Knapplåda. Sytillbehörsbutik. Garnbod. Blandband. Kassettbandspelare. Transistor. Grammofon. Läderkula. Rattväxel. Treväxlad låda. Kardantunnel. Glasögonorm. Vänster framskärm. Skivaffär. Raketost. Dynamo. Racertape. Lost and found. Nocturne.
Dela “Ord att sakna i vardagen & Buena Vista Social Club & Kite” på Twitter
Nostalgin flödar. Bara ett exempel: Läderkula med snörning, genomblöt sandplan att spela på – nicka……
Ramsor vi saknar vardagen: Upp å nicka sockerdricka!
Sådana uppmaningar behövdes när kombinationen var fotboll+läderkula+snörning+sandplan+väta+höjdboll
Hu!
”Radiokaka”, ”Bikinibrudar”
TV-kanna.
Kickstart
Vevstart.
Aaaaah – Buena Vista Social Club! Den går på min CD-spelare med jämna mellanrum (jag har en sådan, också). Med fördel läppjar man då en Mojito. / Om du bodde i Järvsö så behövde du ej sakna såååå mycket. Lyssnar jag på musik så spelar jag nästan alltid skivor (jag har typ tre hyllmeter) på grammofon. För er som inte vet: de kallas grammfonskivor och snurrar på skivtallriken med en hastighet av normalt 33 rpm. Föregångaren till skivspelaren uppfanns av Thomas Alva Edison 1877, men där var mediet en rulle och maskinen kallades fonograf. Emile Berliner patenterade 1887/1888 sin uppfinning gramophone, vilken alltså är prototypen till den apparat som (tillsammans med rull- och kassettbandpelare) fram till dess den förbannande digitala tidsåldern inföll var regerande för registrering och mångfaldigande av ljud. Ja, jag har några hyllmeter sk stenkakor också, eller 78-or som de kallas efter den hastighet de roterar på skivtallriken. Fantastiska inspelningar, alltifrån av moderniteten alldeles opåverkade hawaiianska körer till Richard Strauss dirigerande Berlinfilharmonikerna 1928.
Någon skivaffär har vi inte i Järvsö, däremot Järvsö Garn & Handarbeten, en livs levande kombinerad sybehörsaffär och garnbod. Anna-Greta som driver den är en pärla med strålglans och hennes bod är faktiskt en Social Club, dock utan drinkar. Däremot sitter Kalle där ibland och lirar dragspel. Tanter och yngre kvinnfôlk samlas och dricker kaffe och Anna-Gretas hund Glufs Glufs tigger bullar och blir allt fetare. Jag brukar köpa mina ägg där också, från nå’n mysteriös hönsfarmare jag intet vet om, men äggen är finfina. Jag kan ju försöka ta en snutt med mobiltelefonen så att folk fattar att den här världen finns, på riktigt. En tidsficka. Välsigne den.
… och plötsligt seglar Järvsö upp som ett seriöst alternativ som boplats.
(ursäkta sen respons, skogen kallade mig bort en stund…) Du skulle finna dig väl tillrätta här, Lars, bland kufar och kufinnor, hundar och gudinnor. Här finnes ock ett mycket välgörande kulinariskt kluster: åtminstone tre seriösa bagerier, ett gårdsmejeri, unge charkuteristen Gustav Lindström (bästa lufttorkade produkterna i riket!), ett bränneri (Tevsjö Destilleri), ett bryggeri i vardande, ett antal caféer och det underbara Järvsöbadens Turisthotell. Samt petit moi….
Inser att jag snarast måste besöka Järvsö. Har inte varit där sedan 1985 då jag som journalist bevakade valrörelsen och följde Olof Palme till Järvsö. Vad han gjorde eller sade där minns jag inte, men jag minns att vi i pressföljet fick välja att bli bjudna på lunch eller betala själva och då en kollega inte betalade utbrast en annan kollega ”men ska du inte betala, du kan ju bli korrumperad”, detta sedan följet redan bjudits på allt från hotell, mat, bussresa, kräftskiva och nattöl utan möjlighet att göra rätt för sig.
Hurra för gamla Järsö! Kan t.o.m.hudikbo skriva.
Man bugar sig för denna erkännsamhet! Tack Dan. Vi kanske borde träffas och resonera kulinaria någon gång?
Telefonklyka.
Telefonkiosk.
”Goddag, jag skall be att få en telefon. En röd, tack!”
Gaspolett.
Bondförnuft.
Droska.
Telefonsladd
Kobra
Bakelit
Telefonlur
http://www.tv4.se/hela-sverige-bakar
🙂