Trots en avog inställning från övriga hushållet, som visar noll förståelse för vetenskapsmannens kall, har er utsände i de flyktiga syrornas oefterhärmliga värld lyckats genomföra ett långtidstest avseende öppnad glögg. Detta strapatsrika och understundom i lönndom – och därmed inte helt riskfria – genomförda forskningsarbete tog sin början i ett uppdrag från Tegnér & Son att höja kvalitén på basvinerna till deras glöggar samt att bidra till att skapa en ny lyx-glögg. Rent praktiskt har ett antal öppnade flaskor lämnats vind för våg och sol och värme och kyla på en husterrass i södra Provence – exakt vilken husterrass framgår inte här, istället hänvisar vi till den kyla som smugit sig in i den dödsföraktande vetenskapsmansuperhjältens hem sedan hela hushållet blivit medvetet om vad som trots försäkringar om motsatsen dväljts i terrassens mindre frekventerade vrår (”Du har väl inga öppnade flaskor stående någonstans nu?” ”Nej, självklart inte, min lilla duva, jag har slutat med det där.” ) – under två år. De öppnade flaskorna är dels färdiga glöggar från 2022, dels tankprover på blandade men inte buteljerade glöggar från 2022. Mycket spännande!
”Torr Vinglögg” 2022, tankprov (se bild), flaskan fylld till ca 20%: Mycket tätslutande och svåröppnad kork (socker, låt vara i mindre mängd då glöggen är ”torr”), medelhög färgintensitet, lätt brun nyans, luktar kanelstång, hel muscotnöt, sågspån och inlagd sill, nyanser som sakta klingar av vid luftning; viss sötma i smaken, som också har ett visst inslag av inlagd sill, ganska, ja det måste sägas, äcklig.
”Ekologisk vinglögg” 2022, tankprov (se bild), flaskan fylld till ca 20%: Tätslutande och aningen svåröppnad kork (socker), låg färgintensitet, brun nyans, enormt mycket fällning, gigantiska färgflagor svävar runt i vätskan; mycket hög flyktig syra med spännande vinäger-feeling; bra sötma, rejäl syra. Kanske inte helt riskfri att inmundiga.
Torr glögg 2022, halvfull flaska: Ganska ljus färg, tegel med dragning mot brunt; doft av Vicks blå och en liten touch av danskinspirerade bröstkarameller och sågspån; mycket liten sötma, helt ok smak (!) och eftersmak, låt vara att drycken trots detta inte kan rekommenderas. Lite som att ta en Tulo.
Ekologisk vinglögg 2022, halvfull flaska: Medelhög färgintensitet, tegel i brimmen; doft med tydligt inslag av lakrits och mindre tydliga inslag av sågspån och mjukt godis (typ påsk- och julskum), muscotnöt, kanelstång och kryddnejlika (och lite choklad); söt, lite tunn men helt okej att dricka och sannolikt inte hälsofarlig.
Starkvinsglögg 2022, halvfull flaska: Ganska hög färgintensitet, tegel i brimmen; fin glöggkänsla i doften, kryddnejlika, kanelstång, muscotnöt, sågspån, kardemumma och torkade fikon; mycket söt, bra smak och eftersmak, hänger ihop fint trots den samvetsgranna misshandel den utsatts för.
Slutsats: Du som har en ofärdig, eventuellt hemgjord, glögg stående i en mer än halvtom flaska på din terrass eller balkong ska inte ha alltför höga förhoppningar gällande dryckens kvalitet. Har du fler än en flaska är tipset att slå ihop dem till en full flaska och ta med dem som gåbort-present till någon du inte riktigt gillar. Drick framförallt inte själv. Du som har ”riktiga” glöggflaskor som stått halvfulla på din terrass eller balkong de senaste två åren ska inte heller ha alltför stora förhoppningar. Klokare är att utgå från att bäst-före-datum är passerat och att de här glöggarna lämpar sig mer för ett spännande midsommarbål med mycket sprit och frukt än att inmundigas som glögg.
Fler långtidstest.
