Kaysersberg ser påhittat ut. Som en del av Eurodisney. En by tagen ur någon av de animerade filmerna med miljöer från ett svunnet Centraleuropa. Trots tätortens, i sanningen, begränsade storlek, är det lätt att kanske inte köra vilse men att inte komma fram. Kort sagt är det så många enkelriktade gator och återvändsgränder att man kan vara mycket nära målet utan att komma dit. I alla fall inte utan en stunds snurrande och svärjande. Enstjärniga Chambard ligger mitt i smeten. Till krogen hör dels en trevlig winstube och ett hotell som påminner inte så lite om ett skidhotell. I alla fall i korridorerna, hissen och trapporna. Rummen är hursomhelst finfina och den som får utsikt åt rätt håll vaknar med Grand Cru-gården Schlossberg rakt in i balkongen. Krogen bjuder på ett utmärkt kök och, som sig bör, en spännande lista med ett stort urval Alsaceviner i allmänhet och Kaysersbergsproducenter i synnerhet – räcker väl med att säga Domaine Weinbach? Priserna inte låga, men inte heller höga för vad det är. Peter Gabriel (och Robert Fripp).
Du vaskar fram det en guldkornet efter det andra.
Tack – det är ett tufft jobb, men någon måste göra det… Kaysersberg är f ö ett måste någon gång livet!
Ps och peter gabriel kan man lyssna mycket på…