Åttonde maj – en dag då vi minns det som inte får glömmas

Veterligt betyder dagens datum föga för svensken i gemen. För fransmännen är det ett datum lika viktigt som elfte november. Båda datumen är helgdagar här. I det första fallet handlar det om vapenstilleståndet i Europa 1945, i det andra om Första världskrigets slut 1918. Nu kan man invända att Sverige inte deltog i de där krigen och därför inte i direkt mening har något att fira och den historiskt mindre bevandrade kanske menar att Frankrike förvisso har att fira Första världskrigets slut men att landet knappast bidrog i någon större utsträckning i striderna 39-45.

Rimligtvis har alla länder som ockuperades eller deltog i krigen anledning att fira bådeA tous les Francais ockupationens och stridernas upphörande och alla torde ha anledning att ta varje tillfälle i akt att fira Freden. Rent av är det svårt att komma på vad som är mer värt att fira än den. När det gäller Andra världskriget förefaller hela världen ha anledning att fira – inklusive de neutrala och ”förlorarna” – med tanke på att världen befriades från ett fåtal bestialiska regimers försök att påtvinga omvärlden sina sjuka tankar.

I Frankrike minns man idag offren, umbärandena, deportationen, övergreppen och vansinnet. De motståndsmän och – kvinnor som fortsatt är i livet samlas i byarna och visar fallna kamrater sin aktning och levandegör dem igen i tanken. Förvisso marscheras det en del också men framförallt hålls det tal om det bestialiska och det eländiga. På TV visas dokumentärer om rasbiologins och dödslägrens omänsklighet och vansinne. I skolan genomförs inför dagen sedan 1961 ”Concours de la résistance” – en tävling där elever gör arbeten utifrån givna teman och vinnarna får pris av självaste presidenten på den stora dagen. I år var temat ”La libération des camps nazis, le retour des déportés et la découverte de l’univers concentrationnaire”.

Även om Sverige inte var direkt delaktigt i de stora krigen på 1900-talet finns all anledning för landet att följa det franska exemplet. En helgdag inriktad på att minnas det som aldrig får glömmas är inte bara legitim för alla, den bör vara obligatorisk för alla. Dansk tapto.KoncentrationslägerFotnot: Viss förvirring råder ibland kring datumet för Andra världskrigets slut. Bortsett från att striderna på andra sidan jordklotet fortsatte ytterligare tre månader firar Ryssland och en del andra länder som tillhörde Sovjetunionen den nionde maj, dagen då de undertecknade ett eget dokument med Tysklands ÖB Keitel (den åttonde maj var det Jodl som undertecknade det första dokumentet i Reims). Några föredrar sjunde maj, då det första undertecknandet inträffade för den som levde i en senare tidszon.

2 svar på ”Åttonde maj – en dag då vi minns det som inte får glömmas

  1. Det är uppfriskande med svängningarna i vinifierat.se; allt ifrån raljeri och vansinniga idéer till väl uttryckt och engagerat tänkande och kännande i frågor, som egentligen har betydelse.
    Väl skrivet, Lars!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.