Efter frosten…

Det har nog inte förbigått någon att det varit rejält med frost i framförallt de franska vingårdarna i år.  Samtidigt som detta rapporterats heter det från vissa håll att det är ”inte så farligt” och ”det brukar ordna sig”. I dessa tider då folk blir kränkta för ingenting är det lätt att konstatera att de franska kvalitetsvinodlarna med rätta skulle kunna känna sig rejält kränkta av slika dumheter.

Saken är den att frostskadorna till del drabbar det första årets avkastning, vidare drabbar det även det nästkommande året genom de svårigheter sönderfrusna knoppar innebär för beskärningen samt den växtkraft en stock, som den överlevnadsinriktade klängranka den är, alltid reagerar med på ett år med lite frukt, vilket medför merarbete och potentiella kvalitetsproblem.Men värst är förstås den uteblivna skörden eller delen av skörden. Detta är oersättliga förluster.

Så hur är det då med detta att ”det brukar ordna sig” och så vidare? Jo, så är det för den som gör enkla bordsviner. Alltså volyminriktade budgetviner som ofta går under epitetet industriviner.  De här jepparna arbetar med ett avsevärt mycket högre skördeuttag än kvalitetsvinsproducenterna. Det innebär dels att de brukar ha ”mer kvar” i vingården efter en frost, dels att de med sina låga kvalitetskrav kan nöja sig med den undermåliga frukt eventuellt sent skjutande knoppar kan ge, dels kan de deala med andra industrivinsproducenter och köpa druvorna från dem, druvor från ett mindre drabbat område eller rent av ett annat land. Med andra ord är skördebortfallet när året summeras inte lika högt som helhet för landet som det förefaller vara direkt efter frosten. Men, det kvalitetsvinsproducenterna å sin sida förlorat, det är borta eftersom de inte kan ersätta sin dyrbara frukt med något annat.Lägg till det ovanstående att det vanligtvis utgår statligt stöd till drabbade bönder. Detta stöd beräknas på kvantiteten druvor. Det vill säga: alla druvor är lika mycket värda. Medan då en budgetvinsproducent med ett skördeuttag på 10 ton/hektar får ersättning för detta, får kvalitetsproducenten ersättning för sina låga och kvalitetsinriktade tre-fyra ton/hektar enligt samma mall, varför den förra får mer betalt.

Så, visst, det  är ”inte så farligt” och det ”brukar ordna sig”. För vissa.

Mitt tips både till er som lämnat industrivinerna bakom er och till er som snarast bör göra det: ta detta på allvar och stötta de hårt drabbade kvalitetsvinsproducenterna genom att dricka lite bättre viner, för övrigt både för er egen skull och den kvalitetsinriktade vinbondens. Dessutom gör ni miljön en tjänst.

6 svar på ”Efter frosten…

  1. Ännu ett, bland många, skäl att dricka goda kvalitetsviner istället för tråkiga likriktade bulkviner.
    Såg dig i TV soffan igår, och att du fick tillrättavisa den andra tillkallade sk experten angående den viktiga slutsatsen ovan 🙂

  2. Som sagt, fin insats i TV studion den arla morgonstunden.
    Beträffande kvalitetsviner har du och TW gjort ett bra jobb. Min dörren är vidöppen. 🙂

    En fråga: Hur är det med försäkringar inom vinbranschen? Inom industrin är det vanligt med s k avbrottsförsäkring i fall man drabbas av en olycka, brand, storm etc. Ofta är premien och sjävrisken väl höga. Stödet borde kanske ges i % av beräknat bidragsbortfall. Som du säger jobbet på gården fortgår men ger inget eller lite tillbaka. Ett dylikt stöd skulle kanske få några fler att sats på kvalitet istället för kvantitet.

    • Tack både å mina och Terrific Wines vägnar!

      Försäkringar finns. De är dyra och därför inte alltid så attraktiva, bonden chansar hellre på 7-8 frostfria år och har då tjänat in vad försäkringen skulle ge. Sedan är det även avseende försäkringen (som också finns avseende hagel) så att druvorna värderas till samma pris, vilket gör försäkringen mer intressant för massproducenten än kvalitetsproducenten.

      • Just i Provence finns ”vinodlarföreningen” Rouge Provence som hjälper varandra då vädrets makter orsakar problem. Det jag känner till är en handfull fall då de har gett varandra druvor om någon odlare drabbas av exvis en hagelstorm.
        Men det fungerar antagligen bara för hagelstormar som väl är mer lokala än frost som drabbar ”alla” mer brett.

        • Stämmer. Rent allmänt försöker man hjälpa varandra om det går med hänsyn tagen till regelverk och kvalitet, men som du skriver fungerar den hjälpen bäst när det handlar om hagel, som brukar vara mer lokala företeelser (haglet kan skapa ”gator” där allt förstörs medan stockarna vid sidan om gatan klarar sig utan minsta skada), när frosten slår till på bred front är det däremot mer sällan man kan be en granne om hjälp.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *