Om inte Roger Casement varit homosexuell eller om han inte drömt högt i sina dagböcker hade förmodligen de flesta idag haft koll på honom. Mannen som i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet avslöjade de koloniala övergreppen och massmorden i Kongo och 
Amazonas. Kanske hade de svenska läromedlen fram till och med 1960-talet inte bara hyllat Cecil Rhodes utan också denne Casement? Om inte. Om inte han valt att stå upp för ett fritt Irland och ta strid med det imperium som adlat honom, om inte han åkt till Tyskland mitt under brinnande världskrig i förhoppningen att få tyskt stöd för ett irländskt uppror mot kolonialmakten, om inte den brittiska underrättelsetjänsten drivit en medveten smutskastningskampanj mot honom medan han satt i Pentonville Prison i väntan på att hängas dömd för högförräderi.
Mario Vargas Llosa levererar en historia som sannolikt ligger så nära sanningen om den komplexe, rättviseivrande och principfaste Casement man kan komma. Tveklöst är det en 
historia som krävt omfattande efterforskningar – vilket också framgår i författarens tack – i några av de länder Casement besökte eller verkade i. För att göra en lång historia kort: ett imponerande arbete av Vargas Llosa, som sin vana trogen, förpackar sin möda på bästa sätt. Om inte annat så bör den som inte känner till Casement läsa den här boken om mannen som kanske mer än någon annan avslöjade kolonialismens övergrepp runt förrförra sekelskiftet.