Intressant inlägg om mina knän

Okej, jag inser att mina knän inte är jätteintressanta rent världshistoriskt sett. Å andra sidan, om inte jag skriver om mina knän, vem ska då göra det? Detta är alltså ett inlägg om mina knän, av vilka det ena började balla ur för många år sedan då det kompenserade det andra, på riktigt skadade knäet. Detta gav mig intressanta samtalsämnen med mina bordsdamer på den tiden, även om det understundom ledde till att de (inom parentes sagt med en för mig obegriplig suck av lättnad; de hade faktiskt t o m fått känna på knäet om jag trodde de hade varliga händer) när dansen efter maten skulle trådas avstod valsens virvlar med mig (”du ska nog inte dansa med de där knäna”). Inte sällan betedde sig folk direkt otrevligt när jag berättade om mina knän. En man greppade vid ett oförglömligt tillfälle tag i låret ovanför knäskålen och sa (ganska belåtet) ”Det är muskler som fattas! Här!” (han nöp till allt vad han kunde) ”Och här!” (han nöp nu till strax under knäskålen). I en av mina romaner hade han fått en armbåge över näsbenet, men nu är det här ett blogginlägg och därför är jag lite mer sanningsenlig och sanningen att säga så pep jag vid andra nypet blott ett ”ja, det kan du ha rätt i.” Men när jag försökte bygga upp benet pajade knäet med jämna mellanrum och förpassade mig bokstavligen tillbaka till gå, gång på gång. Visst är det både intressant och ganska spännande nu? Hur ska det gå? Jo, nu kommer vi till poängen med det här inlägget ity jag har sett att det finns en marknad för texter om löpträning och sådant och t o m hyllningssidor för vissa skor och annat som kan vara behändigt för den löptränande människan: jag köpte mig ett par Nike Zoom Equalon och jag vet inte vilket par jag nu är inne på men de gör gott vid knäna och som om inte det räckte med superdojjorna skaffade jag även homeopatiska knäskydd från Back-on-Track och det är rena dundermedicinen (fungerar även på hästar, har jag sett, och hästar är, rimligtvis, fria från placebo). Och nu springer jag som en hind, som en Hermes, som en Zátopek och jag hoppas, förstås, på sponsring från både Nike och Back-on-Track efter detta inlägg.

Enligt det danska forskningsinstitutet i Schweiz är den bästa medicinen för knäsvaga rödvin. Något om rödvinets härkomst.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *