Skam till sägandes glömde er utsände i de orangeskimrande rosévinernas föråldrade värld en ack så viktig detalj avseende rosévinernas färg (läs här om rosévinernas färg). Hur kommer det sig, måste en eller annan vaken HR ha frågat sig, att äldre roséviner tenderar att få en högre färgintensitet medan rödtjut ljusnar? Jag menar, antocyaner som antocyaner!? lade kanske HR:en för säkerhets skull till som om den tillfrågade var ett riktigt dumhuvud.Ja, med tanke på det där fräcka tillägget förtjänar egentligen frågeställaren inget svar men då fräckheten är ett diskutabelt fantasifoster hos svaranden själv skulle det vara djupt orättvist att inte svara på frågan om rosévinernas med tiden allt högre färgintensitet, detta inte minst med tanke på den teaser som återfinns i rubriken och som bjuder in till en annan fråga: Vad menar du, påverkar svavlet rosévinets färg?
Ja, det är så det är. Svavlet har en direkt inverkan på rosévinets färg. Rent krasst kan man dra iväg färgen åt det ljusare hållet genom att tillsätta mer svavel. Allteftersom det fria svavlet binds i vinet blir färgen mer påtaglig. Med andra ord sticker rosévinernas färg iväg åt orange och rent av brunt med tiden men samtidigt tilltar den också i styrka. Så när vinifierat påstod att hela färgskillnaden mellan de båda flaskorna på bilden kom av årgången och att den yngre fått sig mer gröna druvor till livs så var det inte hela sanningen. Den mörkare flaskan var de facto något ljusare i sin, om uttrycket tillåtes, grönaste ungdom då det fria svavlet kanske låg uppemot 30 mg/l jämfört med halten som nu, flera år senare, sjunkit till < 10 mg/l. (OBS! 25-30 mg/l är en ”normal-låg” nivå, de flesta lägger sina roséviner runt 45-50 mg/l fritt svavel i samband med buteljeringen)
Jag trodde den bruna nyansen efter några år, f.a. i de nästan förhatliga halvflaskorna, berodde på oxidation i huvudsak.
Det stämmer. Uttrycker mig kanske inte tydligt nog där: åldrandet ändrar rosévinets nyans från rosa/rött (vilken nyans det nu har från start) till mer orange och så småningom brunt. Till del kan förstås det knytas till svavlet som undan för undan binds varmed dess oxidationshämmande effekt upphör men oavsett detta ändras färgen med tiden åt det oxiderade hållet. Det jag påpekar i inlägget är att färgens intensitet i ett rosévin – hur lätt/kraftigt färgat vinet än är – påverkas direkt av den fria svavelhalten. Hög halt fritt svavel och du får en relativt sett ljusare färg, allteftersom svavlet binds i vinet (det fria svavlet elimineras) ökar färgens intensitet, du får ett kraftigare färgat vin.
Det känns nu härligt att vara förvirrad på en högre nivå. Man tackar.
Haha, i korthet: Den bruna nyansen efter några år, f.a. i de förhatliga halvflaskorna, beror på oxidation i huvudsak.
Det är oxidationen som beror på olika saker…