Satt som bäst och retade upp mig på att ingen manager, skivbolagsmänniska, vän eller karriärcoach hindrat Jöback från att göra en julskiva, när jag påminde mig själv om hur irriterande det var med den där annars utmärkte kyparen på innekrogen i Stockholm, då
för ett par veckor sedan, innan jag drog till Sydamerika. När jag ville ha en dessert med smak av ”pain d´épices”, uttalas ”pän depiss” och betyder ungefär ”kryddat bröd” och påminner om pepparkaka i smaken, rättade karlen mig tvåfaldigt genom att, liksom i förbigående och för att understryka att ”här måste vi nog utbilda farbror lite”, säga ”jaha, ’pän depick’”. Så vad stod då karlen och sa, jo ”pain des pics” och det betyder ”spaderbröd”. Allvarligt! Det är som att rätta någon och säga att det heter bannkaka med liktånsylt och gädde. Annat som kommer en i tankarna denna sura söndag är, att jag faktiskt kan vara med i X Factor eftersom man inte behöver kunna sjunga rent, men vem vill å andra sidan vara med i X Factor? Den sista tanken är synnerligen irriterande. Som tur är relanserar TV4 ”Farmen” i början av 2013. Äntligen! Slutligen: Eat this, Jöbacks usla rådgivare!
Detta är allvarligt – detta tungsinne första advent i solen !
Kom plötsligt att tänka på dig i nåt matlagningsprogram ..
Ja nu blev jag också lite nedslagen …
Tungsinnet är, vid sidan om den provensalska solen, det som förgyller denna söndag! Ett tungt sinne och en rask promenad i solen med hundarna, medan man duckar för vildsvinsjägarnas vådaskott, vad mer kan man önska?
ja vad vore livet om man inte fick reta sig på nåt – det piggar verkligen upp en _ jag håller helt med !!
Japp, upptäckte nyss en hashtag på twitter som heter #grumpymood… gå in där och du hittar en värld fylld av grumpiness, kan förgylla vilken dag som helst!
förresten -hade kanske blivit rätt kul
Nja, man kan väl lugnt konstatera att jag trots min begränsade förmåga att hitta rätta toner och rent av tonläge, skulle göra mig bättre i X Factor är ett matlagningsprogram (upplysningsvis kan jag meddela att ett försök att göra en spaghetti carbonara gick åt skogen igår, kort sagt blev ”les lardons” väldigt mycket carbonara i betydelsen förkolnade, trodde inte det gick att bränna fläsket så, nu gäller det säkra kortet påstortellini under resten av den här gräsänklingsvändan).
”Vad besviket och misslyckat livet kan bli
och vad plåga det kommer åstad!
Jag hade tänkt dikta en stor tragedi
men jag kände mig alltför glad.”
(som jag heltt ogenerat stulit av alf henriksson)
Stöldbegärligt gods, låter det som…