Kort långtidstest rosévin

I samband med att jag i år fick i uppdrag att än en gång färdigställa blenden på Les Lauzeraies Tavel passade jag på att plocka med mig ett par pannor och ställa dem på terrassen här hemma. Syftet var att dels se hur årets blend tar sig ut över tid i öppen flaska, dels jämföra med fjolårets tappning. En förbistrande omständighet för det stackars vinet från 2015 var att det var ett tankprov varmed det vanligtvis är mindre stabilt än det som snart kommer finnas på flaska i ett systembolag nära er där i Sverige. Nog av! Vad gav då detta vid handen?IMG_08711.Les Lauzeraies 2014 öppen en vecka, drygt halvfull flaska, ganska svalt lagrat: Att vinet skulle klara en vecka i öppnad form är ingen överraskning, trots att det är s a s fjolårets vin – Tavel blir oftast bättre med något års lagring. Frågan var dock hur pass väl vinet skulle klara provet. Svaret är att det klarade sig galant. Enligt uppgift kommer årgången 2014 bara att säljas i Sverige till och med sista april. Därefter byts undan för undan vinerna i butikerna ut till årgången 2015. Bra för alla er som absolut vill ha senaste årgången. Synd för oss som gillar när välgjorda och välkonstruerade roséviner får lite mognad och visar mineraltoner och en syrabalans de inte är i närheten av som unga. För er som vill passa på innan det här vinet slutar säljas är det Les Lauzeraies 2014, No 2724, 109 sek som gäller.IMG_2138

2.Les Lauzeraies 2015, öppen en vecka, drygt halvfull flaska, ganska svalt lagrad: Till nackdel för det här vinet ska, utöver att det i grunden är ett tankprov, sägas att det är en flaska som gjorts via mitt blendningsarbete. Med andra ord har även en stor del av vinet i flaskan luftats igenom ordentligt, varför det fria svavlet är mycket lågt, knappt alls kvar, och viss risk för snabb mognad föreligger. Men nej, vinet var som om inget hänt efter en vecka! Visserligen bidrar kolsyran i tankprovet till detta och vi vet att svavlet inte behövs för att hålla oönskade aromer borta i välgjorda viner, men ändå, det här är ett kommersiellt vin som görs i hyggligt stor skala (vår för Sverige unika ekologiska version görs i år i 30 000 ex). Den här kvalitén har inget med mitt blendningsarbete att göra, istället lyfter jag på hatten för Vanessa Riou och de andra medarbetarna i vingårdarna och vinkällaren i Tavel. Det här vinet släpps till försäljning i Sverige om en månad, alltså 2 maj. (Det buteljerade vinet på bilderna är det konventionellt gjorda Les Lauzeraies som säljs på andra marknader än den svenska – om det är lika bra? jajo, nästan…)IMG_2140-2

80-talskitsch med en stor röst.

8 reaktion på “Kort långtidstest rosévin

  1. Ett vin ungefär som tuilé således. Spännande. Bröderna Rasse på Les Collines de St Jeannet har normalt ett sådant till salu om ej den publika smaken i kombination med det högre priset på sådan vara omöjliggör kommers.

    • Det här vinet hann inte komma till ”tuilé-punkten” före testet, står dock fortsatt på tillväxt, ska testa igen om ett par dagar – det tar tid att göra slut på ett i alla avseende välbyggt vin…

      Har inte provat bröderna Rasses vin men det låter som Domaines Otts klassiska Coeur de Grain från Château de Selle. Ett vin som Ott faktiskt lyckades (ta bra betalt för och) skapa en unik image för trots (eller kanske delvis tack vare) det höga priset – har dock noterat att Otts viner håller på att ”moderniseras” och jag är osäker på om Coeur m fl är som tidigare (provade vita från Clos Mireille häromdagen, långt från sitt gamla, unika jag, nu fortsatt välgjort men intetsägande).

      Ett rosévin i Sverige (SB:s BS) som nu ligger nära ”tuilé-stilen” är Château Henri Bonnaud Palette 2013 som i kraft av viss mognad nu med hög svansföring och mycket värdighet börjar närma sig stadiet (mourvèdre-baserat dessutom) – tror du redan har koll på det vinet f ö?

    • Kul om du testar – en kul provning kan vara att ställa den 13 som fortsatt finns i BS mot 15 som släpps som TSE i maj…

  2. Tack för påminnelsen om Alf, men visst saknar hon Vice Clarks musikaliska storhet i omgivningen…?

  3. Ch. Henri Bonnaud 2013 fr. Palette, var riktigt bra med matvänlig skärpa och liten ( här kanske för liten ) oxidativ ton. De övervintrade tuilerade är nog lite mer karaktärsfulla om ej riktigt publika. Håller nog Les Lauzeraies som lika bra kvalitesmässigt, åtminstone som matvin. prisvärdet behölver vi nog inge orda om.
    Inväntar nu med spänning Paletten från 2015

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *