För att inga missförstånd ska uppstå, vill vi redan här förtydliga, att för att inte på något vis peka ut Hustrun använder vi istället epitetet Hon. Detta är ett viktigt förtydligande, som läsaren måste bära med sig på det att ingen ska få för sig att personer som inte är inblandade i det nedanstående är inblandade i det nedanstående – dock, naturligtvis, med undantag för personer som de facto är inblandade.

Sent om sider upptäcker Hon Blocket, Tradera och shopping via Facebook. Via dessa forum kan Hon inhandla allt från cyklar till parksoffor och för att allt ska gå så smidigt som möjligt och för att saker och ting inte ska säljas innan Hon hunnit hämta dem, betalar Hon i förskott. Eventuella invändningar mot allt detta i allmänhet och förskottsbetalningarna i synnerhet avvisades med gester, ljud och meningar som tydligt underströk att vissa tagit steget in i samtiden medan andra satt kvar på perrongen och såg AI-tåget rusa mot framtiden lastat med försummade möjligheter och kap för den som just satt kvar på perrongen och hellre var trubbig än samtida.

Vissa dubier fick Hon emellertid i samband med att Hon skulle hämta diverse kap och inte kunde få tag i Säljaren. Kort sagt var telefonen död. Som tur var hade Hon swishat till Säljarens pojkvän och kunde ringa denne, som förklarade att Bob (fingerat namn) satt inne och att de inte var ett par och att pengarna skickats vidare till Bobs mamma. Några varor kände pojkvännen inte till men han hade numret till Bobs mamma. Bra. Hon ringde genast upp Bobs mamma som visade sig vara mellan två bostäder i en mindre ort på landsbygden någonstans mellan Stockholm och Göteborg. Då hon var mellan bostäder och rent allmänt hade det lite knepigt hade hon vara 16 kronor av de tusenlappar hon fått sig tillskickade från Bob via pojkvännen som inte var pojkvän utan bara mellanhand emedan Bob satt inne och inte kunde sköta sina affärer fullt ut på egen hand.

Då Hon försökte vädja till Bobs mammas modershjärta brast det för Bobs mamma som skrovelskrek ”Bobs mamma? Jag är väl för helvete inte hans mamma, haha, det var det dummaste jag hört, och pengarna är som sagt slut”.

Senare, när Hon kontemplerat och insett situationens allvar, tittar Hon allvarligt på sin sämre hälft och säger ”Jag har bestämt mig, jag ska inte handla på Blocket, Tradera och Facebook något mera”. Och med det lämnar vi det strävsamma paret, där de sitter på perrongen och är ganska nöjda med att inte vara med på shoppingtåget mot framtiden. Hon tänker på alla cyklar och soffor av vilka det blev ett enda stort intet och hur grymt livet kan vara. Han tänker på hur härligt livet ändå är och på Bobs mamma och vad hon sprätt iväg pengarna på.