Nu får det vara nog!

Nu ska jag säga som det är i det här landet med sin media som aldrig säger sanningen! Hur jag vet det? Jo, därför att jag har a-l-d-r-i-g fått säga min mening i PK-media! För de har en massa krav på att det ska finnas källor och belägg för det man säger som om man inte får ha en åsikt eller förutfattad mening i det här landet längre!Var ska det sluta? Någon pension får jag inte heller! Det är skandal hur man behandlar oss som arbetar i det här landet! När ska jag få min pension??? När jag är 65. Typ. Hallååå! Jag vill ha pension nu! Varför ska jag behöva vänta tills jag blir 65? Det mest skandalösa är att det finns en klar överrepresentation av gamlingar, flera 65+, bland landets pensionärer – men det är det i-n-g-e-n som skriver om i PK-media!

I-n-g-e-t fungerar längre i det här kapsejsade vraket till före detta stolt nation vars ställningstaganden för mänskliga rättigheter och namn ärat flög över jorden, det var på den tiden vi hade Flygande tunnan och separatorn, och Gunnar Sträng och Karl XII. Och PK Banken. I morse till exempel fungerade inte min väckaklocka längre! Slut på batterierna! Och inte en polis inom synhåll! Dan Eliasson, när ska du avgå din krumelur som genomför riksdagsbeslutet om polisens omorganisation som om civil olydnad inte fanns? Varför olyder du inte civilt, din kanalj? Eller är det så att det är riksdagsbesluten som plötsligt gäller i den här bananrepubliken?

Och vart tog originalversen till ”Du gamla, du fria” vägen? Den från ursprungsvisan ”Olof Adelin”? Vad var det för fel på ”Så rider jag mig genom sjumilaskog/ me’n andra så söteligen sova”? Va! Snart gör väl någon en cover på Hallelujah också! Men jag tänker inte vara tyst! Jag ska skriva en gnälltweet nu också, det kan ni i PK-eliten fethaja!

Och nu ska jag spela musik, från det djupaste av folkdjupet, musik som i-n-g-e-n spelar, som om den inte vore bra nog för kultur-eliten och därför ska tystas ner! Har någon av er någonsin läst om den här spelningen i media? Nej, tänkte väl det!

 

På besök hos Clotilde Davenne

Hur mår Clotilde Davenne idag, efter missväxten 2013 och det ödeläggande haglet 2016? Och allt detta just som hennes företag befann sig i en expansiv fas? Jo tack, det kunde vara både bättre och sämre och det finns hopp om livet, visade det sig vid ett besök hos henne förra veckan. Men låt oss ta det vin för vin.Bourgogne Blanc

Bourgogne Blanc, nr 5562, 130 sek, tog mest stryk i samband med missväxten 2013. Till följd av den gick priset upp med 25 procent och årgången 2013 var – låt vara förvånansvärt bra med tanke på omständigheterna – inte hennes allra bästa. Nu fanns det inte så mycket vin från årgången så den tog snabbt slut. Och följdes av lysande 2014. Det är den som säljs just nu och som är, tycker jag som förvisso part i målet men framförallt som vinmakare, ett litet mirakel av renhet och precision. Det är lätt att glömma bort det, men det är få oekade, vita bourgogner som spöar det här vinet.Fick vid besöket sätta näsan och gommen i 2015 och, ja, självklart har Clotilde satt den årgången också. 2014 är 2014 och 2015 är 2015; ni med vett i skallen förstår vad jag menar. Bara att lyfta på hatten. Vilken årgång som är bäst? Tja, jag är ytterst svag för strama år som 2014, men de flesta kommer nog ranka 2015 högre, och inte mig emot, varför välja när du kan få båda (i alla fall om du skyndar på att köpa 2014 innan den tar slut; 2015 är på väg mot Sverige). Bäst av allt: de problem som uppstod med brist och prishöjningar efter 2013 är nu historia såtillvida att det finns lager och att priset inte kommer fortsätta gå upp varmed Bourgogne Blanc, åtminstone i min bok, med sin oerhörda precision och renhet fortsatt är ett rejält fynd.Crémant de Bourgogne

Ett annat vin med medvind är Clotildes Crémant de Bourgogne, nr 7725, 140 sek. Här såg det också ett tag ut som att priset skulle dra iväg samtidigt som den ökande försäljningen i Sverige skulle brytas på grund av vinbrist (2013 igen…). Nu kan Clotilde meddela att hon ridit ut stormen. Hon har lyckats öka produktionen med tanke på oss i Sverige och även om priset sannolikt måste korrigeras till 149 sek kommer det att ligga kvar där lång tid framöver, vilket, såklart, innebär att hon har ytterligare ett klart fynd för oss i Sverige i sitt bubbel. En kanske kul nyhet i sammanhanget är att en rosa variant av samma vin (ren pinot) kommer presenteras för Systembolaget – kanske köper det in vinet som tillfällig vara, återstår att se, hursomhelst är den rosa varianten riktigt bra den också och det skriker pinot noir och jordgubbar om den.Irancy & co

Ja, så här kan vi hålla på. Clotilde har fått till riktigt bra (röd) Irancy de två senaste årgångarna, sitter på en del utmärkt Saint Bris Vieilles Vignes (dock ej 2016 då hela skörden haglade bort), Bourgogne Aligoté… för att nu inte tala om hennes Grand Cru! I likhet med 2013 är Bougros från 2015 galet bra. Förhoppningsvis snart i ett beställningssortiment (eller en TSE-listning) nära dig. Men! Det är, förstås, inte bara klackarna i taket där borta i Préhy, där Clotilde har sin egendom Les Temps Perdus.Chablis

Det stora problemet efter haglet 2016 är bristen på chablis. Inte bara hos Clotilde, utan överhuvudtaget. Vad nu gäller Clotilde och hennes chablis (nr 6307, 160 sek) som hon skämt bort oss med år efter år, alltid lika precis, raffinerad, ren och läcker, så gör hon 2016 cirka tio procent av normal volym! Möjligen blir historien än sorgligare av att kvaliteten är utmärkt på det lilla som blev. Skarpaste och läckraste syran någonsin vad det verkar. Till lycka för oss i Sverige har Clotilde lovat att prioritera denna hennes viktigaste marknad. Vi får den lilla mängd 16 som kommer bli och till dess får vi gotta oss åt den fina 2015 som just nu förgyller Systembolagets sortiment. Förmodligen kommer priset på Clotildes chablis gå upp någon krona, men vinet kommer inte ta slut och priset kommer trots situation inte springa iväg. Således goda nyheter även där – samtidigt som vi inser att en skördeförlust på 90 procent inte går producentens nedersta rad förbi, varken i år eller nästa år.Merarbete

Fjolårets hagel innebär att årets beskärningsarbete kompliceras. Det gäller att spara och bygga vidare på rätt grenar i förhoppningen att få en normal skörd i år – något som kan vara tämligen vanskligt då rankan har en förmåga att på egen hand korrigera förra årets oegentligheter, på gott och ont. Noterade att en del av Clotildes grannar begärt dispens för att sätta upp nät mot hagel i år. Ett merarbete det också. När beskärningen är klar och växtsäsongen i full gång gäller det att balansera rankans nycker och sannolika försök att sätta extra frukt. Nåja, det står utom allt tvivel att Clotilde kommer hantera det på samma utmärkta vis som hon jäser sina viner.

Cheers!

Morgonpanelen debatterar Idévärlden

Program Ledaren: Välkomna hit, Völva Delfisdotter, du är modeorakel, bloggare och känd från ”Prästfru söker swingers” och nu ska du vara med i Mellon också! Berätta!

Völva Delfisdotter: Jag ska vara med i Mellon.

PL: Välkommen hit också Orakel Siason, du är debattör, TV-kock och ja närmast en institution på Söders kaféer.

Orakel Siason: Jag bloggar också, precis som Völva, har nog fler läsare…

VD: Det tror inte jag…

OS: Också tweetar jag och instar och…

PL: Ja, välkomna hit ska ni vara, hela panelen! Idag ska vi tala om det nya programmet på SVT, Idévärlden. Vad säger vi om det? Är det bra med ett långt program på bästa sändningstid med lågt tempo, där man diskuterar saker på djupet?

OS: Jag gillar det, jag gillar att gå på djupet, jag minns den där, var han italienare, en gubbe, som dök och hade sig, han hade en ubåt, som gick under vattnet, minns inte om gubben åkte i båten men det var jäkligt cool alltså!

PL: Du tänker på den franske oceanografen Jacques Costeau?

OS: Ja, den gubben var det kanske! Hade han en ubåt som åkte under vattnet?

PL: Ja, bland annat.

VD: Nej, alltså jag tycker det är skitäckligt med hav och fiskar och sjögräs och sånt.

OS: Men om du är i en ubåt då? Som han gubben hade?

VD: Under vattnet?

OS: Ja!

VD: Nej!

OS: Fan, man kan se hajar och skit ju!

VD: Nej! Säger jag. Ubåtar som går under vattnet är bara så dumt, vem vill åka under vattnet? Det är äckligt nog att vara på vattnet!

PL: Men det här programmet, Idévärlden, som vi talar om, det är ett program där några lärda personer sitter och diskuterar frågor på djupet, det kan vara existentialism, hur mycket vi egentligen behöver eller borde arbeta, historiska…

OS: Skitbra alltså!

VD: Ja, det är alltså precis som vår panel här i morgon-soffan!? Varför är inte vi med då för?

PL: Nja, de försöker väl föra en annan sorts samtal. De skulle till exempel nog inte diskutera sådant som vi brukar ta upp.

OS: Hur menar du nu?

PL: Alltså, du är ju, det glömde jag säga, också ordförande i Foliehattarnas Riks-Association FRA, ni går omkring i foliehattar och det kan ju en del ha åsikter om så om jag frågar dig vad du får för reaktioner på din foliehatt när du är ute på stan så är det en fråga som vi här gärna diskuterar men som knappast skulle bli föremål för en djupare diskussion på Idévärlden.

OS: Ja men jag tror jag får betydligt mindre reaktioner på min foliehatt än vad Völva får på sitt hipster-skägg, det är fan inte många brudar som har sån hårväxt i fejan.

VD: Nej alltså, så länge jag sitter tyst brukar folk inte säga så mycket, men det är cool att en del reagerar när jag börjar tala och de hör att jag är tjej liksom, då ba, åh vafan e du en  brud, vikken jäla buske du har!

PL: Men vad säger du om de här forskningsrönen om att skägg innehåller bajspartiklar och andra föroreningar?

VD: Va?

OS: Hallå, är det sant?!

PL: Ja, enligt forskare i Kanada så kan ett rejält skägg innehålla mer bajspartiklar än en smutsig toalett.

OS: Så jävla häftigt! Jag måste ta en bild Völva!

VD: Okej, så här, från sidan? Syns läpparna?

OS: Grymt, jag tweetar nu…

VD: Grymt.

OS: Du heter at volva eller hur?

VD: Ja.

OS: Okej, stavas happens med ett eller två p?

PL: Två.

OS: Haha, ”at volva har fått en bajsbuske på hakan, shitt happens!”

VD: Sweet, lägger du ut på Insta också?

OS: Redan gjort och snapchat och… Alltså det är ju så jävla bra. Fattar ni? Bajsbuske, shit happens? Bajs-shit?

PL: Där måste vi tyvärr sluta för idag och gå till nyhetsstudion. Hallå, nyhetsstudion, har ni några nyheter som berör oss idag?

Chilenskt toppvin till Sverige

Sprang för några år sedan på Patrick Valette hos Jean Bouchon i Chile. Han var där för att ge lite råd om vingårdsskötseln och vinifieringen, jag för att blenda ett vin. Vi hade väl lite löst koll på varandra, jag mest på honom. Han tillhörde ägarkretsen och var den som gjorde vinerna på Château Pavie till dess slottet såldes och kom att göra viner så koncentrerade och maffiga att Parker gick i spinn av lycka och Jancis Robinson tog sig för pannan. Själv tyckte jag ”nya” Pavie var bra, låt vara att det tappat personligheten och blivit ett i raden av power-viner. Däremot rådde ingen tvekan om vilken vinmakare jag tyckte gjort det styvaste jobbet: vem som helst kan maka kraft, få kan skapa elegans. Patrick kan det där sista, och han, som tillhör en fransk-chilensk familj och stoltserar med dubbelt medborgarskap, berättade att han nu bland annat arbetade med ett oerhört spännande projekt med skandinavisk anknytning, ett projekt jag bara var tvungen att besöka och lära mig mer om.Sagt och gjort och det ledde i nästa steg till att en svensk importör kopplades in och för att göra en lång historia kort har nu, några år senare, Systembolaget köpt in två av vinerna från det där ”måste-projektet”.Viña Vik och dess ägare Alexander Vik har som mål att göra Sydamerikas bästa vin. Det tog norrmannen två år, med start 2004, att hitta rätt plats, som visade sig vara en hel dal (!) i Cachapoal ett par timmar söder om Santiago.”Platsen”, Millahue (betyder ”plats med guld”), är gigantisk och när den väl var utvald vidtog det dryga arbetet med att studera de geologiska och klimatologiska skillnaderna och förutsättningar och att välja ut rätt rotstockar och druvsorter med mera för varje fält/förutsättning. Till sin hjälp för det här arbetet hade Alexander Vik inte bara Patrick Valette utan också Jean-Pierre Mercier (känd druvgubbe för er som har nollkoll på livets väsentligheter). Idag är cirka 500 hektar planterade med Bordeaux-druvorna cabernet sauvignon, cabernet franc, merlot och carmenere (ursprungligen från Bordeaux) samt syrah. Svala havsbrisar som drar fram genom den egna dalens raviner bidrar till att ge vinerna fräschör och det holistiska synsättet som gården drivs efter bidrar till en rik fauna i den lilla sjö och skog som finns på anläggningen. Cirka 300 personer sysselsätts här.

Det är ingen överdrift att Viña Vik är en fransk, ja rent Bordeauxsk vingård i Chile. Druvsorterna är de samma, odlingsdensiteten likaså (mellan 7000 och 10 000 stockar/ha, ofta beskurna i Guyot) och man arbetar med grönskörd och annat och avseende vinmakeriet bär det också sina spår av Bordeaux. Handskörd, nogsamt urval vid skörden, fem-sex dagars kallmacering vid 8+, fem överpumpningar per dag under jäsningen och därefter en till två veckors macerering. Ekfaten kommer från Frankrike och Bordeaux (Séguin-Moreau, Demptos, Sylvain…) och vinerna lagras mellan 18 och 24 månader på ek, med omdragning var tredje månad.

Nu är inte Viña Vik bara en gigantisk och ambitiös vingård, det är också en förstklassig restaurang och ett finfint hotell, och utöver vin, mat och sömn erbjuder gården promenader på hästryggen, cykelturer med mountain bike, vandringar med mera.

Den som nu inte kan åka till Chile och förlusta sig på Viña Vik kommer i höst åtminstone få chansen att prova ett par av gårdens omtalade och alltmer hyllade viner (nu senast 95 p för Millahue 12 och 91 p för ”lill-vinet” Milla Cala av James Suckling (Milla Cala fick nyligen också guld i Concours Mondiale i Bryssel) och precis före årsskiftet fick årgången 11 av samma vin 96 p av Michael Franz). I september släpps drygt 300 flaskor av ”lill-vinet” Milla Cala 2011 för runt 300 sek och i november kommer fin-vinet Millahue 2011 för 900 pix. Häng på låset.

Susana Saez y Los Peñis de Cecil Gonzalez. Nationalskalden Neruda tolkad i Bogota. Hoola Bandola Band sjunger om Victor Jara. En liten latinsk kick med Cal Tjader. Los Kjarkas hörs ända till Chile när de stampar igång Munasquech. Och här dyker en lätt paranoid klassiker med Mikael Ramel upp utan att ha ett dugg med posten att göra: Artificiell Prana.