Gå- och stå i vägen-förbud!

Er utsände i de ytterst nödvändiga, hett efterlängtade och rejält penalismpositiva förbudens fyrkantiga värld fylld av underdåniga människor och med var sak på sin plats har tidigare krävt förbud mot mösehumlor och liknande störningsmoment i resenärens vardag. Nu är turen äntligen kommen till ett krav på ett omedelbart förbud mot individer som går och står i vägen på allmän plats i största allmänhet och på flygplatser i synnerhet.

Det är illa nog med resenärer som är bortkomna och visar det – bortkomna resenärer som inte har vett att fortsätta i full fart till närmaste utgång på terminalen alternativt toalett eller annan plats där de kan tänka över sina synder av vilka att vara bortkommen på allmän plats tveklöst kommer att tillhöra de mer traumatiska insikterna att hantera, ska kunna dömas till livstids avstängning från allmänna platser –, än värre är det med individer som envisas med att lalla runt som om det inte funnes någon morgondag eventuellt gloendes i en mobiltelefon och att de fortsätter göra detta, både lalla och glo, trots att ödmjuka fullblodsresenärer som har vett att föra sig på en resa och som vet att att resa inte är något förbannat nöje utan en plikt harklar sig och gör irriterade ljud bak deras ryggar och rent av stöter till dem ovänligt och bestämt, dessa lall- och gloresenärer från de ignorantas förtappade environger ska i för ändamålet strategiskt utplacerade, summariska rättegångsinstanser kunna dömas till omedelbar enkel resa på livstid till Farmen 2018, där de ska umgås med deltagarna och lyssna på Paolo Roberto när han lagar mat.

6 reaktion på “Gå- och stå i vägen-förbud!

  1. Förmodligen har många av oss känt samma frustration och då inte bara på flygplatser. Jag kan av egen erfarenhet meddela att bilförare som stannar en hel billängd bakom stopplinjen, kundvagnsförare i snabbköpet som blockerar gången mellan konserver, typ Bullens korv och syltade frukter, framkallar samma primitiva, av lillhjärnan styrda känsla. Dessbättre är det oftast ett snabbt övergående känsloläge som i eftertankens kranka blekhet förbyts i skam och förlägenhet. För inte vill vi väl vara den där gnällspiken som är intolerant och dömande mot sina medmänniskor? Det finns ett västgötskt klokt talesätt som säger att ”de sá té alla sôrter”, vilket närmast kan översättas till dialektlös svenska med ”det skall till alla sorter”. Nämnda talesätt som uppmanar oss till tolerans och förståelse är något som undertecknad försöker leva upp till och även uppmananar sina medmänniskor till att göra.

    -Förresten heter det väl môsproppar?

    • Ha, môsprôppar äller môsehumler, samme sak… Jo, nog är vi västgötar synnerligen goda människor, förmodligen godast i världen, och visst förstår vi stackarna som står i vägen, vilket dock inte hindrar ett förbud för den goda sakens skull.

      • Förbjud på du bara. Jag sanktionerar. Om vi mot förmodan skulle råka ut för att någon som talar ärans och hjältarnas språk så är det ju bara att utbrista; ”tocka däk” eller ”flô däk”, så är det problemet löst.

  2. Paolo Robert är alldeles för snällt. Nej, fram med Per Morberg istället! Då snackar vi Straff!

    • Utmärkt idé, men den faller på att ingen lär hitta Morberg igen om han råkar förvilla sig in bland deltagarna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *