Då vissa av oss i ett nyligt timat skede befunnit sig tillsammans med ett antal andra förlorade vinmakare i Guds jämmerdal eller närmare bestämt på ett vandrarhemsliknande boende med gemensam toa och dusch, kunde vi i samband med detta få oss till livs att den nyss nämnda inrättningen är upptagen då den först i meningen nämnde sömndrucken och pipig i den tidiga ottan stapplar fram genom tillvaron, mot den där inrättningen bara för att mötas av den avgrundsdjupa insikten, att det, som sagt var, är upptaget, varför den sömndruckne, och nu även chockade och än mer pipige och lätt desperate, får dra sig tillbaka till sina, eller snarare sitt, rum för att bida sin tid och när det är gjort gör han en ny attack mot duschen och lyckas, och allt är frid och fröjd till dess han ska torka sig och upptäcker att han i det kaos som uppstod vid den första attacken mot våtutrymmet glömt sin handduk på rummet, varför han nu måste slå åkarbrasor till dess han torkat, men nej!, se där på väggen, som turen i oturen, en behållare med pappershanddukar!Nu slutade exemplet ovan lyckligt. Men den utsatte hade tveklöst befunnit sig i en prekär situation om den skulle slå sig torr med åkarbrasor. Inte minst skulle akut tidsbrist i den redan ansträngda morgontimman kunnat uppstå. Noterbart är också att det inte är samma njutning att torka sig med pappershanddukar som att frottera sig med en mjuk tygvariant. vinifierat ser endast ett sätt att få slut på slika situationer: ett förbud mot att glömma handduken! I den mån den kriminelle på grund av den situation den själv är upphov till, tvingas slå sig torr med åkarbrasor, eller torka sig med pappershanddukar, ska emellertid detta anses vara straff nog för den straffbara dumhet förbrytaren uppvisat och det brott denne gjort sig skyldig till.

Tork.