Arbetade under åren 2007 – 2011 som rådgivare åt vingården Bodega Terrada i Mendoza. Vi startade från noll och med den gemensamma ambitionen att skapa ett vin olikt de ofta, gäller inte minst de dyrare varianterna, tråkextraherade och orena vinerna från området; vi ville ha mer stramhet och elegans, mer tango. Projektet kom att leva årgångarna 2007 – 2010, men därefter lades det ner. För att göra en lång historia kort: det är inte helt enkelt eller riskfritt att äga och driva en verksamhet i Argentina om du inte är på plats hela tiden, vilket ägaren fick erfara. Problem som inte var direkt knutna till tillverkningen ledde till att ägaren bestämde sig för att från och med 2011 sälja sina druvor, vilket han nu gör och det till tämligen kända producenter med hög status. Bra druvor, alltså. Kunde vi då göra ett bra vin? Ja, det måste man säga, låt vara att somliga av oss talar i egen sak. Under inte helt enkla förutsättningar – vi hyrde in oss hos andra producenter och arbetade i deras lokaler – fick vi till ett par bra viner. Själv skulle jag mer än gärna se att småskvättar av malbec-vinerna från 07, 08 och 10 fann sin väg till det svenska beställningssortimentet eller kanske en näthandlare. Det första vinet, 07, är riktigt gott idag (uppenbar Malbec från Mendoza, men trots det ganska ljust i färgen och inte mer än medelfylligt, mer komplexitet än kraft, snygg balans, lång, ren eftersmak, bra och gott), 08:an är förmodligen det bästa vi fick till och inte minst därför kräver det ytterligare några års lagring för att komma till sin rätt (medelhög färgintensitet, blåröd nyans, djup färg, ungt, outvecklat, stramt, elegant, oförlöst frukt, bra ek som behöver ytterligare något år för att släppa till frukten på doften, klar fruktdominans i smaken, lång, ren eftersmak), 10:an är den lättaste av årgångarna och ganska öppen idag (ursprungstypiskt på doften men inte i smaken, har fått lite för mycket ek som det aldrig kommer återhämta sig från, känns att det på gott och ont fått svavelväten bortluftade, trots de invändningarna mycket trevligt, lätt och elegant i en för Malbec, särskilt i Mendoza, ovanlig stil, här har vi nästan gått ett steg för långt i jakten på elegans men vad gör det när det är gott?). Årgången 09 är inte lika bra som övriga. Inte dåligt, men i min näsa inte lika kul då det har en släng av gamla fat och därmed lite död frukt på näsan och aningen dumbeska i smaken, lite torkat är det också. Å andra sidan fin stramhet och gott för den som tycker om viner där eken står över frukten. Slutsats? Jo, hade vi fått hålla på något år till hade vi satt fullträffen och, inte minst, det går att göra elegant, snygg, stram Malbec i Mendoza. Synd att så få försöker göra det. Gotan Project. PS: VM-guld!
Dela “Terrada – ett argentinskt äventyr & Gotan Project & Sven Tumba” på Twitter
En synnerligen intressant historia. Kan du utveckla det mer angående att det inte var riskfritt att bedriva en vinodling i Argentina utan att vara närvarande till 100%.
Vad det omständigheterna i Argentina eller bristen på närvaro, oavsett i vilket land?
Oavsett var du väljer att driva en verksamhet, vingård eller annan, gäller det du kan lita till 100 % på den du sätter att leda det operativa arbetet i din frånvaro. Risken för att något ska gå snett är enligt min uppfattning större i Argentina än i till exempel Sverige, men på båda platserna kan det, förstås, gå bra eller illa. I det här fallet gick det inte helt bra, men exakt vad som hände varken kan eller vill jag berätta – det är ägarens ensak. Ledsen att lämna dig med en cliff hanger här…
Det är inga problem, jag förstår problematiken. Var lite nyfiken för jag uppskattar Malbec-vinerna oerhört, även om det på vissa håll har blivit sämre. Tänkte om det var svårare att driva en vingård i Argentina än på andra ställen på grund av byråkrati eller andra externa faktorer.
Din Melipal Reserva är nog i topp av våra Malbec. Har dock inte provat något från Bressia än.
Det är så många vin att dricka och så lite tid
Njaee, byråkrati för vingårdar brukar det vara gott om mest överallt – värsta stället jag stött på därvidlag är, iallafall hittills, Ukraina, där vinerna bl a måste varmtappas…
Största problemet för producenterna i Argentina är, gissar jag, inflationen.
Kul du gillar Melipal och avseende Bressia kan jag ge dig förhandstipset att deras Monteagrelo Malbec varunr 95020, 149 sek, släpps i en upplaga om 1200 buteljer ”tillfällig lansering” 1 juni. Ett i sammanhanget billigt vin som fått flera internationella toppnoteringar och rankats band Argentinas bästa Malbec-viner.
Tack för tipset. Skall provas!
Tror och hoppas att du ska gilla det! (Hör inte av dig om du inte tycker om det…)