Ni vet känslan: ni har, så gott det går, satt er tillrätta på flygplanet eller bussen eller kanske i aulan; var spelar inte så stor roll: ni har, så gott det går, satt er tillrätta. Punkt. Ni sträcker därmed också ut era ben för att uppnå någon form av minimal bekvämlighet. Bara för att upptäcka att individen framför er sitter rak som en pinne och, vad värre är, stoppar in sina fötter, bakåt, under sin egen stol! Med andra ord kan ni inte sträcka ut er och därmed uppnå någon form av minimal bekvämlighet!

Tar man samman alla de timmar av lidande oskyldiga människor med normal sitthyfs fått och får utstå på grund av att folk sitter och stoppar in fötterna under sig, framtonar en bild av ett oacceptabelt samhällsförhållande, där en hänsynslös minoritet tillåts missbruka den allmänna sittfriheten på den tysta, lidande majoritetens bekostnad. Men nu får det vara nog! Än en gång står vinifierat upp för samhällets utsatta och kräver med sin sedvanliga brist på rädsla för repressalier från fotstoppinnarnas lika rigida och bakåtsträvande som lugubra och hänsynslösa skara ett omedelbart förbud mot att fotstoppinna!

Den som upptäcks sitta käpprak i sin stol, med fötterna under sig, ska snarast och utan pardon avvisas från det färdmedel eller, i förekommande fall, den lokal den befinner sig i vid brottets genomförande, och detta oavsett färdmedlets eller lokalens beskaffenhet eller var den eller det befinner sig. Hur illa det kan sluta för fotstoppinnaren borde den tänkt på innan den stoppade in sina fötter under sig och därmed hänsynslöst och brutalt fördystrade en bakomsittande medmänniskas dag och liv.

Noteras särskilt skall, att i de fall fotstoppinnaren reagerar med irritation då den bakomsittande, lidande individen trycker undan den först nämndes instoppade fötter ska den tryckande ha rätt att följa upp sitt fottryckande med att snärta fotstoppinnaren över huvudet – detta, såklart, bara till dess en ordningsvakt kommer och, på ordningsvakters onödigt hårdhänta vis, kastar ut fotstoppinnaren.

Otis!