Domaine de Brescou maj 2014, svavel & Cake

Var och tittade till min kund Domaine de Brescou i veckan. 2013 visar sig vara precis ett så bra vit- och rosévinsår som vi trott och hoppats. I Sverige finns rosévinet ”Fleur d’Eté” (beställ årgången 2013) för den somFleur d ete 2013 vill gå till botten med det nyss sagda – för övrigt något så ovanligt som ett lågsvavlat ”rosé de piscine”, en lätt vinstil som annars brukar gå hand i hand med rejält med svavel. På rödvinssidan ser det också bra ut, men är mer svårbedömt. Tveklöst är det ett lättare år än 2012 och gårdens ”Pinot Noir” är lovande och årets ”Carisma” drar för ovanlighetens skull iväg, ordentligt, mot grenachestuk föranlett av de cirka 20 % av helheten som 2013 består av vin från unga grenachestockar – unga stockar har en förmåga att skänka ovanligt mycket, fräsch druvkaraktär. Måste här passa på att sticka in, att Carisma 2011 fick full pott i Sydsvenska Dagbladets senaste helgbilaga. Kul för gården, men också i största allmänhet uppmuntrandecarisma2009-bottle att ett så pass eget, får man ändå säga, vin som Carisma trots sitt låga pris kan bedömas på rätt grunder – såklart tycker jag att ni även ska prova det här vinet, finns också i beställningssortimentet, dominerat av carignan och medan 2011 är hyggligt medgörligt idag kan den som lyckas beställa hem 2012, som också finns i Sverige, förvänta sig väldigt mycket, öh, carignan, för den pengen. I övrigt ska också ”Syrah 2013” nämnas. Verkar bli lika fin som 2011. Vad resten anbelangar får vi avvakta och se. Avslutningsvis några ord om svavel, detta med tanke på att Domaine de Brescou medvetet arbetar med väldigt låga svavelhalter och är en av få, kanske världens enda/första (?), att sätta ut det egentligaDomaine de Brescou lobster svavelinnehållet på etiketten. Även 2013 har klarats med låga nivåer och av de båda (närapå) osvavlade ”naturviner” som gjorts är det vita redan buteljerat medan det röda tappas om någon vecka. Det vita fick allt som allt 1 g/l svavel före buteljeringen, det röda fick 2 g/l efter jäsningen och kommer få ytterligare något gram före tappningen. Skälet till att det röda får lite mer svavel, dock fortsatt under 30 mg/l totalt svavel, är att det som så många andra osvavlade/lågsvavlade viner börjat stinka acetaldehyd och gårdens ägare och jag är överens om att osvavlat i all ära men vinet ska vara drickbart också. Cake. PS Ni som eventuellt beställer något av vinerna: årgångarna som upges på SB:s sajt är genomgående fel, räkna med yngre viner än vad som anges och se framförallt till att få ”Fleur d’Eté” från 2013 och ”Syrah” och ”Pinot Noir” från 2011 om ni beställer. (Hummervinerna på bilden är ”Mozaique” respektive ”Viognier” – i Sverige finns det som går ändå bättre ”Chardonnay”.)

Montagny & Shanana

Huruvida det tidigare funnits viner från den lilla appellationen Montagny i Systembolagets bas-sortiment vet jag inte, men i juni är det dags. Då lanseras Françoise Feuillat-Juillots Montagny ”1er Cru Les Coères” (dåMontagny - vingårdar med varunr 2812 och till priset 149 sek). På tiden. Montagny är med födelseåret 1936 inte bara en av Bourgognes utan en av Frankrikes äldsta appellationer. Så länge jag kan minnas har det alltid funnits oerhört prisvärda viner att finna i de mindre kända Bourgogne-ursprungen. Att just Montagny, som ligger 15 km söder om Châlon sur Saone och 30 km söder om Beaune, fortsatt hör till de mer diffusa områdena är både förståeligt och obegripligt. Förståeligt därför att här finns blott ett fåtal mer eller mindre små producenter och produktionen domineras av ett kooperativ, som kanske inte alltid varit så intresserat av att marknadsföra appellationen. Obgripligt därför att förutsättningarna för att göra stora viner tveklöst finns här och föga förvånansvärt finns det en hel del godis att finna för den som botaniserar, så gott som alltid till högst resonabla priser. Jorden och berggrunden (kalkdominerad ”kimmeridgian” och märgel), exponeringen, klimatet, vinden, vattenresurserna, allt stämmer. Inte minst om du arbetar med chardonnay – druvan som gäller för appellationen. AOP Montagnys totalt 300 hektar domineras av det läckra ”Montagny-berget”, där de bästa odlingarna återfinns, bland annat Françoises. Här på mellan 200 och 400 meters höjd över havet och blickande mot söder och sydost tillverkasFrançoise Feuillat-Juillot syrastyrda viner av 1er Cru-kvalitet på löpande band. Inte mindre än 2/3 av appellationens odlingar är klassade som första cru, bara en sådan sak. Bortsett från att jag känner Françoise Feuillat-Juillot och gläds med denna heroiskt kämpande småföretagare och hårt arbetande, skickliga och aningen blyga vinmakare och att jag har, minst sagt, mycket lätt för att gilla hennes precisa hantverk, är jag synnerligen glad över att snart få se Montgany representerat på Systembolagets hyllor. Eftersom vinifierat sedan någon dag snöat in på yé-yé och annan töntmusik firas fredagen med ett litet Shanana-potpurri: 1,2,3.  PS Vill du testa en Montagny i väntan på ”riktiga” släppet av Françoises 1er Cru Les Coères, kan du slå till på hennes Montagny ”Les Crêts” (73009, 129 sek, beställningsvara).

Vin för januari, Kent & tre Bowiecovers

Även om hågen är så lagd är det omöjligt för de flesta av oss att alltid dricka 88 La Mission Haut-Brion och 64 Vega Sicilia eller varför inte nya super-Pinoten Ponzi Anniversary Pinotelrey2011 Noir Reserve. Så vad gör då den suktande vinfreaken när januarikassan tryter efter december månads ohemula utsvävningar? Två saker: 1. Satsar på Vinets Dag 22 januari. 2. Söker med ljus och lykta efter moraliska viner som inte kostar skjortan. Avseende punkten ett är det upp till er, kära HR:are, att ta tjuren vid hornen och brandskatta era samlade vintillgångar, avseende punkten två har ni i vinifierat en sann vän i nöden ity i samma stund som er utsände bland de billigare vinernas förrädiska gungflyn och tunna isflak passar på att tala i egen sak får ni ett knippe sanslöst träffsäkra januaritips: 1. vinifierat har tidigare tipsat om Garnacha-kungen El Rey Old Vine Garnacha 2012 och gör det nu igen, varunr 2260, 67 sek – det enda problemet med det här vinet är att det är för billigt såtillvida att den som köper så här billiga viner inte vill ha den strama, rena Garnacha-karaktären, något som bland annat bevisades före jul då ett vin från samma tankar i Campo do Borja och gjort som en kopia på det här vinet dels av en vintidning bedömdes tillhöra en annan karaktärskategori, dels ansågs mer prisvärt trots det dyrare priset, något som stämmer till eftertanke för oss som försöker göra bra vin även till en rimlig peng (ja, den som läser rätt mellan raderna anar en kommande prishöjning). 2. Domaine de Brescou Chardonnay 2011, varunr 71421, 81 sek – se chardonnay2010-bottledet här som ett alternativ till Clotilde Davennes stiliga Bourgogne Blanc, medan den senare har massvis av fräschör och friskhet är det här en mer kraftfull och avrundad chardonnay. 3. Clotilde Davenne ”Brut Extra Crémant de Bourgogne”, varunr 7725, 122 sek – även om kassan är skral i januari finns det inga skäl att inte tillmötesgå behovet av uppfriskande bubbel när det finns så här bra mousserande att tillgå till så här lågt pris, inget för den som vill ha hög dosage och hellre dricker Asti Spumante än riktigt bubbel, men ett utmärkt alternativ för den som är van vid the real thing. En dag sent firar vi David Bowie med tre covers: White Stripes, Smashing Pumpkins, Nirvana.

Montagny, Françoise Feuillat-Juillot, David & Goliat & NIN

Redan 1936 blev Montagny en egen appellation, men det var först på 80-talet som denMontagny - skylt växte ut till dagens dryga 300 ha. Flera av de bästa vingårdarna ligger som i en amfiteater med byn Montagny les Buxy i mitten, och just där, några hundra meter över havet, hittar vi skickliga Françoise Feuillat-Juillot och hennes 14 ha lilla egendom Domaine Feuillat-Juillot. Hon slog sig på vinmakandet i Montagny i slutet av 80-talet och då tillsammans med en erfaren kompanjon. Efter några år gick denne bort och en tidskrävande rekonstruktion senare stod hon där 2004 ensam med verksamheten. Utan att förfalla till klagan sticker hon inte under stol med att det varit, och är, tufft. Redan det faktum att det finns få fristående gårdar i appellationen komplicerar saker och ting. Ett enormt kooperativ dominerar och gör inte mycket för att sprida appellationens evangelium. Det gör att Montagny trots sina många utmärkta lägen och flera mycket bra viner fortsatt är obegripligt okänt – låt vara att det gör att vinerna är billiga för oss konsumenter. Françoise ser sig själv och deFrançoise Feuillat-Juillot2 andra småproducenterna lite som David och jättekooperativet som Goliat. Kampen är, menar hon, ojämn och det stora problemet är att de små och den store inte nödvändigtvis delar vare sig odlingsfilosofi eller ambitioner. Tveklöst har Françoise stora ambitioner och genom att arbeta utan herbicider, jäst och annat som förenklar vinbondens vardag gör hon det inte lätt för sig. Å andra sidan blir vinerna inte bara bra utan också föredömliga i sin renhet och stringens. Inte viner för alla. För att förmå uppskatta subtiliteterna måste människan stanna upp – gör du inte det ska du dricka ett annat vin. De här vinerna från Françoise, som all Montagny gjorda på Chardonnay, finns i Sverige, prova dem gärna om du har tid för subtiliteter och elegans från södra Bourgogne: Montagny ”Les Crêts” (Feuillat-Juillot) 2010, varunr 73009, pris 129 sek;  Montagny Premier Cru ”Les Coères” (Feuillat-Juillot) 2010, varunr 70768, 175 sek. NIN.

Montagny - vingårdar

Mysko rubrik, Bill Nelson, David Sylvian, Smashing Pumpkins, 14:e juli & franska vintips

Dagens Nyheters förstasida bjuder idag på rubriken ”Har info som kan skada USA mer” och inne i tidningen kan vi läsa att Snowden kan skada USA ”betydligt mer än det som hittills offentliggjorts”. Öh? Skada vilket USA? USA i betydelsen NSA och odemokratiska politiker som förespråkar ett slutet övervakningssamhälle? Knappast majoritetenLe Tricolor amerikaner. Obamas administration är helt fel på det här och borde göra en pudel innan det är försent – och Obamas berömmande av den modige Nelson Mandela härförleden faller platt till marken i skenet av hur han själv behandlar Snowden-affären. Vi lyssnar på lite Bill Nelson solo, med Be Bop Deluxe och med David Sylvian. Dessutom firar vi å era, svenskars, vägnar, att Smashing Pumpkins kommer till Cirkus 29:e julimissa inte det!   Dagen till ära spelar vi förstås också lite fransk musik. Sist men inte minst tips på franska viner att införskaffa, kanske måste samtliga beställas, snarast möjligt och därefter sätta gommen i: vitt, rött, rosé och mousserande. Bonus: mer Smashing Pumpkins.

Chateau Montelena & musik från 73 & ”76”

När jag var en liten palt i vinvärlden, alltså på 1980-talet, var Chateau Montelena hot stuff (coolspråk för heta saker på den tiden), något som täppte till käften på tidigare generationers självutnämnda eller, i förekommande fall, genom kunnande tillblivna vinciceroner och som gav oss nybörjare luft i vår allmänna frustration över att vara de nollor

Foto: Lato

Foto: Lato

vi faktiskt var, ni vet så där som Sydafrika och Australien var nybörjarnas halmstrån på 90- och tidiga 00-talet och naturvin och Beaujolais blivit vår samtids syre för många av dem som vill få en plats på arenan. Grejen var inte alls att Montelenas Chardonnay från 1973 vunnit den där Paris Judgement 1976 och därmed blivit något alla som egentligen inte känner skillnad på bra och dåligt kunde relatera till som något rumsrent eller rent av högkvalitativt och definitivt inget man såg över axeln. Nej, saken var den, att Montelena verkligen stod upp galet bra i alla blindprovningar: snyggt, elegant, välgjort och, ofta, bättre än kusinerna från Europa. Undertecknad tillhörde nu, om sanningen ska fram, aldrig de som hysteriskt sprang efter ”Nya Världen”, har alldeles för låg självkritik och, månne problematiskt nog, alltför liten vilja till sociala belöningar för att kräva syre i samtiden, men imponerades av Chateau Montelena det gjorde han. Inte minst Chardonnay-vinet som stod upprätt även efter ett tiotal år i vinkällaren – något inte helt förväntat, kommen till slutet avChateau Montelena fat er tidsresenärs nybörjardecennium 80-talet. Har sedan till och från haft koll på Montelena genom åren. Undrat, och beklagat, att vi så sällan eller aldrig stöter på de heta sakerna i Sverige. En, för HR:en välbekant, koppling till en svensk importfirma fick mig att uppsöka kultproducenten för några år sedan och påbörja en lång, sliskig och slug kampanj för att lura till det svenska folket åtminstone ett par lådor av godsakerna från Calistoga, norra Napa. Och nu, Kära HR:are, har det blivit verklighet. Vi ska inte gå in på alla de viner er oförtrutlige tvingats prova och alla de lismande leenden han fått ge alla i sin väg där på Chateau Montelena, låt oss istället glädjas, för nu är de här, vinerna från Chateau Montelena: Chardonnay, Cabernet Sauvignon och Estate Cabernet Sauvignon. Som en liten korkad hyllning till Montelena och Paris Judgement lyssnar vi nu på er cicerons musik från 1973 (här) och 1976 då han lyssnade på väldigt mycket musik från 1975 (här och här).