Det här är en utmärkt bok för alla er som inte läst Westös tidigare böcker i Helsingfors-miljö. Ni som redan dragit igenom det mesta av den eminente Kjell, kan kanske bli om inte trötta så i alla fall lite, lite besvikna, för vi har på något vis redan läst den här boken. Nu har författaren deklarerat att Den svavelgula himlen är hans sista bok som spinner på samma tråd. Mitt tips är att ni som läst alla Westös tidigare böcker om Helsingfors hoppar den här medan ni som inte riktigt har koll absolut måste läsa Den svavelgula himlen.
Sista minuten–bubbeltips inför midsommar och så lite finsk musik (dock utan Westö, som annars hobbylirar i ett band) och så lite mer finsk musik.
Helsingfors har jag personligen lite svårt att tröttna på, och traditionell grekisk ödesdramaturgi finns ju i den svavelgula, men den donnatarttska mystiken från Hägring 38 saknas.
Den blöta midsommaren ser ut att kräva Clotilde Extra Brut
2011.
Glad midsommar, var Du nu hålls!
Tack och tack detsamma från hemmaplan!