Vinets innehållsförteckning : Vad ska den innehålla ?

Med start runt 1996 och närmare tio år framåt gjorde jag ett vin i lite större skala, kallat ”r” eller Rabiega (Rouge, Blanc, Rosé), ett vin som såldes i ett dussin länder. Hade då en tanke om att sätta ut allt vinet innehöll på etiketten. Dels kom detta sig av att jag arbetade ekologiskt, dels att det stod mig upp i halsen att konsumenten inte fick information om vinets totala svavelinnehåll – något som kan ge en tydlig vink om hur välgjord produkten är; självklart utan att lämna några garantier, men den som arbetar noggrant i vingården och vinkällaren behöver inte använda särskilt mycket svavel, medan den som slarvar eller jagar stora skördar tvingas arbeta med högre doser, och ”r-vinerna” innehöll förhållandevis lite svavel.

Vad ska deklareras?

Av flera skäl blev det aldrig så att vi kom att sätta ut innehållet på etiketterna. Ett av dessa var att ju mer man grävde sig ner i frågan, desto otydligare blev exakt vad innehållsförteckningen skulle innehålla. Alkoholmängden och den totala halten av svavel, ja. Allergener som proteinbaserade klarningsmedel (äggvita, fisklim, kasein), ja. Men sedan då? Jag tänkte på drygt 85 % vatten, naturliga syror och så vidare, kanske torrextrakt. Men det de flesta ville veta, insåg jag snart, var hur druvorna odlats, alltså något som sällan eller aldrig ingår i en innehållsförteckning – jämför med tanken att det på mjölkpaketet ska framgå vad för typ av gräs och ensilage korna ätit, hur det odlats, och vad för vatten korna druckit, eller ingående fakta om hur apelsinerna i juicen odlats.

Ekologiskt odlat

Viss information kommer av deklarationer som ”ekologiskt odlat”, men i detalj berättar inte heller det så mycket, för också ekologiskt vin kan vara dåligt odlat: är priset lågt kan vi nästan utgå från att så är fallet. Ska det framgå av innehållsförteckningen hur mycket kopparsulfat (används även i ekologisk och biodynamisk odling) bonden använt i sin odling, om hen bevattnat, hur mycket och vilken typ av gödning som använts?  Bör det inte också gå att få information om hur producenten hanterat sin jord vid ny-och omplantering? Har det skett utan att jorden desinficerats eller har gifter använts också där?

Tillsatser

Fokus idag, både bland dem som rätteligen ropar på en innehållsförteckning och dem som försöker åstadkomma sådana, ligger på de få tillsatser och de något fler processhjälpmedel – notera att majoriteten av de ”64 tillsatserna” som ofta nämns är processhjälpmedel och att flera av produkterna på listan är samma sak, vilket självklart inte minskar behovet av information, men rätt ska vara rätt – som får användas vid vinframställning. Utöver det som redan nämnts ovan, hur intressant är det? Är det viktigare att få veta att ett ofarligt enzym eller bergsleran bentonit använts för att klara vinet än att få veta om det finns rester av pesticider i det man står i beredskap att hälla i sig?

15 olika pesticider

Den franska nyhetskanalen Franceinfo lät nyligen undersöka ett tiotal flaskor med vin från Bordeaux, utvalda på måfå och i olika prislägen mellan 3.99€ och 16.89€. Några konventionellt odlade, andra ekologiskt eller deklarerade som naturvin. Efter att ha malt igenom  frågan om svavel, askorbinsyra och allergener (som äggvita) konstaterar man, att man hittade mätbara rester från upp till 15 olika pesticider i några av flaskorna och kommer till slutsatsen att det är ju inget bra. Å andra sidan handlar det om sådant som rimligen kommer landa utanför den innehållsförteckning som snart kommer vara obligatorisk för viner som säljs i Europa.

It’s the price, stupid

Men vilka viner innehöll då mest av skräpet? Föga förvånansvärt de billigaste i prisläget 3.99€ – 7.99€, i de här tre hittades spår av 15 farliga molekyler, låt vara vid låga nivåer men likväl. Det var också i de här lågpris-varianterna spåren av bevisligen cancerogena molekyler kunde hittas. Vinerna som odlats efter ekologiska principer, och de som var dyrare (ofta sammanföll detta), klarade sig bra i undersökningen. När Franceinfo ställer producenten bakom vinet, Yvecourt, som klarade sig sämst, mot väggen, blir det medietränade svaret det väntade (vi talar om ett riktigt stort företag här, Yvon Mau som i sin tur ägs av Frexienet): ”Vi respekterar de regler som finns, i övrigt har vi inget att tillägga”.

Vill ha info om pesticider

Avslutningsvis konstaterar Franceinfo att enligt en undersökning gjord av Ifop (Institut Français d’Opinion Publique) vill 89 % av de tillfrågade fransmännen få information via varudeklarationen om huruvida och i så fall i vilka mängder deras livsmedel innehåller rester av pesticider. Något som sannolikt en lika stor andel av den svenska befolkningen vill ha. Frågan är bara vad den kommande innehållsförteckningen för vin kommer att innehålla, det verkar inte som att det som är mest relevant för konsumenten kommer finnas med. Å andra sidan understryker Franceinfos undersökningen det vi redan visste, att skiten finns i de billigaste vinerna.

6 reaktion på “Vinets innehållsförteckning : Vad ska den innehålla ?

  1. Du är klok du. Lars. Jag har också undrat lite över vad en innehållsförteckning ska innehålla. Folk tenderar att blanda ihop ”tillsatser” med tillsatser. Det är som att de tror att man framställer ett vin och sedan häller i alkohol, smakämnen och, på oklara grunder, diverse gifter. Inte minst hejas denna inställning på av sensationsjägare som Mats-Eric Nilsson. Jag har aldrig hört någon ställa krav på att yoghurtförpackningen ska redogöra om vilken jäststam som använts? Som om den upplysningen skulle betyda något som helst för gemene man.

    • Dessvärre uppfattar nog många idag ”jäst” som något synnerligen ondskefullt när det kommer till vintillverkning, medan de, för övrigt helt korrekt, inte gör det avseende bröd, öl eller yoghurt. Detta beror nog till stor del på, som du säger, sensationsjournalistik och/eller alarmerande texter skrivna av sådana som inte alltid ser helheter. Odlad jäst används i vintillverkningen sedan över 100 år, och redan på 1920-talet dominerade i Frankrike vin som gjorts med odlad jäst. Detta innebär också att merparten av det vin som jäser i gamla källare utan att jäst har tillsats, jäser med hjälp av den odlade jäst som redan finns/fanns i källaren.

  2. Härligt att läsa en kunnig artikel om några av frågorna kring innehållsdeklarering av vin. Frågan är bara hur processen ska se ut som leder fram till ett vettigt innehåll?
    Just nu vägrar tydligen vinbranschen, enligt Boken Château Vadå, att gå med på EUs krav. Det behövs en nyansering avseende alla de tillåtna tillsatserna och processhjälpmedlen, dvs vad är egentligen viktigt samt vilka ämnen i vinet kan utöver alkoholen vara skadliga? Enbart frågan om naturlig jäst är ju som du beskriver inte helt trivial. Att som i boken Château Vadå enkelspårigt och onyanserat såga i stort sett allt och att endast naturviner, hur de än smakar, är allenarådande håller jag inte med om. Med en bra innehållsdeklaration så kan man istället kanske börja tala om ”ärliga viner” och därmed kan man se vad man får för sina slantar. Exempelvis lär man inte få ett naturvin för de slantar som boxvinet idag kostar och det är ju de senare som boken Château Vadå främst skjuter in sig på.

    • Ofta heter det att ”alkohol/vin-lobbyn i Bryssel” stoppar innehållsdeklarationen. Kanske är det så – men frågan är om någon verkligen tagit reda på vem som egentligen är emot innehållsdeklarationen eller om man bara antar saker. Min erfarenhet från diskussioner med kollegor är att det rent allmänt bland mindre producenter (naturvinsproducenter likväl som konventionella odlare) finns ett motstånd mot vad de upplever som ytterligare ett påhitt av byråkraterna i Bryssel, ett påhitt som innebär merarbete och ökade kostnader för den lilla odlaren (som dessutom vet att den arbetar med full transparens i enlighet med de EU-regler om att allt man gör ska bokföras och kunna kontrolleras). Gissningsvis handlar svårigheten om att komma till skott åtminstone till del om att jämka samman de krav som förs fram av konsumenternas intresseorganisationer och producenternas dito (både de som representerar de små odlarna och de som arbetar för ”alkoholkapitalet”).

      Vinutbildaren Anders Öhman har väl formulerat problematiken när hans säger (ungefär) ”det är de som dricker vinerna med kortast innehållsdeklaration som mest högljutt framför kraven på en innehållsdeklaration”. När jag som observant deltog i ett symposium med ett 100-tal naturvinsproducenter kom tankarna om någon form av gemensam deklaration/certifiering på tal. Detta fick merparten av odlarna att gå i taket, sådant behöver de verkligen inte, menade det – och då är de ändå de som gissningsvis skulle ha de kortaste innehållsdeklarationerna på sina viner och alltså allt att vinna på utökad, obligatorisk information på etiketten. Nej, helt enkelt eller helt svartvitt är inte den här frågan, och utmaningen är, som du skriver, hur processen ska se ut som leder fram till ett vettigt innehåll.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *