Blev i natt uppringd av producenten för det nya matprogrammet ”Kock på styva linan”. Vi känner varandra sedan länge och sin vana trogen drog hon några vitsar innan hon kom till saken. Typiska producentskämt mitt i natten: ”Kate Moss gör sin egen champagne, Kate
Mousse!”, ”Prosecco för fascister, Mousselini!”, ”Populäraste Disney-figuren i Champagne? Mousse Pigg!”. Ja, så där höll det på ett tag innan hon slutligen hasplade ur sig ärendet ”Du måste bara säga ja till att vara programledare för ’Kock på styva linan’! Kostnaden är inte en issue, fattar du, kostnaden är inte en issue, du kan få pröjset till Jungfruöarna om det är där skon klämmer…” Kommen så långt i sina övertalningsförsök blev hon avbruten av Marie Ledin som ringde och berättade att juryn i år bestämt att ge mig ett extra Polarpris för lång och trogen tjänst i det tysta. Kul, så klart. Dock oroande att de inte sa något om mitt pris på Rapport i morse.
Alltså, den här kvinnan Davenne. Vad är det med henne egentligen?
Jag tycker att en del vinhus har några riktigt bra paradprodukter men några andra blir vad man betalar för.
I dagarna två har vi druckit Saint Bris med förhoppningen (om jag nu får säga så) att nu jäklar skall vi hitta en mindre bra produkt i hennes sortiment. För 119kr är inte med garanti att man får något utöver det vanliga.
Men Davenne levererar igen med en SB som är klassiskt fin med rena smaker. Jag är lite finkänslig och gillar syran och flädern i SB, sambon är rakt på sak och klassificerar den som kattkiss. I vilket fall tycker vi att hon har levererat igen, även med dem billigare varorna. Hon är fantastisk!
Nu skall vi sätta tänderna i Menger-Krug!
Nu måste du bara hitta en Grüner så kan vi skaffa en pipe-line till ert förråd.
Kul att höra, tack! Avseende Grünern får vi väl lägga manken till då…