Äntligen är Twoson sjösatt! Det tog fem år av kringflackande vinsökeri och förhandlande med de olika producenterna innan vi kom hit. För att nu inte tala om hur man lämpligen hanterar en sådan här sak i Sverige.
När vi väl var redo att sjösätta gick allt i en väldig fart. Ni som velat bli medlemmar har inte haft mycket tid på er. Å andra sidan fanns inte heller många platser (40 st). (Är någon fortsatt intresserad går det bra att anmäla sitt intresse på info@twoson.se, det kan bli platser över i framtiden eller om någon drar sig ur och vi kommer då och då erbjuda enstaka viner även till andra än de 40 abonnenterna.)
Igår sjösattes Twoson i alla fall på Pontus by the sea, där Pontus själv trollat fram mat som passade som hand i handske till de Twoson-viner som vi visade. Den utsökta maten – i sig värd en drapa – finns det andra som är bättre lämpade att skriva om. Här några ord om vinerna:
Först en blanc de blancs gjord på druvor från de bästa lägena i Champagne, utvald av Hanzon och mig och med vår dosage. Kommer till medlemmarna mot slutet av året. Kan sammanfattas med tre ord: fräschör, krita och personlighet.
Sedan en Chablis Grand Cru (Les Clos) från Clothilde Davenne. I min värld blir det inte mer Chardonnay än så här. Rent från ek och oerhört distinkt och kraftfullt i sitt eleganta uttryck. Den som tänker efter inser snart att det är ytterst sällan man faktiskt får tillfälle att prova den här typen av 110 % Chardonnay – Chardonnay. Oftast är druvkarakteristikan delvis eller helt förstörd av en dålig klon, för tidig eller för sen skörd, överdriven bevattning, för högt skördeuttag, felaktig jästtyp, fel odlingsplats (nej, Chardonnay är inte perfekt överallt…) och vanligast av allt: för mycket ek eller inte optimalt använd ek. Det mest fantastiska med en sådan här äkta super-Chardonnay är den explosiva smaken. 2005 Twoson Chablis Grand Cru Les Clos är det första Twoson-vinet som levereras till abonnenterna i april.
Som avslutning en Cabernet franc från A.V.A. Red Mountain och Hedges Family Estate. Visst, jag jobbar där, men det är just därför vi kunde upptäcka och lägga beslag på den här godingen. Många odlare i världen har Cabernet franc som sin knorr i blenden eller rent av som räddningsplanka. Ytterst få gör ren Cabernet franc. Skälet är att den är svår att sälja, detta trots att viner som Cheval Blanc och Saissicaia och dess producenter inte sticker under stol med att vinerna inte skulle vara vad de är utan Cabernet franc. Hursomhelst hade det här vinet hamnat på ett gammalt uttjänt fat och till råga på allt var det ett pressvin. Mer fula ankungen blir det inte. Men ack, en sådan potentiell skönhet det visade sig vara när jag strax efter skörden 2004 testade igenom Hedges alla fat (ca 300 st per dag) för att klassificera inte innehållet utan faten i sig. Med Hanzon som förhandlare lyckades vi övertyga Tom Hedges om att flytta det här vinet till ett nytt, franskt fat från Seguin & Moreau och att sälja vinet till oss. Tror ingen gissade USA på det här vinet. Däremot var så gott som alla vilse i Bordeaux. Börjar bli drickfärdigt nu (och uppför sig alltså som en, tja, Graves (låt vara att fler än en igår drog parallellen till Cheval Blanc utan att veta vad de hade i glaset), med begynnande mognad), men vinner fortfarande på luftning och ett inte alltför vågat tips är att man gärna kan lagra det några år till om man vill. Släpps som tredje Twoson-vin i år. Tilläggas skall att det här är ursprunget till Twoson. Hade vi inte sprungit på det här fatet hade vi kanske inte fått idén att leta upp enskilda fat eller tankar och buteljera dem på magnum.
En Twoson-site är på gång. Öppnar inom kort (jag återkommer om detta): www.twoson.se
Hej Lars!
Hittade din blogg efter googlat runt i nyfikenhet om vad du sysslar med nu efter tiden på Rabiega.
Besöker min syster nere på rivieran med jämna mellanrum men har inte varit på Rabiega sedan det bytte ägare.
Som ur-Skaraborgare, mamma var från Hjo, pyser det fortfarande av lite nationalistisk stolthet över det du presterade på Rabiega.;)
Har faktiskt ännu kvar ett par buteljer Clos d’Iere cuvee II från 1998 som jag inte vet om jag ska våga öppna och då tappa ett glatt minne av Rabiega.
Ska kolla närmare på de produkter du är involverad i numera.
Lev väl!
Hej Lars!
Hittade din blogg efter googlat runt i nyfikenhet om vad du sysslar med nu efter tiden på Rabiega.
Besöker min syster nere på rivieran med jämna mellanrum men har inte varit på Rabiega sedan det bytte ägare.
Som ur-Skaraborgare, mamma var från Hjo, pyser det fortfarande av lite nationalistisk stolthet över det du presterade på Rabiega.;)
Har faktiskt ännu kvar ett par buteljer Clos d’Iere cuvee II från 1998 som jag inte vet om jag ska våga öppna och då tappa ett glatt minne av Rabiega.
Ska kolla närmare på de produkter du är involverad i numera.
Lev väl!
Hej Oscar,tack för beröm! 1998 är ett relativt sett snabbmognande år. Cuvée I från 98 bör vara perfekt idag men Cuvée II har nog inte klarat tiden lika bra, men jag tror nog att den fortfarande är helt ok att dricka. Jag provade en 98a för något år sedan och den var då bra. Hittar du andra årgångar av CII är såväl 99 som 00 och 01 (sista årgången av CII) utmärkta idag och det är ingen brådska att dricka någon av dem även om man inte heller tjänar något på att låta dem ligga längre.
Hej Oscar,tack för beröm! 1998 är ett relativt sett snabbmognande år. Cuvée I från 98 bör vara perfekt idag men Cuvée II har nog inte klarat tiden lika bra, men jag tror nog att den fortfarande är helt ok att dricka. Jag provade en 98a för något år sedan och den var då bra. Hittar du andra årgångar av CII är såväl 99 som 00 och 01 (sista årgången av CII) utmärkta idag och det är ingen brådska att dricka någon av dem även om man inte heller tjänar något på att låta dem ligga längre.