Vin som en del av totalförsvaret?

Under förutsättning att Riksdagen nu menar allvar med sitt tal om att åter börja satsa på försvaret och stoppa den sedan länge nedåtgående trenden för försvarsanslagen, vilka har bantats av samtliga riksdagar och regeringar under flera decennier och bara sedan 1995 halverats från ca två procent av BNP till ca en procent av BNP, och med hänsyn tagen till den alltmer framgångsrika och ständigt växande vinnäringen i Sverige, är månne Sverige moget att ta ett steg i fransk riktning när det kommer till Försvarsmaktens förhållande till vin?I Frankrike fick vinnäringen, särskilt den i i Sydfrankrike och kolonier och departement som Algeriet, ett rejält uppsving i och med första världskriget, då armén försåg sina kämpar med rikliga mängder vin. Under åren 1914-1918 ökade den dagliga dosen från en kvarting om dagen till en helflaska samt, förstås, ett par extra klunkar inför anfall  och då det tyska artilleriet lät sitt regn falla över de franska linjerna.  Vinet kom att bli en symbol för nationell enighet och seger. Före La Grande Guerre, var inte hela Frankrike ett vinland som idag. I norr dominerade ölen. Kriget ändrade på detta.Den här kärlekshistorien mellan försvaret och vinnäringen har fortsatt genom åren. Idag hittar vi franskt vin varhelst vi hittar franska soldater och flera vingårdar drivs av veteraner och krigsinvalider. Till de mest kända hör Främlingslegionens vingårdar utanför Puyloubier i de sydligare delarna av Provence, inte långt från legionens värvningskontor neråt Marseille till. Runt 200 000 buteljer produceras årligen på de 40 hektar som tillhör l’Institution des invalides de la Légion étrangère (IILE). Arbetet på gården utförs av legionärer som fallit för åldersstrecket (ca 40 år) eller invalidiserats. Till sin hjälp för själva vinifieringen har de kooperativet  Vignerons du Mont Sainte-Victoire. Hälften av produktionen säljs till allmänheten, hälften konsumeras av legionens soldater runt om i världen (legionens kaserner på olika håll i France Métropolitaine men också i Franska Guyana och på Mayotte, samt trupperna som befinner sig på officiella eller hemliga uppdrag i Mali, Libanon, Afghanistan och andra länder). En anekdot och för en vinmakare fin tradition är att alla legionärer den 30 april varje år dricker sitt eget vin i åminnelse av det heroiska Bataille de Camerone 1863, då ett 60-tal legionärer först då ammunitionen tog slut fick ge upp striden mot de 2000 soldater ur den mexikanska armén som attackerat dem. (Bra quizz-fråga: Bland de 600 000 soldater som passerat Främlingslegionen sedan starten 1831, från vilket land har flest rekryter kommit? Svar: klar tysk dominans (följt av betydlig färre italienare, belgare,  fransmän, spanjorer och schweizare – idag kompletterats dessa nationaliteter framförallt av öststatare)).Men det är inte bara Främlingslegionen som gör sitt eget vin. Lite här och där i Frankrike tillverkas vin å försvarets vägnar. Uppe i Alsace odlas till exempel druvorna både till Cuvée des Cobras och ett flertal andra militära viner. Cuvée des Cobras hinkas främst av Régiment de marche du Tchad med bas i Meyenheim; en enklare halvtorr pinot gris dricks av manskapet i första kompaniet och en edelzwicker av dito i tredje kompaniet och en lite ädlare crémant av underofficerarna. Vad de med högre rang får sig till livs i form av vätska är mindre känt såvida inte dessa låter sig nöja med den prestige-pinot gris som görs i Katzenthal å hela regementets vägnar.Nog av. vinifierat vill på intet vis lägga sig i den svenska försvarspolitiska debatten, men känner sig manad att fästa politikernas uppmärksamhet på det faktum att det svenska försvaret i dagsläget saknar eget vin.

Musik (som ska marscheras med 88 steg per minut – övriga fransk militär marscherar med en hastighet av 120 steg i minuten).

14 svar på ”Vin som en del av totalförsvaret?

  1. En variant som mig veterligen aldrig prövats vore att bjuda FI på vin. Lämpligen i gulpabla 100-litersdunkar, utplacerade strategiskt, och som aktiveras vid akutläge…

    • Lysande! Vågar vi föreslå att Morberg utnämns till tamburmajor med särskilt ansvar för att utveckla en lämplig vätska att fylla dunkarna, och Fi, med?

  2. Om det mot alla förmodan skulle ske så är det säkert så
    att vinet skulle levereras från Simrishamn så att det passar svenska smaken så som man på Systembolaget tycker att den är. Där finns inte en enda centiliter av det svenska vinet.

    • Om politikerna och högsta försvarsledningen inser hur tomt soldatens liv är utan vin, ja rent av som, hemska tanke, en torsdag utan ärtsoppa, kommer de skrida till verket och köpa upp lämplig mark, t ex på strategiskt belägna Gotland, och plantera Försvarsmaktens eget vin där. Får vi hoppas. Det är otänkbart att köra med importerat vin från Simrishamn. Svenskt vin biter.

      • Vänta nu. För bara en vecka sedan fanns det en hylla svenskt vin på Systembolagets butik i Simrishamn. Kom ut med ett par buteljer Per Ols Vida i famnen. Kan erkänna att hyllan i fråga låg närmare golvet, men den fanns där.

        • Vin från Simrishamn är så klart hot stuff för Försvarsmakten, däremot kanske det till
          Simrishamn importerade vinet är mindre välbetänkt ur säkerhetspunkt.

  3. Gårdagens artikel i DN följer. A+ Hans Dörring

    Maktkamp i regeringen spräckte försvarsberedningen
    juli 27, 2019 DN

    10 maj 2017. Alliansen återuppstår i försvarspolitiken. De borgerliga ledamöternas gemensamma presskonferens en timme efter att de lämnat försvarsberedningen. Från vänster Daniel Bäckström (C), Hans Wallmark (M), Beatrice Ask (M), Mikael Oscarsson (KD), Karin Enström (M) och Allan Widman (L).
    Försvarsberedningen sprängdes på grund av en maktkamp i Stefan Löfvens regering parat med oförmåga att lyssna på motparten. Därmed sänktes den kompromiss till uppgörelse som låg på bordet. Det visar en granskning och samtal som DN fört med ledamöterna i beredningen.

    Mikael Holmström
    Onsdag 20 december 2017. Rosenbads konferenscentrum.

    Budskapet är dramatiskt: ”ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte längre uteslutas”. Det militära och civila försvaret ska planera för minst tre månaders kris och krig. Totalförsvaret ska kunna möta krigshandlingar på svenskt territorium. Alla svenskar bör ha mat hemma för minst en vecka.

    Det är försvarsberedningens första rapport ”Motståndskraft” som presenteras för medierna. Den stora salen i regeringshögkvarteret är välfylld. På podiet trängs en imponerande uppställning av tolv politiker från alla de åtta riksdagspartierna. Beredningens ordförande Björn von Sydow (S) inleder, sedan får de andra komma till tals i tur och ordning. Presskonferensens blir en väckarklocka för många svenskar. Allvaret understryks av den breda enigheten över den politiska blockgränsen.

    17 månader senare: tisdag 14 maj 2019. Lilla pressrummet, regeringskvarteret Loen.

    Försvarsberedningens slutrapport, finalen på 27 månaders arbete läggs fram. Men till denna pressträff kommer endast ett fåtal journalister.

    Den stora nyheten inträffade 94 timmar tidigare när halva beredningen – företrädarna för M, C, KD och L – lämnade arbetet och höll en egen presskonferens.

    Aldrig tidigare har en försvarsberedning splittrats mitt itu. I slutrapporten ”Värnkraft” finns endast namnteckningar från hälften av ledamöterna: från S och MP samt ytterkantspartierna V och SD.

    Därför står Björn von Sydow nu ensam i den lilla lokalen.

    Budskapet har skärpts sedan sist. Säkerhetsläget runt Sverige försämras alltjämt. Rysslands militära styrka fortsätter att öka tio år framåt, jämfört med grannarna i väst. Nu behövs ”den största förstärkningen sedan 1940-talet” av Sveriges militära försvar. Krigsorganisationen byggs ut, fyra nya regementen etableras, dubbelt så många värnpliktiga kallas in och modern materiel köps in. Det militära försvarets anslag behöver höjas stegvis med 5 miljarder kronor per år till nivån 84 miljarder kronor år 2025.

    – Försvarsberedningen är enig om huvuddragen i rapporten, slår von Sydow fast. Men han nämner inte självmant att hans eget parti, regeringspartiet, inte står bakom anslagshöjningen. Det är först när journalisterna frågar om detta som von Sydow hänvisar till en socialdemokratisk bilaga långt bak i rapporten, på sidan 343.

    Från enighet och samsyn till splittring och avhopp på 17 månader. Vad hände?

    Onsdag 1 februari 2017. Riksdagshuset.

    Försvarsberedningen börjar sitt arbete denna dag, två år och tre månader tidigare. Dess uppdrag är att lägga grunden för riksdagens försvarsbeslut 2020, som gäller åren 2021–2025. Beredningens förslag ska bli verklighet genom att regeringen lägger fram det för beslut i riksdagen våren 2020.

    Regeringen har utsett Björn von Sydow till ordförande. Han är statsvetare, riksdagsman, försvarsminister (1997–2002) och talman (2002–2006).

    På startdagen skriver han och försvarsminister Peter Hultqvist (S) en debattartikel som anger tonen. ”Breda överenskommelser har ett stort värde i försvars- och säkerhetspolitiken”. Detta är ett område ”som inte tjänar på överdrivet partitaktiserande och politiska tjuvnyp”, slår de fast.

    Men verkligheten blir en annan.

    Försvarsberedningen är en unik konstruktion, en skvader utan motsvarigheter i statsförvaltningen. Den är en del av regeringskansliet och Försvarsdepartementet. Men den är också parlamentariskt sammansatt med ledamöter från alla politiska partier i riksdagen. Regeringens egen hemsida ger beredningen en central roll: ”Strävan är att nå en så bred enighet som möjligt om hur Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska utformas.”

    Därför väljer beredningen att hålla sina möten i riksdagen. Det sker under kristallkronorna i Försvarsutskottets sal, med utsikt åt Strömmen och vidare österut. Salen domineras av ett bord i masurbjörk som är så långt att deltagarna använder mikrofoner när de talar.

    Ordförande von Sydow presiderar vid den bortre änden av bordet med huvudsekreteraren Tommy Åkesson, från Försvarsdepartementet, på sin vänstra sida. Längs långsidorna bänkar sig ledamöter, tjänstemän och experter om varandra i stoppade gula stolar.

    Beredningen består av tolv politiker. De statsbärande partierna Socialdemokraterna och Moderaterna har tre ledamöter vardera, de övriga partierna en var.

    I arbetet deltar företrädare för UD, försvars- finans- och justitiedepartementen, Försvarsmakten, Försvarets Materielverk och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt ett sekretariat från Försvarsdepartementet på sex personer. När är alla är på plats blir de runt 25 personer i rummet.

    – Beredningen hade en fantastiskt bra dialog vid bordet, det var genomgående. Att vi hade motsättningar i vissa frågor kunde vi hantera, säger Daniel Bäckström, Centerpartiets ledamot.

    – Vi har jobbat hårt, sekretariatet har fungerat mycket bra och vi har fått fint underlag, berömmer vänsterpartisten Lotta Johnsson Fornarve.

    Beredningens första rapport ”Motståndskraft” i december 2017 innebär att Sverige åter stegvis ska bygga upp ett civilt försvar. Beredningen är enig om prislappen med anslag på nivån 4,2 miljarder kronor år 2025, också Socialdemokraterna.

    Bistra miner när hos de borgerliga ledamöterna när de tågat ut från försvarsberedningen den 10 maj i år. Från vänster Daniel Bäckström (C), Hans Wallmark (M), Mikael Oscarsson (KD), Allan Widman (L), Karin Enström och Beatrice Ask (M).

    Hela beredningen som består av totalt 25 personer lämnar sitt första, eniga, betänkande ”Motståndskraft” till försvarsminister Peter Hultqvist den 20 december 2017.

    I januari 2018 börjar beredningen ta itu med det militära försvaret. Arbetet sker genom resor utomlands, förbandsbesök i Sverige och expertföredragningar. Efter Rysslands annektering av Krim 2014 innebär riksdagens försvarsbeslut 2015 att försvarets förmåga ska öka. Men beslutet är underfinansierat.

    ”Vi har beslutat om ett försvar som kostar 80 miljarder. Men vi betalar bara 50”, säger Björn von Sydow vid denna tid till beredningens ledamöter och flera utomstående, bland annat DN.

    Dessutom har regeringen i sina anvisningar till beredningen sagt att försvaret ”ska fungera i krig”, vilket är ett nytt krav. Efter 20 år av nedrustning kan försvaret nämligen inte längre försvara Sverige. Eller med beredningens ord: ”dagens krigsorganisation är i grunden inte utformad för att möta att väpnat angrepp med krigshandlingar på svenskt territorium”.

    För beredningen står det redan våren 2018 klart att det krävs kraftigt stigande försvarsanslag ända till år 2030 om försvaret ska stärkas enligt regeringens anvisningar.

    I juni 2018 hålls därför ett viktigt möte med ledande socialdemokrater, uppger DN-källor med insyn i skeendet.

    I mötet deltar bland andra statsminister Stefan Löfven, försvarsminister Peter Hultqvist, finansminister Magdalena Andersson och Björn von Sydow. De diskuterar en inriktning där anslaget till det militära försvaret ökar med 50 procent fram till 2025.

    Finansministern är kritisk, men statsministern sätter inte ner foten. Av allt att döma tolkar både Magdalena Andersson och Peter Hultqvist mötet som att de fått stöd för sin egen linje.

    Mötet leder till att beredningens sekretariat hösten 2018 redovisar kalkyler för ledamöterna med en 50-procentig ökning.

    – Det är det förslagen landar på, och det är säkert realistiskt. Det är en bra grund att utgå från i de fortsatta förhandlingarna, bekräftar Lotta Johnsson Fornarve (V), vars parti för sin del markerat att det vill ha en lägre ökning.

    I dag kostar det militära försvaret 1 procent av bruttonationalprodukten bnp. De fyra borgerliga partierna har egna beslut om att försvaret i slutet 2020-talet ska nå 2 procent av BNP. En 50-procentig ökning till 2025 innebär 1,5 procent.

    För de borgerliga blir ökningen till 1,5 procent ett viktigt etappmål att enas kring i beredningen. Sverigedemokraterna vill satsa mer, men även de accepterar även nivån 1,5 procent som nu diskuteras informellt i beredningen.

    – Alla utom Vänstern och Miljöpartiet accepterade de 1,5 procenten. Det är ju frestande för oss som ett litet parti att bjuda någon miljard över. Men vi har alla bundit oss till den goda saken. Varje förslag till utbyggnad, nyanskaffning eller andra förslag som lades fram i beredningen provades mot den ramen, säger Allan Widman, Liberalernas ledamot.

    Men någon samordning i regeringskansliet mellan regeringspartierna S och MP har inte skett, enligt MP-ledamoten Anders Schröder.

    – Från Miljöpartiets sida gav vi aldrig något OK till siffran 1,5 procent, varken till Socialdemokraterna eller till någon annan, säger Schröder som tillägger:

    – Att beredningen ändå arbetade utifrån siffran 1,5 procent tolkade jag då som att Socialdemokraterna internt var överens om den siffran. Det var en diskussion som vi skulle behöva ta med dem och övriga partier i beredningen i ett senare skede.

    Även andra ledamöter ger bilden av att von Sydow fått klartecken för den stora höjningen från sitt parti. Men än så länge hålls siffran 1,5 inom beredningen – och blir känd först i Finland.

    20 december 2017. En enig beredning med tolv politiker från samtliga riksdagspartier presenterar sitt första betänkande ”Motståndskraft”. Ordföranden Björn von Sydow (S) i mitten, till höger om honom huvudsekreteraren Tommy Åkesson.

    14 maj 2019. En ensam Björn von Sydow (S) presenterar beredningens slutrapport ”Värnkraft” sedan de borgerliga lämnat arbetet fyra dygn tidigare. Ett fåtal journalister har kommit till den lilla lokalen.

    Tisdag 13 november 2018. Hanaholmens svensk-finska kulturcentrum utanför Helsingfors.

    Finland är det land som Sverige har sitt tätaste säkerhetspolitiska samarbete med. Vi ska kunna strida tillsammans i krig. Men det finns ett växande gap mellan länderna. Sverige satsar minst i Östersjöområdet på sitt militära försvar, 1 procent av bnp. Finland når snart det dubbla: 2 procent. Det är samma nivå som ländernas Nato-grannar i Baltikum.

    På podiet kräver finska politiker nu besked: ”Är Sverige berett att satsa mera – så att ni får ett trovärdigt försvar?”

    Beatrice Ask, moderat ledamot i beredningen, svarar: ”vi ska lägga oss på 1,5 procent.” Ordföranden i riksdagens försvarsutskott Niklas Karlsson (S) vill helst inte tala BNP-andelar, utan om förmåga. Men så gör Karlsson ett tillägg som låter som ett långtgående löfte:

    – Om det sedan innebär att vi hamnar på 1,5 eller 1,7 procent kan man naturligtvis resonera om. Men att det kommer att krävas mer resurser – där är vi helt överens.

    De två smått sensationella beskeden från riksdagens två största partier går nästan spårlöst förbi i Stockholm. Där kretsar allt kring vem som ska bilda regering. Helt i skymundan arbetar beredningen metodiskt med hel- och halvdagsmöten under hösten. Den är lugnet i stormens öga: vilket är logiskt. Hela ”affärsidén” med beredningen är ju att utforma en brett förankrad, långsiktig, politik som genomförs oavsett regering.

    Den 17-18 december samlas beredningen på ett internat. Då presenterar Björn von Sydow en försvarsbudget på cirka 80 miljarder kronor år 2025. Ingen av socialdemokraterna opponerar sig.

    Flera hundra sidor av slutrapporten ligger på bordet och det mesta godkänns, rad för rad, av ledamöterna.

    Onsdag 6 februari 2019. Riksdagshuset.

    Som första punkt på beredningens möte ber Björn von Sydow experter och tjänstemän att lämna rummet så att politikerna blir ensamma.

    Orsaken är ett mejl från DN med frågor till ledamöterna om vilka frågor deras parti driver i beredningen. Några vill inte svara men Lotta Johnsson Fornarve (V) har redan mejlat sitt svar. Beslutet blir att varje parti får svara för sig.

    Svaren leder till nyhetsartiklar i DN den 14 och 15 februari. De ger en första samlad bild utåt om vad beredningen tänker föreslå. Rubriker: ”Försvaret växer för första gången sedan 1970-talet” och ”Försvarsanslag kan höjas med minst 50 procent”.

    Den som lämnar Socialdemokraternas svar är Björn von Sydow. Han skriver också några rader om sitt uppdrag:

    ”Den överordnade prioriteringen för mig som ordförande är att åstadkomma en bred politisk uppgörelse om försvars- och säkerhetspolitiken. Det är viktigt för att få en trovärdighet och kontinuitet i den svenska försvars- och säkerhetspolitiken.”

    Det ska visa sig vara lättare sagt än gjort.

    Onsdag 13 mars 2019. Riksdagshuset.

    När två månader av arbetet återstår kommer Peter Hultqvist till beredningens möte med tilläggsanvisningar. Varken von Sydow eller S-ledamöterna Niklas Karlsson och Kenneth G Forslund är närvarande vid mötet.

    Hultqvist vill att beredningen ska ta till sig vad Statskontoret och Ekonomistyrningsverket sagt om styrningen av försvarets ekonomi. Det är okontroversiellt. Men direkt efter besöket hos beredningen ger ministern en intervju till Sveriges Radio. Där slår han fast att beredningens förslag måste vara genomförbart ”inom de ekonomiska ramar som anvisas”.

    Men några anvisade ramar finns inte. Enligt regeringens egna anvisningar från 2017 har beredningen frihet att lägga sina förslag ”inklusive uppskattade kostnader och hur dessa ska finansieras”.

    Allan Widman, Liberalerna, är den ledamot som suttit med i flest försvarsberedningar. Han kallar offentligt Hultqvists inhopp för en ”exempellös fräckhet”. Sverigedemokraternas ledamot Roger Richthoff säger att S inte haft någon avvikande uppfattning kring 1,5 procent. Om de backar nu vore det ”ren skandal”.

    Peter Hultqvist svarar att oppositionens protester är överdrivna. Men han vill inte att beredningen lägger fast försvarets ekonomi. Det ska ske senare i förhandlingar mellan regeringen och de politiska partierna. ”Jag tänker i det här läget inte gå ut med några siffror”, säger ministern.

    – Peter Hultqvist försökte flytta förhandlingen från beredningen till sig själv. Det blev en väldig irritation på den borgerliga sidan, säger Mikael Oscarsson, Kristdemokraternas ledamot.

    Måndag-tisdag 15–16 april. Konferensanläggningen Gällöfsta, Kungsängen.

    Beredningen har nu endast en månad kvar. Vid mötet presenterar von Sydow en slutlig kostnadsberäkning som visar att beredningens förslag kräver försvarsanslag på nivån 84 miljarder kronor 2025.

    Då kommer Niklas Karlsson (S) med ett oväntat förslag om att lägga fram ”paket”. Där ska beredningen ange vad som går att pruta bort vid lägre ekonomiska nivåer.

    Propån får mothugg. De borgerliga ser rapporten som en helhet.

    – Vi blev upprörda. Vi kan ju inte lägga fram ett förslag och samtidigt säga att det här ska vi kompromissa bort, minns moderaten Hans Wallmark.

    Inte heller Björn von Sydow går i slutänden på Karlssons linje. Siffran 84 miljarder år 2025 skrivs in i rapporten som alla ledamöterna läser igenom för tredje gången – rad för rad – och godkänner.

    Den 23, 24 och 25 april publicerar DN artiklar om att beredningen riskerar att spricka därför att Socialdemokraterna inte ger besked om höjda anslag. ”Den ekonomiska biten är oerhört central. Finns det ingen överenskommelse om ekonomin – då faller ju resten”, varnar ledamoten Daniel Bäckström (C).

    Centern och Moderaterna är de två partier som senast gjort upp med regeringen om extra miljarder till försvaret. Även moderaterna är kritiska men Beatrice Ask sträcker ut en olivkvist:

    ”Det finns goda förutsättningar att bli överens men det förutsätter att man talar om var man står”. Men Peter Hultqvist upprepar: ”vi vill inte låsa oss för den exakta ekonomiska nivån nu.”

    I tidigare försvarsberedningar har ledamöterna in till sista dygnet gjort upp om pengarna med regeringspartierna. Så var det senast 2014, då Cecilia Widegren (M) var beredningens ordförande. Hennes motpart var – Peter Hultqvist.

    Han var då i opposition och krävde högre försvarsanslag. Men finansminister Anders Borg (M) drev linjen ”krona för krona”: varje höjning måste finansieras med en besparing på något annat. Hultqvist skrev till slut under rapporten men kritiserade regeringen för ”låtsasförhandling och skamgrepp”.

    ”Om man driver en förhandling kommer man med motbud om man är intresserad av att göra upp om någonting. Ni har inte kommit med ett enda motbud”, anklagade Peter Hultqvist den moderata försvarsministern Karin Enström (SVT Aktuellt 15 maj 2014). Våren 2019 är det istället Karin Enström som är ledamot i beredningen och kräver motbud från regeringen. Samma personer – men nu i ombytta roller.

    Månadsskiftet april–maj 2019. Regeringskansliet.

    Två veckor återstår av beredningens arbete. Inför dess ledamöter beklagar Björn von Sydow att han inte får tala med Peter Hultqvist.

    Inne i regeringskansliet hörs samtidigt kritik mot Björn von Sydow. Han anses alltför kompromissvillig och sägs ha gått de borgerliga till mötes i för mycket.

    En orsak till att von Sydow inte får besked från regeringen är, enligt DN:s centralt placerade källor, att det pågår en maktkamp mellan Magdalena Andersson och Peter Hultqvist. En likartad bild ger också ledamoten Anders Schröder (MP).

    – Finansdepartementet hade inte de pengar som beredningen räknat med. Det kunde riskera hela Finansens reformagenda och de skulle tvingas lägga välfärdsreformer åt sidan. Jag upplevde det som att det inte fanns en gemensam överenskommelse mellan försvars-, finans- och statsministrarna om vad som gällde, säger Schröder.

    Inför beredningens ledamöter säger von Sydow att han är beredd att underteckna rapporten, om han så blir den ende av de tre socialdemokraterna som gör det. Han vädjar till de borgerliga att de måste övertyga regeringen om värdet av en uppgörelse.

    Liberalernas ledare Jan Björklund, som genom Januariavtalet har ett budgetsamarbete med regeringen, påminner om att den lever farligt: ”Det vore ju otroligt pinsamt för regeringen om de blir överkörda i ett försvarsbeslut. Det hände senast 1936 och då avgick regeringen”.

    Men i regeringskansliet lyssnar man inte på oppositionens varningssignaler, eller tar dem inte på allvar. När en ledamot i början av maj säger till Peter Hultqvist att beredningen kan spricka så uppfattar ledamoten att ministern blir förvånad. Det väcker undran i beredningen om hur socialdemokraterna kommunicerar internt.

    Onsdag 8 maj. Riksdagshuset.

    Sex dygn återstår innan beredningens slutrapport måste vara klar. Nu kommer slutligen ett besked från S. Björn von Sydow kommer med det, försenad till beredningens sammanträde klockan 9.

    Förseningen beror på att Peter Hultqvists sekreterare inte var på plats, så ministern fick själv skriva in de sista raderna, berättar von Sydow för ledamöterna medan dokumentet delas ut. Det är ett enkelt A4-papper med överskriften ”Socialdemokraternas syn”.

    I en förhandling gäller det att ge och ta. Moderaterna som varit med i varje försvarsuppgörelse med S genom åren har väntat sig ett bud de kan förhandla om. Men nu blir de besvikna. Regeringen är inte beredd att ge någonting. Dokumentets nyckelmening lyder: ”När det gäller försvarsbeslutets ekonomiska ram är vi från socialdemokratiskt håll i dag inte beredda att binda oss vid en politisk uppgörelse”.

    – Det blev skarpt läge när Socialdemokraterna hade skrivit fast sig, säger Daniel Bäckström (C).

    På den borgerliga sidan har man förlitat sig på praxis från tidigare beredningar att förhandlingen om pengar ska ske i beredningens slutfas. Därför har de hört, men inte tagit till sig, när Hultqvist i intervjuer flaggat för det besked som nu ligger på bordet framför dem. De borgerliga är överrumplade.

    – Det är då vi slutligen förstår – nej de är inte beredda att binda sig vid 1,5 procent eller något annat heller, säger Allan Widman (L).

    Björn von Sydow antyder senare på presskonferensen den 14 maj att ”Socialdemokraternas syn” skrevs av statsministern och hans ministrar utan medverkan från de tre S-ledamöterna:

    ”Det är regeringens ståndpunkter som lagts fram för oss tre socialdemokrater”.

    Torsdag 9 maj. Riksdagshuset.

    Vad händer egentligen i beredningen? För att ta reda på det beger jag mig till östra riksdagshuset och Försvarsutskottets sal. Beredningen har paus och utanför dörren står Björn von Sydow och Beatrice Ask med varsin kaffemugg. De står tätt ihop, talar tyst. Ask rycker till när hon ser mig medan von Sydow går fram, tar mig vid armen och vänligt leder bort mig med orden:

    – Här finns ingenting att se och höra som lämpar sig för tryckpressarna!

    De är bägge politikerproffs med erfarenhet av olika ministerposter och diskuterar just då en kompromiss för att rädda beredningens enighet.

    – Vi var i ett känsligt läge och hade fortfarande ambitionen att bli överens, bekräftar Beatrice Ask senare.

    Kompromissen är att de borgerliga just fått in en skrivning i rapporten att de 84 miljarderna motsvarar 1,5 procent av bnp. ”Socialdemokratins syn” ska vara en fristående bilaga som inte nämns i texten. Den bilagan ska balanseras av en avvikande mening som de borgerliga strax ska formulera. Beredningen kan då enas om att man är oense.

    Björn von Sydow säger vid ett offentligt möte sex dagar senare: ”Vi hade möjlighet till en uppgörelse fram till torsdag kväll. Sedan kom utspelet”.

    Utspelet – det är vad som sker samtidigt i det västra riksdagshuset. Vid 15-tiden kommer Peter Hultqvist ut från en frågestund plenisalen. I en sittgrupp i kammarfoajén väntar jag och reportrar från nyhetsbyrån TT och Svenska Dagbladet. Hultqvist slår sig ner och svarar på frågor om sin syn på beredningen.

    Ministern upprepar vad han sagt två gånger tidigare: ekonomin ska avgöras senare och han anger inga belopp. I sak är det inget nytt.

    Så jag går tillbaka mot beredningen, passerar moderaten Hans Wallmarks arbetsrum, chansar och ringer på. Wallmark öppnar dörren på vid gavel. Där inne sitter de borgerliga ledamöterna samlade kring ett ovalt bord. Stämningen är spänd, ingen vill säga något. Dörren stängs lika snabbt som den öppnats.

    I efterhand bekräftar ledamöterna i rummet för mig att de just då diskuterar om de ska godta von Sydows kompromiss. De är splittrade. Moderaten Ask och centerpartisten Bäckström lutar mot att anta den. Moderaten Wallmark, liberalen Widman och kristdemokraten Oscarsson är tveksamma, minns de närvarande.

    Klockan 17.20 sänder TT ut ett telegram om vad Hultqvist sagt två timmar tidigare. Det inleds med orden:

    ”Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill vänta åtminstone till slutet av året med att ge besked om hur mycket pengar som ska satsas på försvaret från 2021. Ett eventuellt förslag om nivå från försvarsberedningen avgör inte saken, mer underlag måste till, enligt Hultqvist”.

    Telegrammet slår ner som en bomb i Wallmarks rum, där det upplevs som ett slag i ansiktet.

    – Då svängde det. Det blev så definitivt, bekräftar Daniel Bäckström.

    – Du har en beredning där det finns olika uppfattningar och en seriös diskussion om hur man eventuellt kan lösa det. Då kliver Hultqvist ut och säger ”jag struntar i vad ni tycker eller kommer fram till, för jag har bestämt mig”, säger Beatrice Ask som tillägger:

    – Björn (von Sydow) visste inte att Hultqvist hade gått ut. Det var groteskt dålig timing. Eller också ville man få stopp på att vi i beredningen skulle bli överens i alla delar.

    Mikael Oscarsson (KD) säger:

    – Socialdemokraterna hade kunnat få en uppgörelse. Men politik är också känslor. När Peter Hultqvist gjorde sitt utspel, då gick topplocket också på dem i vår grupp som ville göra upp. Hade han inte gjort det så hade Socialdemokraterna lyckats splittra allianspartierna.

    – Det ligger nog lite i det. Det hade nog varit klokare om Peter Hultqvist inte sagt så mycket i det läget, säger Lotta Johnsson Fornarve (V).

    De borgerliga håller möten och talar med sina partiledare. Moderatledaren Ulf Kristersson kommer till Wallmarks rum och ett beslut om att lämna beredningen växer fram sent på torsdagskvällen.

    Fredagen den 10 maj. Riksdagshuset.

    Beredningens sammanträde inleds klockan 9. De borgerliga förklarar att de lämnar beredningen och kliver ut genom dörren klockan 10.19. Men de säger inget då, utan går för att förbereda den presskonferens som strax kommer att utlysas.

    På von Sydows initiativ så slutjusterar de kvarvarande ledamöterna under tiden rapportens text. Den är därmed låst och kan inte ändras av den decimerade beredningen. När socialdemokraterna kommer ut från mötet vägrar de att tala med medierna.

    Under höstens och vinterns regeringsförhandlingar har både blockpolitiken och Alliansen dödförklarats. Hårda ord har utväxlats mellan dess partiledare. Men vid 11-tiden återuppstår Alliansen, åtminstone i försvarspolitiken. Det sker vid en fullsatt presskonferens i riksdagen. Allvarliga och sammanbitna står de fyra partiernas sju ledamöter på rad, med Beatrice Ask som alliansledare i mitten.

    Sverigedemokraternas Roger Richthoff, som är kvar i beredningen, kallar de borgerligas agerande för en teaterföreställning.

    Måndag 13 maj Riksdagshuset.

    Under helgen finns en reservtid för slutförhandlingar i beredningen, men läget är helt låst så det blir inget möte. På måndagen undertecknar de sex återstående ledamöterna slutrapporten ”Värnkraft”. Tre dygn har gått sedan de borgerligas avhopp, men ännu har ingen socialdemokrat uttalat sig. Riksdagens vakter hindrar journalister från att ställa frågor till statsministern.

    –Det var rena kalabaliken hos Socialdemokraterna. De hade ingen som helst beredskap för att det skulle gå så här, säger Mikael Oscarsson (KD).

    Morgonen därpå överlämnas rapporten till Peter Hultqvist och Björn von Sydow håller helt solo beredningens presskonferens.

    Onsdag 15 maj Socialdemokraternas partihögkvarter Stockholm.

    När Stefan Löfven till slut kommenterar beredningens sammanbrott säger han: ”Jag kan lova er. Det finns fler än försvaret som vill ha pengar”.

    Löfven låter nästan som statsminister Fredrik Reinfeldt (M) när debatten om ”enveckasförsvaret” bröt ut 2013. En irriterad Reinfeldt kallade försvaret för ”ett särintresse”. Löfven var då oppositionsledare och kritiserade: ”Försvaret är inget särintresse, utan ett nationellt intresse. En av regeringens viktigaste uppgifter är att se till att försvaret är bra”, slog Löfven fast.

    Nu säger statsminister Löfven att Anders Borgs (M) ”krona för krona” inte var ett helt orimligt krav. ”Det kanske är lika rimligt inför en nivåhöjning på 26 miljarder kronor. Vad är det i så fall som ska stå åt sidan?”

    Magdalena Andersson är ännu tydligare den 16 maj. ”Jag är inte beredd att skriva under på 30 miljarder”. Hon hänvisar till andra angelägna utgiftsområden: ”Alla som har gjort en budget, inklusive en tioåring, vet att man ställer saker mot varandra. Ska jag gå på bio, eller ska jag köpa godis?”.

    Att finansministern jämför rikets säkerhet med godis eller bio stärker de borgerliga i sin uppfattning att det var riktigt att lämna beredningen.

    Tisdag 28 maj. Centralstationen Stockholm. Beredningens politiker och tjänstemän äter en avslutningsmiddag på restaurang Luzette. Även alla de borgerliga ledamöterna deltar. En av tjänstemännen berättar:

    –Vi hade ju jobbat ihop i över två år. Det var trevligt. Men ingen socialdemokrat var där, utom Björn von Sydow. Det kändes lite märkligt.

    Så gjordes granskningen
    Mikael Holmström har bevakat och rapporterat från försvarsberedningen under hela dess arbete. För denna artikel har han samtalat med företrädare för samtliga partier som ingår i beredningen. Björn von Sydow har avböjt att bli intervjuad. Även Kenneth G Forslund, Niklas Karlsson samt försvarsminister Peter Hultqvist (S) har varit ovilliga att medverka.

    Mikael Holmström
    Mikael Holmström är säkerhetspolitisk reporter och bevakar svensk försvars- och utrikespolitik sedan 1980-talet. Han tilldelades Guldspaden 2012 för sin bok ”Den dolda alliansen”. Holmström nominerades 2017 till Stora Journalistpriset för DN-avslöjandet av it-skandalen på Transportstyrelsen för vilken han hedrades med Guldspaden 2018 (tillsammans med Kristoffer Örstadius).

    Nyckelpersoner
    Försvarsberedningens ledamöter är 2019:

    Björn von Sydow (S), ordförande

    Riksdagsledamot Kenneth G Forslund (S)

    Riksdagsledamot Niklas Karlsson (S)

    Riksdagsledamot Beatrice Ask (M)

    Riksdagsledamot Karin Enström (M)

    Riksdagsledamot Hans Wallmark (M)

    Riksdagsledamot Roger Richthoff (SD)

    Riksdagsledamot Anders Schröder (MP)

    Riksdagsledamot Daniel Bäckström (C)

    Riksdagsledamot Lotta Johnsson Fornarve (V)

    Riksdagsledamot Allan Widman (L)

    Riksdagsledamot Mikael Oscarsson (KD)

    Fakta. Beredningens förslag
    Personal Försvarsmaktens krigsorganisation ska från 2021 öka från 60 000 personer till 90 000 för att klara av logistik, ledning och stödfunktioner. Antalet värnpliktiga/år fördubblas från 4000 till 8 000.

    Flygvapnet Flygflottiljen F 16 i Uppsala återupprättas.

    Ny radarkedja, nya ledningsflygplan och skolflygplan. Dagens Gripen-plan (C/D) behålls in på 2030-talet jämsides med nya Gripen E. Ny robot mot markmål.

    Armén Jägarregementet K 4 i Arvidsjaur återupprättas. Två nya regementen för territorialförsvar i Falun, Härnösand, Sollefteå eller Östersund. En mekaniserad brigad sätts upp i Revinge utanför Lund och en halvbrigad i Kungsängen (utöver dagens två brigader i Skövde och Boden). Artilleriutbildning i Kristinehamn–Villingsberg. På Gotland förstärks den mekaniserade bataljonen med luftvärn

    och artilleri. Alla stridsvagnar och stridsfordon moderniseras. Artilleri och lättburet luftvärn köps in.

    Hemvärnet får mer avancerade uppgifter.

    Marinen Ny amfibiebataljon i Göteborg. Marinens Visbykorvetter får robotluftvärn och ubåtsjaktshelikoptrar datalänk och torpeder. Antalet ubåtar ökar från 4 till 5. Två nya ytstridsfartyg efter 2026.

    • Tack för uppdateringen! Gediget journalistiskt arbete av DN. (Noterar dessvärre att inget parti tycks driva frågan om ett eget vin till Försvarsmakten…)

  4. PS. Det är viktigt att understryka att Försvarsmaktens eget vin måste vara ett riktigt kanonvin med tydligt inslag av krutrök och granatäpple.

  5. För din kännedom har jag tagit mig friheten att dela detta fantastiska blogginlägg med vännerna på Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek!

    • Med av stolthet lätt flammande kinder går jag upp i giv akt och fäller ödmjukt ned blicken och tackar för denna ära.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *