osvavlade vinet (också Domaine de Brescou, 2013, cabernet sauvignon). Här gick det till så att Hustrun doftade på vinet, gjorde en förfärlig grimas, tog sig samman, sa med en aningen ansträngd röst ”Det här känner jag igen”, en ny grimas, lätt sipp, ändå värre grimas, ansträngt ”Tycker inte om”, efter detta ställde Hustrun ifrån sig glaset med ett riktigt surkartsuttryck i fejan och en viftande hand som på halvfransosers vis betyder ”det där var inte att leka med” och, sedan hon också visat tungan samtidigt som hon gjorde den där handgesten och drog ihop fejan, ”uurrk, blää”. Efter detta fick inte Hustrun vara med mer på experimentprovningen, varför hon kördes iväg från provningslokalen (nyss nämnda terrass; vi har fortsatt typ svensk högsommar härnere i södra Provence).bild

Facit för det röda vinet: Helt okej med tanke på vad vi talar om, ingen omedelbar katastrof på något vis. Det här är ett litet, enkelt, robust rödvin med litet inslag av mörka körsbär och en del flyktiga syror, smaken är rustik och rå, sträv och lite volatil, men ändå ganska ren och defektfri. Imponerande. Påminner lite om en del brutala rödtjut från 1980-talet (och senare), då V&S styrde och ställde och såg till så pöbeln inte bara drack sötade budgetviner a la Parador och Merlot Oltina utan också sträva surkart som Coteaux de Languedoc, Chatelet (till vilket tanken framförallt for idag) med flera. Provade häromdagen på Domaine de Brescou samma rödvin från en nyöppnad butelj, det vinet var betydligt mer fruktigt och mindre rustikt och bråkigt.Björk 2014 - 2

Sav-vinet Björk slutligen. Det uppvisar på näsan framförallt trä, gillestuga och träslöjdslokalen i A-byggnaden Hjo centralskola. I smaken dyker något så spännande som rå lax upp parat med ren sav och ostbåge (riktig ostbåge, inte mjöl på fingrarna). Fullt drickbar även om den sett bättre dagar.

Mer Libertines.

8 reaktion på “Test: Osvavlat vin öppet ett år!

  1. Som ”äkta” HR:are måste jag ställa en fråga… kan viner ”reversera”, jag menar bli odrickbara och sedan bli lite bättre, alt. hålla sig på en viss nivå hur länge som helst (likt vissa oxiderade vintyper)? Har hänt att man glömt en öppnad flaska och hittat den i matkällaren ett år senare, halvtömd, med korken i och direkt tömt ut den (dömt ut den). Man kanske skulle prova (vara fakir)?

    • Helt klart kan vin reversera i någon mån, i praktiken kan det inträffa lite då och då under produktionsfasen (jäsning, macerering, lagring…) och gör det också. Det händer också i flaskan (jfr då två öppnade flaskor datum x är ”trötta” och man avskriver vinet som för gammalt bara förvatt två år senare öppna en flaska som är helt ok.
      I de här långtidstesten jag kör nu, och tidigare kört, händer också att ett vin kan uppvisa stor trötthet vid ett provningstillfälle bara för att vara mer livfullt långt senare.
      Helt klart ska du våga testa ”glömda” flaskor, låt vara att somligt kan vara mindre muntert att dofta och smaka på…

  2. ”Osvavlat vin ett öppet sår”, läste jag först.
    Följer med spänning dessa experiment, mycket intressant läsning som vanligt!

    • Tack – när jag själv läser rubriken på nytt ser jag också att det nästan står ”Osvavlat vin ett öppet sår”…

  3. Hej Lars!

    Kul läsning, speciellt om Björk 2014. Tålmodigt av dig att spara och lämna vinet till sitt öde så länge. Otroligt (eller inte?!) att det är drickbart. Vi brukar säga att vinet ska drickas inom ett år efter buteljering, men aldrig att man kan öppna den och låta sig uppleva en smakresa under ett år :)

    Björk 2015 är på flaska och etiketterna på g. Snart kommer flaskposten söderut. Denna gång har vi försökt göra en renare produkt med lite högre alkohol.

    Med vänlig hösthälsning,

    /Pontus

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *