Gick en kurs i olivoljeprovning för 15 år sedan. Vore lögn att påstå att jag minns så mycket av det. Dessutom skedde allt på franska så när jag nu ska skriva om olivoljeprovning är mitt svenska ordförråd minst sagt rumphugget.
Nog av. Här i Lorgues har jag en nabo som gör sin egen olja. Ekologiskt, liten skala, sortrent. Domaine oléicole de Gigery – Oliveraie du Domaine du Pin heter oljan om ni vid tillfälle har lyckan att stöta på den (säljs bara härnere i området). Har förstås länge varit nyfiken på den så där mer i detalj och till slut gav ägaren, M. Sappa, upp och gav mig fem sortrena oljor att prova, bara för att få tyst på mig efter att jag förnedrat mig under en längre tid.
Så här tyckte jag om de olika sorterna:
Cayet Roux: Gul färg med grön nyans, grön/olivkartig, frisk, ren och ung doft, fet, koncentrerad, nötig. Okej på mackan, bra i sallad.
Picholine: Gul färg med mörkgrön nyans, frisk, olivig(”druvig”) doft, ren, koncentrerad, aningen stark smak. Bra att doppa bröd i, kanske bra för matlagning (men vad vet jag om sådant, egentligen).
Cayon bouteillan: Grön färg, grön, olivkartig doft, mycket frisk, ren, uppenbart ung. Elegant. Högst sannolikt bra för matlagning.
Becu de Lorgues: Ljusgrön färg med gul nyans, stor, fruktig doft, stor, lång smak, nötig. Mycket god på mackan.
Cayon: Ljusgrön färg, stor, fruktig, komplex doft, lång, koncentrerad, fet smak. Mycket god på mackan.
Bara så ni vet.