Mars i vingården

På södra halvklotet innebär månaden mars skörd i vingården. Här i norra hemisfären är bilden av det som sker mer splittrad och beror dels på var odlingen befinner sig, dels hur vädret varit. Om jag utgår från Domaine Rabiega i de sydligaste delarna av Provence, har vintern – och det som åtminstone i Sverige skulle kallas våren – varit perfekt såtillvida att vi haft fantastiska dagar med mycket sol och uppehåll, som gjort att vi kunnat arbeta utomhus mest hela tiden, samtidigt som nätterna bjudit på frost och låga temperaturer så knoppningen inte tagit fart. Fördelen med det fina vädret är inte att vi inte skulle ha kunnat arbeta även om regnet stänkte lite utan att mycket regn gör vingården och dess tämligen lerhaltiga jord svårframkomlig till fots och, särskilt, för våra små traktorer.Nackdelen med de uteblivna vinterregnen är att vi inleder den här växtsäsongen lika torrt som vi gjort de senaste åren. Med andra ord kommer vi, såvida vi inte får stora mängder nederbörd under våren, få problem med vatten i sommar – och den minnesgille har i färskt minne den lilla skörden 2021, som åtminstone här i söder främst berodde på torkan. Nu är vi medvetna om den här utmaningen och har redan planerat för hur vi ska kunna tillföra rankorna vatten om det skulle behövas. (Någon kanske invänder att det i Frankrike är förbjudet att vattna vingårdar, men så är inte nödvändigtvis fallet och blir det problem med torkan samtidigt som det finns vatten att tillgå, är rutinen att bonden som måste vattna, i de fall vattningsförbud föreligger, får dispens för att göra det.)

Nåväl, vad har vi då för oss i mars månad? I vinkällaren är vi just i färd med att förbereda merparten av vinerna för buteljeringen, som sker om en vecka. Bland det som nu går på flaska kan nämnas Clos Dière ”L’Oeuf” 2021 – ett vin som kommer börja säljas om kanske ett år eller två – och Ergo Bibamus, två nya viner, ett vitt och ett rött, som jag kommer återkomma till, men i korthet är det ett rött, fruktdrivet, ganska lätt grenache-vin och ett vitvin som samtidigt som det är gyllengult bjuder på en smak, och syra, som kanske kommer överraska den som stirrat sig blind på färgen.I vingården pågår arbetet för högtryck. Beskärningen avslutas och de avklippta grenarna rullas av, läggs på marken, krossas och plöjs ner i jorden. Fjolårets plantering av gräs och blommor mellan raderna hyfsas till med hjälp av ett klippaggregat, kompletterande rankor planteras där vinstockar dött (gäller särskilt nyplanteringarna från 2019, 2020 och 2021; man får alltid räkna med att mellan fem och 15 procent av de nya rankorna dör, ibland blir det mer, till exempel till följd av torka, frost eller slarvig plantering), stenar som tryckts upp ur jorden plockas bort, arbetet med att laga ståltrådar som gått av och byta ut stöttor som blivit dåliga avslutas och, sist men inte minst, fjolårets plantering förses med stöttor och ståltråd. Lägg därtill diverse underhåll och saker jag nu glömt nämna så förstår alla att det är bråda tider nu i mars.

Musik.

7 svar på ”Mars i vingården

  1. Kul med rapporten från fältet – ska bli spännande att testa era nya viner så småningom !
    Mats

  2. Hej Lars!
    Om ni gör en nyplantering, sker det alltid på hösten efter skörden? eller hur tänker man kring det?
    Vilka faktorer avgör om det är dags för en nyplantering?

    Vi ser fram emot att få prova den nya årgången av rosevinet från Tavel!
    Favoritvin just nu är Gramona Ill Lustros 2013 (cava). Mycket bra!! Rekommenderas!
    Hälsningar från vinvännerna i Dala-Järna

    • Hej!

      Vi planterar alltid på vårkanten, vanligtvis i mars, men det kan ske mellan sena februari och sena april. Skälet till att man rycker upp en gammal plantering och ersätter med nya stockar kan vara att rankorna blivit för gamla, att för många stockar dött på fältet, att fältet drabbats av sjukdomar som inte går att stoppa på annat vis, att bonden vill byta druvsorter/kloner/rötter.

      Kul med Gramona III Lustros – mycket bra vin från en mycket skicklig producent!

      • PS Ja, missa inte årgången 2021 av Les Luzeraies – är mer än nöjd med den. Behöver någon månad till för att hitta sig själv efter buteljeringen och bör vara i fin form lagom till Valborg.

    • Hoppas och tror att Andreas har koll. Har ett par ”gamla godingar” i år samt ett par rosé som gör debut i Sverige.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.