Som alla säkert vet är Julenissen, eller Juleskummet, en säsongsvara och just nu är bästa tiden att köpa dem. Skälet är mycket enkelt: Julenissen utvecklas med lagring och de påsar som säljs just nu är överskottslagret från förra julen, vilket innebär att de lagrats ett år. Nu är sällan ett år tillräckligt för att Julenissarna ska uppnå full mognad och helt blomma ut, men det är betydligt bättre än de färska, alldeles för saftiga och mjuka produkterna som kommer att finnas i butikernas hyllor om bara några dagar. Bäst är förstås att köpa på sig Julenissarna i god tid och i enlighet med ett väl genomtänkt inköps,- lagrings- och planeringsschema som löper över fem år.
Den som nu inte har en Julenissekällare och som missar att köpa fjolårets restlager i dessa novembers sista bråda dagar, behöver dock inte ge upp hoppet och sätta sig att uppgivet lipa i ett undanskymt hörn, som råkar vara första, bästa undanskymda hörn hen hittar alternativt ett särdeles populärt hörn för den som gått vilse i Julenissarnas inköpsparad. Lösningen för er som slarvat eller negligerat sakens allvar är att snabbmogna Julenissarna genom brutal luftning innebärande att flera påsar Julenissar inhandlas, öppnas och läggs att torka i välventilerade utrymmen under en till två veckor, ungefär som druvorna till amaronevinerna förädlas. Är Julenissen av dålig kvalitet kommer den att spricka sönder och anta en ganska dammig och torr smak. Är den å andra sidan av högsta kvalitet kommer den mogna till en stel, gammal gubbe som både är seg och smakar mumma. Dizzie Tunes.
Skall bli spännande att se hur och var Du går i mål med den här! Hjotrakten kanske? Hur som helst, en sak vet jag, smakar det illa, så är det obetydligt!
Och obetydligt är inte så illa det heller.
Nä, säskilt inte på slätten mellan Hjo och Liköping.
Jo, det blir lätt så att slätten uppfattas som obetydlig där den ligger mellan nämnda kulturopoler.
Jag hade turen att besöka mitt lokala ÖverskottsBolag för två veckor sedan. Där mjukstartade jag julefriden med att – På REA märk väl – förvärva ett antal halvhårda skumtomtepåsar från säkert föregående års skörd. Dock saknades texten ”Vendemmia 2013” på förpackningarna vilket ev. skulle kunna tyda på att innehållet kan ha kommit från en ospecificerad appellation.
jag antar att Hr Torstenson är familjär med ”skumtomtefudge”? Denna exklusivaste av julegotter.
Just så ska slipstenen dras i dessa julenissetider!
Men nej, jag måste invigas i tomtenissedugandet – och jag brinner av iver att få ta del av denna den exklusivaste av julegotter!
Baggis även för Novisen vid Spisen. 😀
http://www.recept.nu/recept-nu/efterratter-och-godis/choklad/fudge-med-skumbananer-eller-juleskum/
Den färdiga produkten är förstås vackert roséfärgad! Vacker som en Tavel´a..
Tack! Känns som att detta är alldeles för viktigt för artens risken ska finnas för schabbel vid spisen, ska således sätta detta i Hustruns kompetenta händer… Blir det extra bra med lagrade nissar tro (står anmärkningsvärt och smått upprörande nog inget om detta i receptet!
Quality speaks for itself, so to speak.
Aaaldrig fuska med råvarorna! Ju bättre råvara in – ju bättre produkt ut!
Om du kan garanteras min anonymitet kan jag omförmäla (i tysthet) att jag gjort jämförande provningar med blandningar av skumtomte, skumbanan och/eller ordinära marshmallows. Men det var då det. Skumtomte is da shit, som kidsen säger nere på Sta´n. Den lagrade skumtomten torde vara den optimala tomten.
*HOO-HOO*
Garanti för anonymitet garanteras! Dessutom vill jag göra mig till talesman för alla HR:arna och be att få framföra ett djupt känt tack för den ovärderliga insats Du gjort inte bara för Julenissen och Det svenska köket utan också för självaste Julen: Tack!