Tintin i Europa & Nya Världen

Med anledning av att det idag är Europa-premiär för den senaste filmen om Tintin publicerar vinifierat.se en låt som vid det här laget är gott och väl 15 år gammal och som bland annat fanns, och rimligtvis fortfarande finns, med i novellsamlingen ”Ditt och mitt livs novell”.

The awake of Tintin

A/ Em
Tintin went to the New World
A/ Em
to find adventure
A/ Em
but he found life itself
A/ Em
and it was pitiful and (quite) scary

Bm/Bm-/Bm Em Bm/Bm-/Bm Em

A/Em…
No more escaping for Tintin/ stucked in real life/ No more playing for Tintin/ stucked in pity and fear

Bm /Bm-/Bm Em Bm/Bm-/Bm Em

A/Em…
Puzzled by his instincts/ Tintin searched for love/ Amazed that the woman (he found)/ was his mother

Bm/Bm-/Bm Em Bm/Bm-/Bm Em

A/Em…
Weighed by awareness
He wanted peace and justice

Dm/C/Am//
To long stunted himself/ by keeping the trigger/ of his cells locked/ To long blinded/ by not wanting to see

A/Em…
Tintin propelled into motion/ what a beautiful sight/ If he can live through the first day/ what miracles can’t he do?

Bm/Bm-/Bm Em Bm/Bm-/Bm Em

A/Em…
Listen to Mother Earth:/ Go then, life’s wonderful/ child, take on to your vision,/ and leave all else beside

Bm/Bm-/Bm Em Bm/Bm-/Bm Em

A/Em…
Even if your heart attracts/ the general misery/ of the world:

Dm/ C/ Am//
Don’t cry/because/ that´s good/ Don’t cry/ just do something about it/ Don’t wait for it to come/ do something about it

Latin chorus: Dm/ C/ A#/ A

Avslutningsvis ett lättburet vin för Tintins äventyr.

Skörden MDLVX

Hur blev då årets skörd av Mazuelo De La Quinta Cruz? Jotack, den blev bra. Igen. De senaste veckorna har bjudit på varma dagar och svala nätter, vilket passat oss bra. En anekdot: pga rädsla för att uttaget skulle bli för lågt i ”Femte korsets vingård” i år skördade vi även Mazuelo från ett grannfält utanför Briones. Nu visade det sig att de druvorna inte behövdes för att fylla jäsningstanken och vi kommer istället att använda den delen av skörden som jämförelsematerial. Alkoholnivå på MDLVX brukar pendla mellan 12,5 och 13,5%, i år blev den 13,5%.

Naturkork vs skruvkork & syre

Fick en fråga om det här med natur- vs skruvkork och om vinet alls får syre via den sistnämnda. På det hela taget är detta, jag ber frågeställaren om ursäkt, en aning okunnigt (ja, det är förstås därför man frågar) och, faktiskt, oftast betydelselöst. Så här är det med syret: 1. En producent kan ge sitt vin syre före en buteljering, enklast sker detta genom att vinet flyttas från ett kärl till ett annat. 2. Vidare kan man i samband med buteljering av misstag få med eller medvetet se till att få med mer eller mindre syre i vinet/faskan. 3. Slutligen kan man välja att suga ut syret mellan vinet och flaskans topp, eller avstå från att göra det. 4. Med detta sagt är det ganska uppenbart att vinet kan få syre att ”leva och utvecklas på” oavsett förslutningen. 5. Många väljer att styra syret på det här viset och att sedan försöka försegla så syretätt som möjligt, t ex det ”gamla” sättet med naturkork och vax. 5. Använder man skruvkapsyl, eller för den delen glaskork, får man definitivt ingen kontakt mellan vätskan och förslutning under förutsättning att man lagrar vinet stående. Det är en fördel då naturkork, som i de flesta fall bör vara i kontakt med vinet för att torka långsammare, på sikt ger en liten doft och smak åt vinet. 6. Det finns olika kvaliteter av skruvkapsyl och de ger, i likhet med vissa syrefasta tankar, ibland upphov till reduktioner (alltså beror inte reduktionerna enbart på att det skulle vara alltför syrefattigt pga skruvkapsylen). 7. Även vin med skruvkapsyl utvecklas och mognar, men under förutsättning att buteljen lagras stående får man aldrig den där ”mognadstonen” som man ibland får av naturkorken i form av smak och doft av naturkorken, därför uppfattas skruvkapsylsviner ofta som fräschare över tid. 8. Många skruvkapsyler börjar läcka med tiden. Så ska man verkligen långtidslagra på skruvkapsyl behöver man lacka/vaxa även de topparna.

Rustik rugby & skir skönhet

Rugby är nästan lika stort som fotboll här i Frankrike, ja, i södern rent av den största sporten. Det går alltså inte att bo här utan att dras in i den ovala läderkulans, för oss svenskar tämligen okända, värld. Rugby är en mer intressant och mer ärlig sport än kusinen fotboll därför, att spelarna inte piper så fort de får en skråma och de filmar sig definitivt inte till domslut, att rugby är ett mer taktiskt spel och ställer större krav på coacherna, att rugby är, tro det eller ej, ett skönare spel med en finess och en skirhet som fotbollen saknar. VM-finalen idag, mellan hemmafavoriterna All Blacks och Les Bleus, alltså Nya Zeeland och Frankrike, var en ren njutning. Ingen trodde väl på allvar att All Blacks, världens bästa lag nästan jämt, men som nästan aldrig lyckas vinna VM, skulle förlora den här gången, men Les Bleus spelade smart och med spelare som François Trinh-Duc och Thierry Dusautoir på planen finns det skäl även för nyzeeländarna att se upp med Frankrike. Det slutade 8-7 till hemmafavoriterna. En välförtjänt och efterlängtad trofé för All Blacks, all heder åt dem – de är verkligen världens bästa rugbylag. (Hade det här varit en fotbollsmatch hade bortalaget definitivt klagat en del på domaren, men nu är det rugby och då nöjer vi oss med att gratulera segraren (England fick ett försök bortdömt i förra VM-finalen, protesterade någon? nej, man menar på fullt allvar i den här sporten att ”domaren dömer”.))

Kristin Hersh vs 50 Foot Wave & förklarad rosé

Så det kan det låta om Kristin Hersh. Här har vi hennes original av Your Ghost (med Lenny Kaye som producent) och här har vi hennes cover på sig själv med den ena av hennes två grupper, 50 Foot Wave. Här kan vi höra henne i Throwing Muses. Och med detta avslutar jag min månadslånga kampanj för rosévinet Les Lauzeraies. Skälet till den kampanjen är inte bara att jag scoutade vinet utan att jag dels tycker att det är ett synnerligen seriöst, välgjort och bra rosévin med stringens, struktur och elegans och det har vi sannerligen inte många av i det ”ordinarie” svenska sortimentet, som domineras av lätt obalanserade, lätt orena drick-mig-snabbt-och-kallt-roséer tillverkade i en ganska brutal, huvudvärksframkallande skola med en förvisso synnerligen intagande och förledande fruktighet på näsan, som med hjälp av väl utvald jäst fanns där redan när vinet köptes in bara några månader efter skörden; dels att om vi nu ändå ska börja dricka rosé i Sverige kan vi lika gärna göra det som fransmännen hela året, för ska man upptäcka rosévinet ska man verkligen upptäcka det och inte bara sippsupa i bersån sommartid. Många roséviner är förvisso gjorda för att konsumeras snabbt och utan vare sig till- eller mottugg. Tavel-rosé, särskilt den från lera/kalk-jordarna är om inte lagringsviner så i vart fall roséviner som vanligtvis inte är utvecklade förrän fram mot slutet av sommaren som följer på skörden. Ofta är de inte färdigutvecklade förrän ännu senare. Med andra ord är det mer lämpligt att dricka ett vin som Les Lauzeraies 2010 nu än det var i juni, då vinet fortfarande var knutet och oförlöst. Repetition av recept på väl utvalda ackompanjemang till Les Lauzeraies.

Fredagsmys med Jeff Beck & höstvin & passande recept

Jeff Beck spelar A day in the life och Jimmy Page och andra musiker som man kan ana i publiken myser och drömmer månne om att kunna göra om Becks bravad. Passar på att tacka den vinifierat.se-hangaround som skickade över klippet. Höstvin, tro det eller ej, med passande recept.

Nytt från Vinvärlden

Smått och gott från Vinets värld, plankat från senaste upplagan av Vitisphere: volymerna fortsätter minska i Spanien – de senaste tre åren har, till följd av EU-beslut, 90 000 ha vingård lagts ner, och i år förstärktes nedgången av det svåra vårvädret och mjöldaggsproblemen som följde i dess spår – och druvpriset ökade i år med mellan 15 och 20 % ; även i Italien minskar volymerna – här har drygt 30 000 ha vingård lagts ner de senaste tre åren, till det ska läggas så kallad ”grön skörd”, som enligt EU (CE 491/2009) innebär att ett fält skördas tidigt medan druvorna är gröna och att druvorna sedan kasseras, på så vis har bara på Sicilien 13 000 ha eliminerats i år – och man räknar med den minsta skörden på 60 år (räkna med kraftiga prisökningar…); enligt IWSR (International Wine & Spirit Research) kommer Kina om ett år att vara en större marknad för stilla vin än Storbritannien; Alsace tredje respektive femte största producent fusionerar när kooperativen i Obernai och Bestheim slår sina vinpåsar ihop, tillsammans blir de störst i regionen med sina totalt 1816 ha och 583 medlemmar; historien med falsk Pinot Noir, som producerats och hanterats via bland annat Maison Ducasse i Carcassonne och kooperativet Sieur d´Arques, rullar vidare med flera fängelse- och bötesstraff, samtidigt som försvarsadvokaterna konstaterar att det är konstigt att någon döms för svindleri när det inte finns någon käranden i ärendet och det gör det inte, menar advokaterna, på grund av att alla kände till ”svindleriet” (utom möjligen då slutkonsumenten).

Förslag för en jämlikare sjukvård

Rubriken är inte min. Den kommer från ”SVT Text” som idag på morgonen levererar en fin anakolut i form av ”Ensamstående med barn avstår från att gå till läkare fem gånger så sällan än andra.” Om man nu tror sig förstå sammanhanget, satsen till trots, bör man alltså utläsa, att samhället äntligen ska se till så att vi som inte är ensamstående med barn kommer att få gå till doktorn fem gånger oftare än vi gör idag. En lika upplyftande som nedslående tanke. Mer anakolut.

Ryan Adams, Americana & Country?

Vet inte hur Ryan Adams ska klassificeras egentligen, eller om man alls behöver klassificera honom, men jag måste konstatera att även för den som skyr country som han skyr joggare med knälånga strumpor så är Ryan klart lyssningsbar och i dagarna har ett nytt bra album släppts (Ashes & Fire). I brist på bra, nya youtubeklipp – de som finns från nya albumet är blott akustiska och det vore synd att missa Ryans fina elgitarrspel – håller vi till godo med det här: Ryan 1, Ryan 2, Ryan 3.

Grange Hermitage 1981

Grange 1981 eller Penfold´s Grange Hermitage Bin 95, som det hette på den tiden, blev nyligen det dyraste Penfold´s-vinet som någonsin sålts på en offentlig vinauktion i Sverige. 4500 sek gick pannan lös på. Chockerande, tyckte jag och plockade därför häromdagen fram en slik tingest, som låg och, bokstavligen talat, dammade längst ner i vinstället i köket, utsatt för allehanda temperaturchocker och ofrivilliga skakningar allteftersom familjemedlemmar, särskilt då hundarna, och gäster råkat stöta till vinstället, vilket alltid resulterar i inte bara ett klirrande ljud från de oroliga buteljerna utan också i att ett litet dammoln pustar ut från hyllan och tar sig före att sväva runt i köket i samlad tropp till dess det antingen finner sig väg ut genom köksdörren och beger sig av åt det håll flyttfåglarna flyger eller helt enkelt faller ner på någon mindre uppmärksam person i köket alternativt på golvet omutifallatt personen eller, i förekommande fall, djuret faktiskt duckar och smiter undan från dammpusten. Varför hade jag en, uppenbarligen, dylik dyrgrip lojt liggande i köksstället? Tja, dels kanske den ligger lika bra där som i min sorgliga vinkällare, dels sätter jag inte alls värde på en Grange, i alla fall inte i samma grad som stackaren som gick åstad och kastade 4500 sek på auktionens Grange-butelj. För att vara på den säkra sidan, för att inte bli sittande med ett obalanserat vin jag inte tyckte om, gick jag ut i vinkällaren och plockade fram en Beaurenard, utan etikett och därför med tillsvidare okänd årgång, När jag drog korken ur Beaurenarden visade den sig vara en Clos du Calvaire! Ingen årgång på korken så därvidlag kan vi blott gissa och då tror jag att den var drygt tio år. Sådär dag ett, mycket bättre dag två. Grangen då? Jo, till tonerna av ”Rusalka” lade jag först näsan i glaset och kastade därefter vinet på gommen och… det var förvånansvärt bra! I ett blindtest hade jag, precis som Hustrun nu gjorde, satt den i Rioja som en gammal Gran Reserva. Mycket smörig ek, fint ihopmonterad, ett anslag av svarta vinbär (jaja, det är inte mycket GR över det…), en snyggt stereotypisk stofil utan antydan till komplexitet (som en GR), lite trött smak, men fullt vital, närvarande tanniner, mycket olik dagens stil (12,6 % alkohol enligt etiketten), helt okej, men inget nästanfemtusenkronorsvin.