Ett slag för punsch!

Blev i samband med nyårsmiddagen påmind om kult- och kulturdrycken punsch och insåg att jag genast måste uppmana till ett flitigare bruk av punschen, denna svenska stolthet!

När jag kom till AB Vin-& Spritcentralen för 30 år sedan högaktades punschen så som sigCarlshamns Flaggpunsch borde och fortsatt bör. Där levde minnet kvar av de närmast hysteriska punschtiderna runt år 1900. Tiden då nya punschmärken lanserades på löpande band och allt som oftast fick namn efter samtida händelser. Ett av de där märkena lever för övrigt kvar i Cederlunds Caloric Punsch, som, om jag inte helt missminner mig, är uppkallad efter en varmluftsmaskin uppfunnen av propellerns fader John Ericsson (för den olärde: en varmluftsmaskin är en ångmaskin som använder luft istället för ånga som medium).

Medan punschmärkena och – verandorna poppade upp som svampar ur marken runt förra sekelskiftet minskade dryckens popularitet i snabb takt sedan supermonopolet AB Vin-& Spritcentralen sjösatts 1917 och alla spritproducenter inlemmats i detta varmed det var slut med den flod av punschmärken marknaden vant sig vid. Idag lever punschen ett undanskymt liv och kanske skulle den helt gått under om det inte var för studenterna i Uppsala och Lund och på en del andra håll; välartade studenter missar inte något tillfälle att inmundiga lite punsch efter maten och till det sjunga ”Punschen kommer” och därmed framstå som goda exempel för samhället i övrigt.

Vid sidan om tillvaron som uppskattad avec på studentmiddagar, då drycken serveras isande kall, händer det fortsatt att upplysta och goda gastronomer bjuder på ärtsoppa med varmCederlunds Caloric Punsch punsch, men mestadels torde denna svenskens mest gyllene nektar nuförtiden gå till spillo i punschpraliner och liknande.

Innan vi avslutar detta smått nostalgiska inlägg tillika uppmaning till just Dig att ta Ditt ansvar och inte bara dricka sherry utan också punsch: några ord om vad punsch är. Till att börja med är det skillnad på svensk punsch och annan punsch. När till exempel engländaren eller fransyskan talar om punsch menar de något så nesligt och till fylleri inbjudande som ett bål. Vår svenska punsch däremot sägs ha sitt epitetliga ursprung i pantj – ordet för fem i långtbortistan eller i alla fall Indien dit ostindienfararna for på sin tid – och det föll i sin tur tillbaka på att punschen gjordes av fem ingredienser: arrak, citron, vatten, te och socker (eller snarare: arrak, citron, rhenskt vitvin, te och socker).

Sist men inte minst: tycker Du att Din punsch är för söt, tillsätt då lite citronsaft – detta är skälet till att punschbrickan ofta berikas med några citronklyftor – eller tillred Dig en Guldkant, det vill säga en avec bestående av hälften punsch och hälften konjak.

Punchen kommer!

9 svar på ”Ett slag för punsch!

  1. Toppen!
    Mer punsch till folket…
    Varför inte en ”flytande
    solsken” fritt översatt från
    min Greklandstid på 70-
    talet. Då blandade vi gärna
    iskall punsch med den grekiska
    Metaxan!
    Jassu!!

    • Tack för detta bidrag till punschens historia – punsch och Metaxa måste provas vid tillfälle!

  2. Först tvingas jag av mitt samvete till en för bloggförfattaren möjligen generande rättelse: bloggpostens avslutande ”Punchen kommer” ska förstås vara ”Punschen kommer”.
    Men orsaken till min respons är, att jag genom denna bloggpost drar mig till minnes en historia, sann eller påhittad, som berör punsch. Basen arrak – i detta fall Batavia Arrak – är som bekant ett hyfsat potent destillat och som sådant användes det av 1700- och 1800-talets upptäcktsresanden inte bara för den egna kroppens och andens stärkande utan också för bevarandet av växter och djur vilka eljest skulle ha förruttnat under den långa sjöresan från fjärran länder hem till Europa och Sverige, där de hemmavarande lärde samt bildningstörstig och nyfiken allmänhet med spänning väntade på att få ta del av dessa ”naturalier”. Den historia jag någonstans läst berättar, att en svensk Linné-lärjunge och upptäcktsresande hemförde från Borneo en orangutang, förvarad i en tunna och konserverad i arrak. Emellertid visade det sig vid hemkomsten att besättningen tullat av arraken, varvid den vetenskapligt värdefulla naturalien (alltså orangutangen) förstörts. Man kan i samband med detta anställa en betraktelse kring hur dryckens doft och smak under sjöresans gång skiftat karaktär, allteftersom orangutangens fysiska förfall tilltog i takt med att den bevarande arraken konsumerades.
    Det är möjligt att denna historia är en tillspetsning av ett historiskt faktum. Det förhåller sig nämligen så, att upptäcktsresanden Clas Fredrik Hornstedt (1758-1809) vid sin ostindiska resa 1782-1786 hemförde mängder av föremål, bland vilka fanns ”en ansenlig mängd fyrfötade djur, insekter och andra naturalier jämte åtskilliga asiatiska klädedräkter” vilka skänktes som gåva till Gustav III, medan Vetenskapsakademien fick en uppstoppad, ofödd noshörning och Uppsala universitet bl a just en i arrak inlagd orangutang. Möjligen fabulerade 1800-talets punschmarinerade uppsalastudenter ihop historien om den sjövaggade orangutangpunschen.
    Slutligen kan konsteras att här i Järvsö framställs idag den eminenta ”Ruderts punsch”, ett gammalt familjerecept förmedlat till ortens destillatör, den gladlynte Jonas Larsson vid Tevsjö Destilleri. Drycken rekommenderas varmt!

    • Rätt: punchen kommer torde snarare vara en sång till den snart slagne pugilisten!

      För övrigt: stort tack för detta bidrag till punschens historia! Fantastiskt och om än inte sugen så blir man allt i alla fall smått nyfiken på hur orangutang-kryddad punsch smakar (och också hur punschmarinerad orangutang smakar), kanska kan den orangutangkryddade punschen säljas som Lorangutanga?

      Slutligen: tack för tipset på den lokala punschen, ska testas så snart tillfälle gives.

  3. Har läst era intressanta inlägg och tänkte bara lägga till lite.

    Anledningen till att punschen minskade i försäljning var den stämpelskatt man la på den, tror det var 1907 eller där omkring. Efter detta gick punschen nedåt och har väl aldrig hämtat sig efter denna chockhöjning. Så det var inte under AB Vin & Spritcentralens tid.
    En sak som är intressant om företaget Cederlunds är att det låg i det Kungliga Slottet, i nuvarande Livrustkammarens lokaler. Där fanns också ”Det stora stycket”, punsch liggaren på 24 kubik i ek. Mycket vacker med ornament. Inköptes till världsutställningen i Paris i slutet av 1800-talet. I den lagrades Caloric. Sist jag såg denna vackra sak var i ett plåtskjul i Grythyttan ihop med andra liggare. Sorgligt, hoppas på ett bättre öde.
    Eftersom punsch doftar gott och mycket så kan ni föreställa er vad det doftade runt slottet. Oscar II fru Josefina klagade på att det till och med luktade i slottskyrkan. Tänkte på detta när man såg bröllopet, Carl-Philip och Sofia, i somras. Skulle aldrig ha gått idag med en punsch doftande kyrka att gifta sig i. Eller?

  4. Jag vill nog påstå att jag håller punschtraditionen vid liv i det här landet. Minst tre gånger i veckan smuttar jag på denna gudomliga dryck.

    Jag uppmanar att tänka utanför den så kallade berömda boxen och inte bara inhandla Carlshamn av ren och skär lathet. Häromdagen fick jag hem en flaska Facile (finns på SB:s beställningssortiment) och den är inte så ”sliskig” som Carlshamn.

    Ett glas kall Facile och Fred Åkerström på stereon. Oslagbart!

    • Tveklöst är du ett föredöme och sinnebilden av den sanne punschälskaren och att njuta punschen tillsammans med Fred Åkerström är sannerligen inte det sämsta!

      Du nämner Facile och det är ju en av de punscher som till all lycka sett dagens ljus sedan produktionsmonopolet avskaffades 1995 – länge sedan jag provade Facile men vill minnas att den är utmärkt! Här är de punscher som finns på SB (noterbart är att även en amarone kommit att räknas som en punsch): http://www.systembolaget.se/?searchquery=Punsch&fullassortment=1&pageto=2

  5. Lars, Marcus, Ola, Bergs Lars samt Gustav! vad härligt att se att det finns fler som bryr sig om och älskar Punsch! 🙂 Jag älskar också Punsch och vill härmed bjuda in er till communityn ”Vi som älskar Punsch” på adressen facebook.com/visomalskarpunsch där pratar och delar vi med oss i av allt som på olika sätt har med Punsch att göra. Jag har drivit sidan sedan juli 2014 och den samlar nu strax över 500 personer, och vi växer stadigt! ju fler desto roligare 🙂 På sidan kan ni bland annat ta del av en intervju med Peter Larsson som snart släpper Wolkes Punsch, samt en riktigt fin intervju med Richard på Norrtelje Brenneri om deras Roslags Punsch, Whisky Punsch med mera. p.s de fat som Ola nämner befinner sig sedan augusti 2013, samtliga utom ett, hos Thorslundskagge i Högsjö, väl värt ett besök! Det sista fatet, Fader Berg i Bellmanserien, är restaurerat av Thorslundskagge och befinner dig hos Norrtelje Brenneri vari Arrak lagras 🙂 Skål och varmt välkomna till sidan!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.