Domaine Rabiega 2.0

Har sedan ett par månader fått ett flertal påstötningar om huruvida det är sant att jag ska ta över Domaine Rabiega igen. Så här är det: Ett gäng solida svenskar håller på att köpa Domaine Rabiega. Affären skulle normalt vara fullt genomförd nu i april men på grund av det partiella utegångsförbudet i Frankrike och coronan drar det avslutande administrativa arbetet ut på tiden. Nu är budet istället någon gång mellan maj och juli. Min del i det hela är att jag tagit på mig rollen som chief winemaker på konsultbasis. Med andra ord tillbaka till en del av det som en gång var min roll i den egentligen ganska stora Rabiega-affären – där Rabiega Negociant, som låg utanför själva gården och hade sitt säte i Besse/Issole, var den stora biten.

En gammal bild från tiden som vinbonde. Nu är det dags igen.

Föredrar att avvakta med vidare kommentarer till dess affären är helt klar och verksamheten fullt ut återstartad i den nya regin. Dock kan sägas att de nya ägarnas ambition är att allt ska bli minst lika bra, läs bättre, än det var på den gamla goda tiden 1988 – 2006, då framgångarna som bekant avlöste varandra. Restaurangen kommer drivas av Daniel Höglander och Niclas Jönsson på tvåstjärniga Aloë och jag själv kommer göra vinet.

26 svar på ”Domaine Rabiega 2.0

  1. Det är ju inte första april idag så man ska väl kunna lita på detta!
    Det vore kul om du kom tillbaka som ansvarig för vintillverkningen och lyfta kvaliteten till ”gamla Clos d’Iere tider” eller ännu högre!!
    Hoppas att detta går i lås, jag får väl senare lägga in Rabiega i mina Provence vinböcker när kvaliteten är på plats!

    • Helheten påverkas, men planen är att fortsätta ffa med Terrific som tidigare samt Ästad, Sav1785 och Brescou. Mindre tid över till ”tillfälliga” påhopp och inhopp som blender i det fördolda.

  2. Alltså så roligt! Det var ju med lite sorg i hjärtat när man såg hur gården förfallit genom åren.. Jag kommer och hälsar på! Kram Pernilla

  3. Din blogg är väldigt bra. Du är en rätt så skojig och mycket kunnig figur. Det är lite konstigt att du har så svårt med matlagningen. Men kanske är det en gimmick?

    Det var spännande nyheter detta med Rabiega. Det ser jag fram emot att följa.

    Får jag fräckt nog ställa ett par frågor.

    1. Jag har svårt med akronymen HR trots att den förekommer jämt. Kan du tänka dig att kasta lite ljus över detta.

    2. Så här om vårarna drabbas svenskarna av en ostoppbar lust att dricka rosé. Jag tycker om rosé från Bandol så till den grad att jag nästan aldrig gillar något annat. Är det ens rimligt.

    3. Är det kanske mourvèdre som bär på svaret till fråga 2.

    4. Kan du tipsa om något rosa i SB:s BS som kan vara intressant för en Bandolkramare.

    Tack för god underhållning, med önskan om en behaglig fortsättning på påsken.

    • Tack för smicker – det är alltid varmt välkommet och med det kommer du långt i mitt fall.

      1. HR = HängRuntare (studentikos svenska för hangaround).

      2. Traditionell rosé från Bandol tillhör också enligt mitt sätt att se på saken de bästa rosévinerna/stilen i världen. Friska viner med både lite färg och en hel del smak och djup. Tyvärr har en del producenter i Bandol fallit för frestelsen att istället göra bleksiktiga och blaskiga kopior på Côtes-de-Provence – en stil som lite för ofta utplånar mourvèdre-druvans unika egenskaper.

      3. Ja, mourvèdre spelar en stor roll här. Det finns mig veterligt ingen växtplats i världen där druvan fungerar så bra som i Bandol. Detta beror säkert på flera orsaker: ”rätt” växtplats, lång tradition och därmed kunskap och till del druvvariationer som skapats på plats. Noterbart är att Bandol fick sin appellationsstatus 30 år före Côtes-de-Provence och det har alltid funnits en stor kvalitetsiver i området.

      4. Har dålig koll på vilka Bandol som finns i Sverige, men det kan väl vara en bra idé att sortera fram ”Bandol” och ”Rosé” på SB:s hemsida och se vad som finns. Utöver det tror jag att du ska titta på rosa från rosévinets mecka, Tavel, och kanske också rosé på cabernet från Bordeaux. Några tips: Les Lauzeraies Tavel 2019, nr 2724, 129 kr (smakrikt, ett vin jag blendar åt producenten); Domaine de Brescou ”Fleur d’été” 2019, nr 70323, 119kr (förhoppningsvis ett personligt rosévin jag skapat från grunden åt Domaine de Brescou, grenache och pinot noir, tämligen smakrikt). Går allt i lås med Rabiega-projektet lär det finnas ett par personliga roséviner därifrån att tillgripa nåsta år…

      Glad Påsk!

      • Tack för att du tog dig tid! Det är rätt så magert hos SB om man försöker hitta just Bandol.

        Jag minns Le Galantin och Ch Pibarnon som härliga Bandoluttryck. Friskt och ljust, som en kvällsbris i Esterel, javisst, men med ett litet motstånd också – en liten kant, en skärpning, som skiljer det hela från till exempel smultronsaft. Smultronsaft är säkert gott om man är på det humöret, men vin är det ju inte.

        Ska snarast testa Les Lauzeraies och lära mig lite om Tavel. Merci à vous.

        • Har ingen relation till Le Galantin men Pibarnon har jag testat ett flertal ggr och håller med dig i din beskrivning: just så blir bra rosévin gjort med en lyckad andel mourvèdre, det där lilla motståndet eller skärpningen som tar vinet bort från den om inte mediokra så i vart fall intetsägande mittfåran.

          • PS Om jag läser din smak rätt kan du komma tycka att Les Lauzeraies är för fruktigt, om det är så kan du prova Muga Rosado när det släpps i maj.

          • Det blir nå otroligt smal text i det här fältet (mobiltelefon) så jag skriver en ny post nedan.

  4. Häftigt! Och bra vågat av de solida svenskarna. Vi ska gasa oss upp för uppförsbacken. Lycka till!

  5. Intressant och lovande!👍🏻
    Förresten på tal om rosé – vad menar du om 2019 Dom Brescou Fleur d’eté?

    • Jag provade den senaste då jag gjorde ”avslut” på den, alltså före buteljeringen, så med förbehåll för att jag inte har provat den de senaste månaderna menar jag följande: Den ligger väl i linje med det som är vinets tänkta stil och man hittar både grenache och pinot noir i doft och smak, fruktigt men samtidigt med en seriös ryggrad, 2019 något torrare i upplevelsen än t ex 2018. Är så klart part i målet men jag är förtjust.

  6. Forts på rosédiskursen:

    Jag tackar för PS. Samt för läsningen av min smak. Det där smickret tog skruv!

    Med smaken är det väl som med den där floden man inte kan nedstiga i två gånger (emedan det då inte kommer att vara samma flod).

    Jag är dock övertygad motståndare till värderelativismen, och det som intresserar mig med floder är att ibland kan det finnas ett stenblock mitt i en flod, eller en gren som har fastnat, och då kan en sådan sten eller gren fungera som en sorts riktmärken, som smakens fasta punkter, i allt detta som snurrar och flödar och förändras.

    Därför är jag också fascinerad av fenomenet ”säkra kort”.

    Côte-Rôtie, spätburgunder, chablis från cru-lägen, Bollinger och rosé från Bandol är att lita på. Resten, vem fan vet. Jag har druckit syrah från Languedoc-Roussillon på senaste och trivts hyfsat med det. Lättdrucket. Lagom mycket skärpa.

    Man tror att allt ska vara som det är och alltid har varit. Men plötsligt står vi ju här i covid-19-skiten.

    Tack ännu en gång för vänlighet, tankemöda och tips. Torstensson verkar vara en hedersman. Vi får se hur det går med frukten!

    • Bra med säkra kort även om också de kan komma att ändras beroende på yttre eller inre omständigheter och vad för slags typer är vi om vi inte är redo att ständigt omvärdera?

      Hursomhelst är det kul att upptäcka nytt/nya preferenser, som syrah från Languedoc. Extra kul blir det om det kommer oväntat (tycker jag) – har för egen del fått omvärdera cinsault som rödvinsdruva: låt vara att de lyckade exemplen fortsatt är få, men ändå, inte alls på min karta att det alls skulle fungera och därför desto roligare.

  7. Lyfter den här gamla tråden, eftersom jag lyckades spåra upp på Gastrodevs hemsida att affären gått i hamn 16/7. Så då dyker ju frågan upp – hur länge dröjer det innan man får se några viner från den nya chief winemakern?

    • Går allt planenligt, och nu verkar vi ju vara på banan, är jag ansvarig för skörden i år. Exakt hur det blir i år återstår att se. Hittills är vädret ok, men jag har mindre koll på druvornas potential – har ju inte skött gården sedan växtsäsongen 2006 och då hade gården skötts på att annat vis (än nu) under över 15 år (eko, mkt lågt uttag, minimal gödning, genomtänkt biologisk mångfald och naturlig återgödsling mm).

      Kommer ha bättre känsla för detta nästa år, dels därför att jag då gjort en skörd ”nyss”, dels därför att jag då ansvarat för vinodlingen ett år.

      Med det sagt hoppas jag ändå få till bra rosé och vitt i år och kanske också något rött. Räknar med att allt blir bra fr o m skörden 2021.

      • Spännande 2020 och lovande 2021 med andra ord. Tack för snabbt svar i gammalt (men brinnande aktuellt) ämne förresten!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *