Nyligen ordnades en Terra Vitis – dag i Stockholm. Man kan då fråga sig vad Terra Vitis är. Det förklaras bra här. Vid sidan om den förklaringen kan man dels tillägga att Terra Vitis är ett smart sätt för de franska Chambre d´Agricultures (regionala ”jordbrukskamrar” som delvis påminner om de svenska hushållningssällskapen) att dra in pengar, dels att det man gör är att se till att producenterna följer gällande lagar och föreskrifter samt agerar med sunt förnuft. Man kan förstås fråga sig om det ska vara nödvändigt. Tja, dessvärre är det det. Pinsamt många har inte vett att följa de i sammanhanget kloka lagar och föreskrifter som finns avseende hur man ska lagra sina besprutningsprodukter, hur man tar hand om avloppsvattnet i traktorgaraget, hur och när man ska bespruta och så vidare. För att nu inte tala om att inte alla följer det, faktiskt, lagstadgade kravet att man ska kunna följa allt som händer druvan från fältet till flaskan via gårdens dokumentering. Sakta men säkert börjar det dock bli ordning på den franska vinproduktionen och efter den stora depressionen som infann sig då man insåg det övriga vinvärlden fattat sedan ett par decennier, att Frankrike höll på att halka efter, har en spirande optimism infunnit sig i landet och nu talar de flesta istället om hur bra det går för franskt vin. Det är inte helt osant och Terra Vitis är ett bra verktyg på vägen tillbaka. Och på tal om det ställer vi om Domaine de Brescou till certifierad Terra Vitis-odlare i år. I grunden behöver vi inte ändra särskilt mycket, men steget är sunt och… det kommer att underlätta för exporten.